Erich Kästner

Den här artikeln behöver fler eller bättre källhänvisningar för att kunna verifieras. (2019-09) Åtgärda genom att lägga till pålitliga källor (gärna som fotnoter). Uppgifter utan källhänvisning kan ifrågasättas och tas bort utan att det behöver diskuteras på diskussionssidan.

Erich Kästner
Erich Kästner, 1961.
Pseudonym	Berthold Bürger
Född	Emil Erich Kästner 23 februari 1899 Dresden, Sachsen, Tyskland
Död	29 juli 1974 (75 år) München, Bayern, Tyskland
Yrke	Författare
Nationalitet	Tysk
Språk	Tyska
Verksam	1927–1974
Genrer	Barnlitteratur Romaner
Litterära rörelser	Nya sakligheten

Erich Kästner, född 23 februari 1899 i Dresden, Sachsen, död 29 juli 1974 i München, Bayern, var en tysk författare, ansedd som en av de främsta företrädarna för litteraturens nya saklighet. Han var ende son till sadelmakaremästare Erich Emil Kästner och hans hustru Ida Amalia (född Augustin) som arbetade som hårfrisörska. Han gifte sig aldrig men sammanlevde i nära fyrtio år med journalisten och dramaturgen Luiselotte Enderle. Han fick 1957 sitt enda barn, Thomas Kästner, tillsammans med den yngre skådespelerskan Friedel Siebert.

Liv och verk

Kästner började på lärarseminarium i Dresden 1913, men hoppade av för att ta värvning, och deltog 1917-1918 i första världskriget. Det gjorde honom till övertygad pacifist och anti-militarist. Vid universitetet i Leipzig studerade han efter kriget tysk historia, filosofi och teatervetenskap. Han doktorerade 1925 på en avhandling om Fredrik den store och den tyska litteraturen. Därefter arbetade han som journalist och kritiker för tidningar som Berliner Tageblatt och Vossische Zeitung och medarbetade även i tidskriften Die Weltbühne.

Kästner skrev bästsäljande barnböcker som Emil och detektiverna, men var även en politisk författare. Han hade pacifistiska ideal och skrev för barn, eftersom han trodde på de förnyade krafterna hos varje generations unga. Han var motståndare till naziregimen i Tyskland och hans böcker förbjöds. Alla verk av honom utom barnboken Emil och detektiverna brändes dessutom demonstrativt under de omfattande bokbålen runt om i landet 1933. Kästner uteslöts ur det nazifierade tyska författarförbundet Reichsverband deutscher Schriftsteller (RDS), men kunde ändå övervintra Tredje riket utan att gå i landsflykt. Han publicerade opolitiska romaner som Drei Männer im Schnee (Tre män i snö) (1934) på schweiziskt förlag. 1942 gavs han möjlighet att under pseudonymen Berthold Bürger skriva manus till en film om Baron von Münchhausen, ett prestigeprojekt för Ufa med uppbackning av propagandaminister Joseph Goebbels.

1944 blev Kästners hem förstört i samband med den hårda bombningen av Berlin. I början av 1945 reste han med en grupp andra filmarbetare till Tyrolen, förebärande att de skulle filma för en (icke existerande) filmproduktion, som de kallade Das falsche Gesicht (Det falska ansiktet). Det egentliga syftet var att överleva slutstriden om Berlin, och Kästner blev kvar i Tyrolen tills kriget var över. Han skrev om dessa upplevelser i en dagbok som publicerats i olika versioner i Notabene 45 (1961) och Das Blaue Buch (2006).

Han var flera gånger nominerad till Nobelpriset i litteratur, och belönades 1960 med H.C. Andersen-medaljen för sina bidrag till barnlitteraturen.

Filmerna Föräldrafällan från 1961 och Föräldrafällan från 1998 bygger på Kästners Tvillingarna finner varann från 1950.

Bibliografi (utgivna på svenska)

Barnböcker

• Emil och detektiverna (Emil und die Detektive) (översättning Einar Öije, Bonnier, 1932)
• Den 35 maj (Der 35. Mai oder Konrad reitet in die Südsee) (översättning Verna Lindberg, ill. av Gustaf Carlström, Bonnier, 1933)
• Pricken och Anton (Pünktchen und Anton) (översättning Verna Lindberg, Bonnier, 1934)
• Djurens konferens (Die Konferenz der Tiere (översättning Sigfrid Lindström, ill. av Walter Trier, Natur och kultur, 1949)
• Tvillingarna finner varann (Das doppelte Lottchen) (översättning I. Lindström, Rabén & Sjögren, 1950) (ny översättning av Stig Kassman, Bonnier, 1962 med titeln Dubbel-Lotta)
• Det flygande klassrummet (Das fliegende Klassenzimmer) (översättning Aida Törnell, Lindqvist, 1954)
• Mästerkatten i stövlar (Der gestiefelte Kater) (översättning Birgit Elenius-Hanes, Svensk läraretidning, 1955)
• Emil och de tre tvillingarna (Emil und die drei Zwillinge) (översättning Stig Kassman, Bonnier, 1964)
• Lilleman och Jokus von Pokus (Der kleine Mann) (översättning Marianne Gerland-Ekroth, ill. av Fibben Hald, Rabén & Sjögren, 1976)

Vuxenböcker

• Fabian: berättelsen om en moralist (Fabian: die Geschichte eines Moralisten) (översättare okänd, 1931) (översättning Erich Schwandt, Tiden, 1978)
• Stackars miljonärer (Drei Männer im Schnee) (översättning Johannes Edfelt, Bonnier, 1936), filmad i Sverige 1936.
• Den försvunna miniatyren (Die verschwundene Miniatur oder auch Die Abenteuer eines empfindsamen Fleischermeisters) (översättning Knut Stubbendorff, Bonnier, 1938)
• Kärlek över gränsen (Der kleine Grenzverkehr oder Georg und die Zwischenfälle) (översättning Ester Riwkin, Rabén & Sjögren/Vi, 1957)
• När jag var en liten pojke (Als ich ein kleiner Junge war) (översättning Stig Kassman, Bonnier, 1959)
• Dikter (ett dikturval i svensk tolkning av Anders Aleby, FIB:s lyrikklubb, 1966)

Priser och utmärkelser

• Georg Büchner-priset 1957
• H.C. Andersen-medaljen 1960
• Asteroiden 12318 Kästner^[1]

Källor

Den här artikeln är helt eller delvis baserad på material från engelskspråkiga Wikipedia, 11 april 2006.

Externa länkar

• Wikimedia Commons har media som rör Erich Kästner.
  Bilder & media
• Erich Kästner i Libris
• http://www.dhm.de/lemo/html/biografien/KaestnerErich/
• http://www.erich-kaestner-museum.de/
• http://www.kaestner-im-netz.de/leben/leben.html
• http://www.erich-kaestner-kinderdorf.de
• http://www.erich-kaestner-bibliothek.de

v • r H.C. Andersen-medaljen från IBBY Författare Eleanor Farjeon (1956) • Astrid Lindgren (1958) • Erich Kästner (1960) • Meindert DeJong (1962) • René Guillot (1964) • Tove Jansson (1966) • James Krüss och José Maria Sanchez-Silva (1968) • Gianni Rodari (1970) • Scott O'Dell (1972) • Maria Gripe (1974) • Cecil Bødker (1976) • Paula Fox (1978) • Bohumil Říha (1980) • Lygia Bojunga (1982) • Christine Nöstlinger (1984) • Patricia Wrightson (1986) • Annie M.G. Schmidt (1988) • Tormod Haugen (1990) • Virginia Hamilton (1992) • Michio Mado (1994) • Uri Orlev (1996) • Katherine Paterson (1998) • Ana Maria Machado (2000) • Aidan Chambers (2002) • Martin Waddell (2004) • Margaret Mahy (2006) • Jürg Schubiger (2008) • David Almond (2010) • María Teresa Andruetto (2012) • Nahoko Uehashi (2014) • Cao Wenxuan (2016) • Eiko Kadono (2018) • Jacqueline Woodson (2020) • Marie-Aude Murail (2022) Illustratörer Alois Carigiet (1966) • Jiří Trnka (1968) • Maurice Sendak (1970) • Ib Spang Olsen (1972) • Farshid Mesghali (1974) • Tatjana Mawrina (1976) • Svend Otto S. (1978) • Suekichi Akaba (1980) • Zbigniew Rychlicki (1982) • Mitsumasa Anno (1984) • Robert Ingpen (1986) • Dusan Kállay (1988) • Lisbeth Zwerger (1990) • Kveta Pacovská (1992) • Jörg Müller (1994) • Klaus Ensikat (1996) • Tomi Ungerer (1998) • Anthony Browne (2000) • Quentin Blake (2002) • Max Velthuijs (2004) • Wolf Erlbruch (2006) • Roberto Innocenti (2008) • Jutta Bauer (2010) • Petr Sís (2012) • Roger Mello (2014) • Rotraut Susanne Berner (2016) • Igor Olyenikov (2018) • Albertine Zullo (2020) • Suzy Lee (2022)