Emil Norlander
| Emil Norlander | |
 Emil Norlander handlande glögg julen 1916. Foto ur julreportage i Vecko-Journalen. | |
| Född | 5 maj 1865 Stockholm, Sverige |
|---|---|
| Död | 11 april 1935 (69 år) Bromma församling[1], Sverige |
| Begravd | Norra begravningsplatsen[2][3][4] kartor |
| Medborgare i | Sverige |
| Sysselsättning | Journalist, revyförfattare |
| Redigera Wikidata | |
Emil August Norlander, född 5 maj 1865 i Stockholm, död 11 april 1935, var en svensk tidningsman, journalist och författare av främst revyer och revykupletter. [5]
Biografi
Emil Norlander studerade ursprungligen till tandtekniker men halkade snart in i nöjesbranschen i stället. Från 1897 verkade han som kåsör i Stockholms-Tidningen under signaturen Don Basuno.[6] Han medverkade även i skämttidningen Nya Nisse 1893-1919 och var dess chefredaktör 1908-1916. Norlander blev chefredaktör för skämttidningen Kasper 1921 och blev kvar där till 1927.
Han skrev och producerade ett sextiotal revyer och flera folklustspel. Hans namnkunnigaste revy var Den förgyllda lergöken 1900 och den upplevde två filmatiseringar, 1924 och 1944. För den yngre publiken skrev han 1901 en samling berättelser om pojkstreck publicerade i bokform som Anderssonskans Kalle.[7]
Norlander skrev, enligt egen uppgift, mer än 3000 kupletter till sina revyer och andra sammanhang. Till de mest kända av dessa hör Fia Jansson, Amanda Lundbom, Den gula paviljongen, O, min Carl Gustaf och Balen på bakgården.[8] Ett alster i något allvarligare ton är hans svenska text Varför skola mänskor strida till en amerikansk melodi av Hart Pease Danks.[9] Ett urval av Norlanders visor finns samlade i volymen 280 samlade sånger, schlager, slagdängor med musik (Stockholm 1930) med förord av Carl Gustaf Laurin.[10]
Povel Ramel skrev revyn Ryck mej i snöret 1964 som en hyllning till Emil Norlander.
Norlander är begravd på Norra begravningsplatsen i Stockholm.[11]
Revyer av Emil Norlander (urval)
- 1899 - Den stora strejken
- 1900 - Den förgyllda lergöken
- 1901 - Prinsessan Habbahabba
- 1901 - Andersson, Pettersson och Lundström (omarbetning av Hodells pjäs från 1865)
- 1902 - I sjunde himlen
- 1903 - Damen med masken
- 1903 - Jönsson, Jonsson, Jansson
- 1903 - Gubben i Renberget
- 1904 - Kovander, Bovander & C:i
- 1905 - Stockholmsluft
- 1905 - Bluff
- 1906 - Kalle Munter
- 1907 - Stackars Olson
- 1907 - Mångubben
- 1908 - N:r 30 Gustafsson
- 1908 - Johnsons 7 fruar
- 1909 - Konstgjorda Svensson
- 1909 - Nick Carter
- 1910 - Tokiga Amelie
- 1910 - Tre jobbande pojkar
- 1911 – Krigarliv, regi Justus Hagman, Kristallsalongen[12]
- 1911 - Spasmiga Wahlund
- 1912 - Stockholmsgask
- 1912 - Stockholmsgreker
- 1913 - Sankt Jönsson och Draken
- 1914 - Stockholmsflugor
- 1915 - Stockholm runt på 140 minuter
- 1915 - Restaurant Pumpen
- 1916 - Stockholmsjobb
- 1917 - Teaterflugan
- 1917 - Malla
- 1918 - Tokstollar
- 1918 - Filmkungen
- 1919 - Tutti-Frutti
- 1919 - Lev livet leende
- 1920 - Cirkus Jönsson
- 1922 - Venuspassagen
- 1922 - Med pukor och trumpeter
- 1923 - Kungarevyn
- 1924 - Festprissar
- 1925 - Genom kikaren
- 1926 - Slag i slag
Bibliografi. Digitaliserade verk
- Slagen till slant : ett kort lifs historia. Stockholm: Gullberg & Hallberg. 1899. Libris nz60dqbgl6f4znf2. http://hdl.handle.net/2077/61616
- Anderssonskans Kalle : pojkstreck och käringskvaller, uppsnappade (4. uppl). Stockholm: Gullberg. 1912. Libris 22548421. https://runeberg.org/andkalle/
- Rännstensungar och storborgare : Stockholm under ett halvsekel ur minnet och dagboken (2. uppl). Stockholm: Åhlen & Åkerlunds forlag. 1924. Libris 11589605. https://runeberg.org/rannsten/
Referenser
- ^ Emil A Norlander, läst: 6 november 2017.[källa från Wikidata]
- ^ Norra begravningsplatsen.se, läs online, läst: 29 juni 2017.[källa från Wikidata]
- ^ Norlander, EMIL AUGUST, Svenskagravar.se, läs online, läst: 26 april 2017.[källa från Wikidata]
- ^ Sten nr 314 – Emil Norlander, Norra begravningsplatsen.se, läs online, läst: 17 maj 2017.[källa från Wikidata]
- ^ Emil Norlander och hans visor; en skildring av Björn Hodell, (Stockholm: Svenska visförlaget, 1949).
- ^ Carlquist, Gunnar, red (1937). Svensk uppslagsbok. Bd 20. Malmö: Svensk Uppslagsbok AB. sid. 180
- ^ Anderssonskans Kalle av Emil Norlander, (Stockholm: Gullberg & Hallberg, 1901).
- ^ Hedman, Dag: Emil Norlander i Svenskt biografiskt lexikon (1990-1991), Läst den 17 april 2014.
- ^ Hundra svenska skillingtryck och kupletter samlade av Stephanie and Christer Topelius, (Stockholm: Tidens förlag, 1991).
- ^ 280 Samlade sånger, schlager, slagdängor med musik av Emil Norlander, (Stockholm: Elkan & Schildknecht, 1930).
- ^ Emil Norlander hittagraven.stockholm.se. Läst den 10 mars 2014.
- ^ ”Namn och nytt”. Dagens Nyheter: s. 8. 28 maj 1911. http://arkivet.dn.se/arkivet/tidning/1911-05-28/14744Nationalupplagan/8. Läst 19 juli 2015.
Externa länkar
Wikimedia Commons har media som rör Emil Norlander.Bilder & media
Wikisource har originalverk relaterade till Varför skola mänskor strida. Varför skola mänskor strida- Emil Norlander på IMDb.
- Emil Norlander på Victor.
- Emil Norlander på Svensk musik, film och revyer 1900–1960
- Emil Norlanders arkiv, Musik- och teaterbiblioteket (Musikverket)
- Emil Norlander (1865-1935) hos Litteraturbanken
- Enquist, Inger (2006): Det var roligare för! Om Emil Norlanders arkiv. Dokumenterat nr. 37. Bulletin från Statens musikbibliotek
Fotografier
- Anderssonskans Kalle 1934
- Emil Norlander på Riksarkivet
- Emil Norlander i Stockholmskällan
- Hund På Katt ur "Spasmiga Wahlund"
Projekt Runeberg
- Anderssonskans Kalle
- Rännstensungar och storborgare
Sångtexter
- Emil Norlander-visbok
Strömmande ljud
- Varför skola mänskor strida videoklipp av Bertil Boo.
- Potpurri videoklipp av Ewa Roos och Bert-Åke Varg.
- Den gula paviljongen på USA:s kongressbibliotek.
- Sockerdricka ur revyn "Spasmiga Wahlund"
- Emil Norlander i Stockholmskällan.
- Emil Norlander på Internet Archive.
|
