Dagmar Berg

Dagmar Louise Augusta Berg, född 20 december 1887 i Stockholm, död 10 april 1954, var en svensk rektor, författare och översättare.

Dagmar Berg avlade filosofie kandidatexamen 1915. Hon stiftade tillsammans med Vivi Laurent-Täckholm^[1] Girls College i Kairo, Egypten, och var rektor för denna skola 1925–1939 samt professor i historia och statskunskap vid det amerikanska universitetet i Kairo 1942–1951.

Dagmar Berg var dotter till läkaren Henrik Berg och Louise Bergqvist. Hon gifte sig 1910 med prästen och läroverksadjunkten Hugo Sommarström.^[2] Hon skrev sig Dagmar Sommarström 1912–1918, Dagmar Berg(h)-Palmro(o)s 1918–1919, Dagmar Berg-Sommarström 1921–1923 och Dagmar Berg från 1933.

Bibliografi

• Talteknik och välläsning i skolan (Söderström, 1925)
• Egyptiska profiler (Natur och kultur, 1933)
• Det underbara Egypten (Natur och kultur, 1938)
• Önskestenen: skildringar från det nutida Egypten (Lindblad, 1953)
• När var tar sin (bearb. av Vivi Laurent-Täckholm) (Sörlin, 1956)

Översättningar

• E. Werner (pseud. för Elisabeth Bürstenbinder): Ett lyckoskott (Nordiska förlaget, 1912)
• E. Rentoul Esler: Kittys friare (Nordiska förlaget, 1912)
• Houston Stewart Chamberlain: Politiska ideal (Askerberg, 1916)
• William Thackeray: Fåfängans marknad (Lindblad, 1917)
• Friedrich Naumann: Mellaneuropa (Lindblad, 1917)
• Ernst Mangold: Våra sinnesorgan och deras funktioner (Norstedt, 1918)
• Johann Wolfgang von Goethe: Iphigenia (Schildt, 1918)
• Liesbet Dill: Spionflickan (Bonnier, 1919)
• Hugo Ball: Flametti eller de fattigas dandysm (Schildt, 1920)
• Frank Swinnerton: Nocturne (Svenska andelsförlaget, 1921)
• A. E. W. Mason: Dödsvakten (Svenska andelsförlaget, 1923)
• Michel de Montaigne: Essayer i urval (Bonnier, 1923)

Källor

• Svenskt författarlexikon. 1951-1955, s. 38
• Libris
• Stockholms stadsibibliotek
• Fennica

Fotnoter