Åge Lundström

Åge Lundström
Åge Lundström
Information
Född	8 juni 1890 Stockholm, Sverige
Död	26 september 1975 (85 år) Härslöv
I tjänst för	Sverige
Försvarsgren	Flygvapnet
Tjänstetid	1910–1947
Grad	Generalmajor
Befäl	F 4 (1931-1932) F 5 (1932-1943) E 2 (1943-1946)

Åge Lundström

Medaljer Ridsport Olympiska spel Guld Paris 1924 Hoppning, lag Guld Antwerpen 1920 Fälttävlan, lag Silver Antwerpen 1920 Fälttävlan, individuellt

Hästsportsportalen

Johan August Åge Lundström, född 8 juni 1890 i Jakobs församling, Stockholm,^[1] död 26 september 1975 i Härslövs församling, Malmöhus län^[2], var en svensk idrottare och militär (generalmajor).

Biografi

Lundström avlade officersexamen 1910 och utnämndes till löjtnant vid Livregementets dragoner 1916. Han blev fältflygare 1924 och utnämndes till kapten i Flygvapnet 1926. Samma år blev han lärare vid Flygkrigsskolan på Ljungbyhed. Han utnämndes till tillförordnad chef för Fjärde flygkåren (F 4) 1931 och chef för Flygkrigsskolan (F 5) 1932-1943. Han var därefter chef för Andra flygeskadern (E 2). Under 1948 var han stabschef för Folke Bernadottes delegation i Brittiska Palestinamandatet.

Som idrottsman var han lärare vid ridskolan i Strömsholm 1919-1921. Han blev svensk mästare i florettfäktning 1914. Vid Olympiska sommarspelen 1920 i Antwerpen tog han ett individuellt silver och ett lagguld i fälttävlan och vid de Olympiska sommarspelen 1924 i Paris tog han ett lagguld i ridhoppning.

Lundström åkte i samma bil som Folke Bernadotte och den franska översten André Sérot när dessa mördades i Jerusalem den 17 september 1948.^[3]

Familj

Åge Lundström var son till konstnären Ernst Lundström och grevinnan Matilda Rudenschöld. Åge Lundström gifte sig 1932 med Margit von Geijer, dotter till ryttmästaren Wilhelm von Geijer av släkten von Geijer och grevinnan Irma von Hallwyl.^[1] Lundström fick tillsammans med sin maka barnen Signe (1934-2022), Irma (1937–2020) och Åge (f. 1944).

Militär karriär

Den här artikeln eller det här avsnittet är skriven i listformat som ett CV. (2023-02) Wikipedia är ingen databas för CV:n; artikelns främsta komponenter bör vara brödtext, illustrationer och källförteckning.

• 1910: Officersexamen.
• 1916: Löjtnant i Livregementets dragoner.
• 1919–1921: Adjutant och lärare vid Ridskolan på Strömsholm.
• 1924: Kapten i Generalstaben.
• 1925: Fältflygare.
• 1926: Kapten i Flygvapnet.
• 1926–1929: Lärare i luftkrigskonst vid Krigshögskolan.
• 1928–1931: Lärare i luftkrigskonst vid Krigsskolan.
• 1929–1942 (tidigast): Adjutant hos Gustav Adolf, Hertigen av Västerbotten.^[4]
• 1931–1932: Tillförordnad chef för Fjärde flygkåren.
• 1932–1943: Chef för Kungliga Flygkrigsskolan.
• 1932: Major.
• 1936: Överstelöjtnant.
• 1937: Överste.
• 1943–1946: Chef för Andra flygeskadern.
• 1945: Generalmajor.
• 1947: Pension.
• 1947–1959: Generalamajor i reserven.^[5]
• 1948: Stabschef hos greve Folke Bernadotte i Palestina.

Utmärkelser

Svenska utmärkelser

• Konung Gustaf V:s jubileumsminnestecken med anledning av 90-årsdagen, 1948.^[6]
• Kommendör av första klass av Svärdsorden, 6 juni 1945.^[7]
• Kommendör av andra klass av Svärdsorden, 15 november 1941.^[8]
• Riddare av Nordstjärneorden, 1938.^[9]
• Ledamot av Kungliga Krigsvetenskapsakademien 1937.^[10]

Utländska utmärkelser

• Kommendör av Sachsen-Ernestinska husorden, senast 1942.^[11]
• Kommendör av andra klass av Polska Polonia Restituta, senast 1942.^[11]
• Tyska örnens orden (med grad som på svenska angivits som Kommendör), senast 1942.^[11]
• Officer av Italienska kronorden, senast 1942.^[11]
• Andra klassen av Belgiska Militärkorset, senast 1942.^[11]
• Riddare av första klass av Finlands Vita Ros’ orden, senast 1942.^[11]
• Riddare av Franska Hederslegionen, senast 1942.^[11]

Referenser

Tryckta källor

• Kjellander, Rune (2013). Svenska Flygvapnets högre chefer 1925-2005. Ödeshög: Rune Kjellander. sid. 77. ISBN 978-91-637-1183-1 

Vidare läsning

• Alf Åberg: J August (Åge) Lundström i Svenskt biografiskt lexikon (1982-1984)

Externa länkar

• Åge Lundström på Sveriges Olympiska Kommittés webbplats

Noter