Max Ernst
Max Ernst | |
---|---|
Irudi gehiago | |
Bizitza | |
Jaiotzako izen-deiturak | Maximilian Maria Ernst |
Jaiotza | Brühl, 1891ko apirilaren 2a |
Herrialdea | Kuba 1948) Ameriketako Estatu Batuak (1949 - Frantzia (1958 - |
Lehen hizkuntza | alemana frantsesa |
Heriotza | Parisko 7. barrutia eta Paris, 1976ko apirilaren 1a (84 urte) |
Hobiratze lekua | Crématorium-columbarium du Père-Lachaise (en) Grave of Ernst (en) |
Familia | |
Aita | Philipp Ernst |
Ezkontidea(k) | Luise Straus-Ernst (en) (1918 - 1926) Marie-Berthe Aurenche (en) (1927 - 1936) Peggy Guggenheim (1942 - 1946) Dorothea Tanning (1946 - 1976) |
Bikotekidea(k) | ikusi
|
Seme-alabak | ikusi
|
Anai-arrebak | ikusi
|
Familia | ikusi
|
Hezkuntza | |
Heziketa | Bonngo Unibertsitatea |
Hizkuntzak | alemana ingelesa frantsesa |
Jarduerak | |
Jarduerak | margolaria, eskultorea, poeta, artista grafikoa, litografoa, collagist (en) , diseinatzailea, bitxi diseinatzailea, Irarlea, psikiatra, arkitektura proiektuen marrazkilaria, ilustratzailea, grabatzailea eta marrazkilaria |
Parte-hartzailea
| |
Lantokia(k) | Kolonia New York Paris Seillans Saint-Martin-d'Ardèche Berlin Munich Zürich Londres Sedona (Arizona) eta Honolulu |
Lan nabarmenak | ikusi
|
Jasotako sariak | ikusi
|
Kidetza | Der Blaue Reiter College of 'Pataphysics (en) |
Mugimendua | dadaismoa surrealismoa |
Genero artistikoa | erretratua paisaia margolaritza animal art (en) figure (en) arte abstraktua |
| |
Max Ernst artista alemaniarra izan zen (Brühl, Renania, 1891ko apirilaren 2a - Paris, 1976ko apirilaren 1a). Irrazionaltasunaren, ametsen eta subkontzientearen pintoretzat hartu izan da.
Biografia
Bonnen filosofia-ikasketak egin zituen, eta 1917az geroztik margotzen hasi zen. Lehen Mundu Gerran soldadu izan zen, eta 1919an Koloniako artisten dada taldea sortu zuen, Jean Arp pintore frantsesarekin batera. Azken joerei jarraituz, teknika neorrealistak sortu zituen: collagea (jatorri desberdineko elementuak elkartu eta osotasun bat sortzean datzan konposizioa) eta frottagea (gainazal lakar eta zimurren gainean igurtziz lorturiko irudiak erabilita). Gisa horretako lanen artean aipatzekoak dira: Muna (1927), Hiri amaigabea (1937), San Antonioren tentaldia (1946). 1930ean aktore-lanetan aritu zen Luis Buñuelen L’age d’or filmean. Pinturaz haraindi idatzi zuen 1948an. Bigarren Mundu Gerran, alemanak Frantzian sartu zirenean, Ernst espetxeratu egin zuten, eta kartzelan dekalkomania deituriko teknika landu zuen.
1941-1949 urteetan Estatu Batuetan bizi izan zen eta eskulturari ekin zion, Capricorn (1948, Kaprikornioa). Peggy Guggenheim Ernsten emaztea izan zen, eta Ameriketan bizi zela, Dorothea Tanning iparramerikar margolariarekin ezkondu zen. Europan berriro (1949), aurreko molde surrealistek ez zuten halako eraginik izan bere margolanean. Max Ernst XX. mendeko artista handienetakoa izan zen.
Erreferentziak
- Artikulu honen edukiaren zati bat Lur hiztegi entziklopedikotik edo Lur entziklopedia tematikotik txertatu zen 2011/12/27 egunean. Egile-eskubideen jabeak, Eusko Jaurlaritzak, hiztegi horiek CC-BY 3.0 lizentziarekin argitaratu ditu, Open Data Euskadi webgunean.
Kanpo estekak
- i
- e
- a
- Eileen Agar
- Jean Arp
- Eugène Atget
- Hans Bellmer
- Jacques-André Boiffard
- Bill Brandt
- Victor Brauner
- Fanny Brennan
- Emmy Bridgwater
- Luis Buñuel
- Claude Cahun
- Leonora Carrington
- Ithell Colquhoun
- Gala Dalí
- Salvador Dalí
- Jean Dallaire
- Paul Delvaux
- Óscar Domínguez
- Christian Dotremont
- Marcel Duchamp
- Marcel Duhamel
- Curt Echtermeyer
- Max Ernst
- Leonor Fini
- Gordon Onslow Ford
- Esteban Francés
- Alberto Giacometti
- Julio González
- Jane Graverol
- Jacques Hérold
- Valentine Hugo
- Frida Kahlo
- Wifredo Lam
- Jacqueline Lamba
- Dora Maar
- Conroy Maddox
- René Magritte
- Georges Malkine
- Marcel Mariën
- André Masson
- Roberto Matta
- Mikuláš Medek
- Oscar Mellor
- John Melville
- E. L. T. Mesens
- Lee Miller
- Desmond Morris
- Joan Miró
- Méret Oppenheim
- Wolfgang Paalen
- Benjamín Palencia
- Roland Penrose
- Man Ray
- Toni del Renzio
- Kay Sage
- Kurt Seligmann
- André Souris
- Martin Stejskal
- Jindřich Štyrský
- Maurice Tabard
- Yves Tanguy
- Dorothea Tanning
- Karel Teige
- Kristians Tonny
- Toyen
- Albert Valentin
- Remedios Varo
- James F. Walker
- Unica Zürn
- Philipp Humm
teorikoak
- Maxime Moses Alexandre
- Guillaume Apollinaire
- Louis Aragon
- Antonin Artaud
- Jacques Baron
- Georges Bataille
- André Breton
- Roger Caillois
- Nicolas Calas
- René Crevel
- René Daumal
- Robert Desnos
- Vratislav Effenberger
- Paul Éluard
- Renée Gauthier
- Roger Gilbert-Lecomte
- Yvan Goll
- Julien Gracq
- Irène Hamoir
- Georges Hugnet
- Alfred Jarry
- Nelly Kaplan
- Petr Král
- Jacques Lacan
- Philip Lamantia
- Comte de Lautréamont
- Marcel Lecomte
- Michel Leiris
- Georges Limbour
- Léo Malet
- Joyce Mansour
- Robert Melville
- René Ménil
- Max Morise
- Pierre Naville
- Vítězslav Nezval
- Paul Nougé
- Paul Păun
- Benjamin Péret
- Francis Ponge
- Jacques Prévert
- Raymond Queneau
- Herbert Read
- Pierre Reverdy
- Georges Sadoul
- Louis Scutenaire
- Philippe Soupault
- André Thirion
- Dylan Thomas
- Tristan Tzara
- Jacques Vaché
- Marianne Van Hirtum
- Roger Vitrac
- Acéphale
- Les Automatistes
- Birminghamho surrealistal
- Britainiar Talde Surrealista
- Bureau of Surrealist Research
- Chicagoko Imagistak
- Chicagoko Talde Surrealista
- Dau al Set
- Fighting Cock Society
- The Firesign Theatre
- The Goons
- Grup d'Elx
- La Mandrágora
- Monty Python
- Refus Global
- The Surrealist Group in Stockholm
- Manifestu surrealista
- Automatismo surrealista
- Zinema surrealista
- Musika surrealista
- Teknika surrealistak
- Umore surrealista
- Exposition Internationale du Surréalisme
- London International Surrealist Exhibition
- Emakume surrealistak
- Dada
- Espresionismo abstraktu
- Metodo paranoiko-kritiko
- Datuak: Q154842
- Multimedia: Max Ernst / Q154842