Filipstads kommun

Filipstads kommun
Kommun
Stadshotellet
SloganBra möe bättre
Kommunens vapen.
Filipstads kommunvapen
LandSverige
LandskapVärmland
LänVärmlands län
CentralortFilipstad
Inrättad1 januari 1971
Befolkning, areal
Folkmängd9 942 ()[1]
Areal1 711,7 kvadratkilometer ()[2]
- därav land1 534,03 kvadratkilometer[2]
- därav vatten177,67 kvadratkilometer[2]
Bef.täthet6,48 inv./km² (land)
Läge

Kommunen i länet.
Koordinater59°43′00″N 14°10′00″Ö / 59.716666666667°N 14.166666666667°Ö / 59.716666666667; 14.166666666667
UtsträckningSCB:s kartsök
Domkretstillhörighet
DomkretsVärmlands domkrets (–)
Kristinehamns domsaga (–)
Om förvaltningen
Org.nummer212000-1876[3]
Anställda1 575 ()[4]
WebbplatsOfficiell webbplats
Koder och länkar
Kommunkod1782
GeoNames2715080
StatistikKommunen i siffror (SCB)
Redigera Wikidata

Filipstads kommun är en kommun i Värmlands län i landskapen Värmland och Dalarna. Centralort är Filipstad.

Administrativ historik

Socknar inom kommunen.

Kommunens område motsvarar socknarna: Brattfors, Färnebo, Gåsborn, Kroppa, Nordmark och Rämmen. I dessa socknar bildades vid kommunreformen 1862 landskommuner med motsvarande namn. Inom området fanns även Filipstads stad som 1863 bildade en stadskommun.

I området fanns mellan 22 februari 1946 och 31 december 1966 Lesjöfors municipalsamhälle.

Storfors köping bildades 1950 genom en utbrytning ur Kroppa landskommun.

Vid kommunreformen 1952 bildades storkommunen Värmlandsberg (av de fyra dåvarande kommunerna Brattfors, Gåsborn, Färnebo och Nordmark) medan Kroppa landskommun, Rämmens landskommun samt Filipstads stad förblev oförändrade.

Filipstads kommun bildades vid kommunreformen 1971 av Filipstads stad och landskommunerna Värmlandsberg, Kroppa samt Rämmen.[5]

Kommunen ingick från bildandet till 2005 i Kristinehamns domsaga för att från 2005 ingå i Värmlands domsaga.[6]

Geografi

Topografi och hydrografi

Landskapet genomkorsas av djupa dalgångar som sträcker sig från nord-nordväst till syd-sydöst, ett resultat av historisk bergskedjeveckning. Området tillhör bergslagsregionens malmfältsområde, och Långbansfältets berggrund är bland de rikaste i världen när det gäller mineraler. Denna unika geologi har skapat en rik flora, inklusive ett antal sällsynta orkidéarter.

Stora delar av kommunen täcks av skogklädd morän, men i dalgångarna finns ofta isälvssediment, som tydligt visar spår av isavsmältningen vid högsta kustlinjen (HK). Brattforsheden kring Alsternsjön är ett av landets mest framstående exempel på HK-deltan, med andra förekomster som Eriksdalsdeltat vid Älvsjöhyttan och Filipstadssänkan. Dessa områden hyser även välutvecklade mossar, såsom Nordmarksmossarna.[7]

Nedan presenteras andelen av den totala ytan 2020 i kommunen jämfört med riket.[8]

Filipstads kommun Hela riket






  Bebyggelse (2,3 %)
  Skog (88,8 %)
  Öppen myrmark (7,0 %)
  Jordbruksmark (0,9 %)
  Övrig mark (1,0 %)






  Bebyggelse (3,1 %)
  Skog (68,0 %)
  Öppen myrmark (7,2 %)
  Jordbruksmark (7,4 %)
  Övrig mark (14,3 %)

Naturskydd

År 2024 fanns 12 naturreservat i Filipstads kommun.[9] Bland dessa kan nämnas Guldplatshagen som med sin näringsrika berggrund av kalk och grönsten, är hem för en rik flora som är karakteristisk för trakten. Den norra delen av reservatet präglas av ett fuktängsstråk med inslag av torrare områden där ängsvegetationen är påverkad av kalk och hävd. I den södra delen dominerar ung björkskog.

Syftet med reservatets bildande var att skydda och bevara guckuskon, en orkidé som är fridlyst i hela Sverige och som endast växer på några få platser i länet. Området är en del av EU:s Natura 2000-nätverk för skydd av värdefull natur.[10]

Administrativ indelning

Fram till 2016 var kommunen för befolkningsrapportering indelad i en enda församling, Filipstads församling.

Distrikt inom Filipstads kommun

Från 2016 indelas kommunen istället i sex distrikt[11]: Brattfors, Filipstad, Gåsborn, Kroppa, Nordmark och Rämmen.

Tätorter

Vid Statistiska centralbyråns tätortsavgränsning den 31 december 2015 fanns det fem tätorter i Filipstads kommun.

Nr Tätort Folkmängd
1 Filipstad &&&&&&&&&&&06119.&&&&&06 119
2 Lesjöfors &&&&&&&&&&&&0948.&&&&&0948
3 Nykroppa &&&&&&&&&&&&0788.&&&&&0788
4 Persberg &&&&&&&&&&&&0249.&&&&&0249

Centralorten är i fet stil.

Styre och politik

Styre

Socialdemokraterna har varit vid makten sedan kommunen bildades 1971 och fram till 2022.[12]

Mandatperioden 2010–2014 styrdes kommunen av de rödgröna som tillsammans samlade 22 av 37 mandat i kommunfullmäktige. Efter valet 2014 inkluderades även Kristdemokraterna i den styrande majoriteten, vilket innebar att de lämnade samarbetet inom Alliansen. Orsaken till bytet av samarbetspartners uppgavs vara splittringar kring integrationsfrågan.[13] Både Kristdemokraterna och Miljöpartiet åkte ur kommunfullmäktige i valet 2018, men Socialdemokraterna och Vänsterpartiet kunde ensamma fortsätta styra kommunen.[14]

Valet 2022 ledde till maktskifte där Centerpartiet, Liberalerna och Moderaterna kunde ta makten genom en valteknisk samverkan med Sverigedemokraterna.[15]

Kommunfullmäktige

Presidium

Den här artikeln eller det här avsnittet innehåller inaktuella uppgifter och behöver uppdateras. (2024-05)
Motivering: Avser mandatperioden 2014–2018. Sedan dess har två val passerat och maktskifte skett.
Hjälp gärna Wikipedia att åtgärda problemet genom att redigera artikeln eller diskutera saken på diskussionssidan.
Presidium 2014–2018
Ordförande S Marina Isaksson
Förste vice ordförande S Åsa Hååkman Felth
Andre vice ordförande M Christer Olsson

Mandatfördelning 1970–2022

ValårVSMPSDNYDFILCLKDMGrafisk presentation, mandat och valdeltagandeTOT%Könsfördelning (M/K)
1970325544
325544
4189,0
3011
1973325634
325634
4191,2
338
1976224735
224735
4190,9
3011
1979323537
323537
4190,0
2912
1982225428
225428
4189,9
2912
19853211448
321448
4187,6
2813
19883223436
3223436
4183,3
2615
1991219114217
219427
3783,1
2512
199432213215
322325
3783,5
2116
199871812216
718226
3776,28
2413
200261623325
61623325
3774,37
2116
2006419113225
4193225
3774,56
2314
20103181123216
3182326
3779,30
2314
20143151612117
315627
3780,69
2314
20183166219
316629
3780,47
2116
20222167129
216729
3776,12
2116
Data hämtat från Statistiska centralbyrån och Valmyndigheten.

För valresultat äldre än 1970, se tidigare kommuner; Filipstads stad, Värmlandsberg, Kroppa eller Rämmens landskommun

Nämnder

Lista över kommunstyrelsens ordförande

Namn Från Till Politisk tillhörighet
  Per Gruvberger 2003 2019 Socialdemokraterna
  Åsa Hååkman Felth 2020 - Socialdemokraterna

Övriga nämnder

Nämnd Ordförande Vice ordförande
Socialnämnden V Anders Nilsson S Britt-Marie Wall
Miljö- och byggnadsnämnden S Torbjörn Parling S Olle Engström
Valnämnden S Helene Larsson-Saikoff Vakant

Vänorter

Ekonomi och infrastruktur

Näringsliv

Kommunens näringsliv har genomgått förändringar över tid. Från en tidigare inriktning på gruvnäring och järnframställning, som avtog på 1980-talet, har det nu skiftat mot andra sektorer. De ledande företagen i centralorten inkluderar Barilla Sverige AB, tidigare känd som Wasabröd AB, som fokuserar på knäckebrödstillverkning, Orklakoncernen, tidigare OLW, som producerar chips, och FIMEK AB, som tillverkar komponenter till lastvagnar. Andra betydande arbetsgivare inkluderar kommunen, landstinget och företag med rötter i Lesjöfors Bruk, såsom Lesjöfors Fjädrar AB. Robust Ståldörrar AB är också en betydande aktör i Nykroppa.[16]

Infrastruktur

Transporter

Kommunen är korsad av flera viktiga transportvägar, inklusive järnvägslinjerna Kil–Ludvika–Borlänge och Kristinehamn–Filipstad–Persberg. Dessutom är kommunen betjänad av två riksvägar, 63 och 64, som ytterligare förbinder den med omgivande regioner. Lokalt är också länsvägarna 245 och 246 viktiga för att underlätta trafikflödet inom kommunen.[16]

Befolkning

Demografi

Befolkningsutveckling

Kommunen har 9 942 invånare (31 mars 2024), vilket placerar den på 217:e plats avseende folkmängd bland Sveriges kommuner.

Befolkningsutvecklingen i Filipstads kommun 1810–2020[17]
ÅrFolkmängd
1810
  
9 109
1820
  
9 744
1830
  
11 766
1840
  
12 901
1850
  
14 964
1860
  
17 583
1870
  
19 339
1880
  
21 202
1890
  
20 595
1900
  
19 944
1910
  
21 524
1920
  
21 068
1930
  
19 627
1940
  
19 335
1950
  
18 184
1960
  
18 689
1970
  
16 238
1980
  
14 606
1990
  
13 341
2000
  
11 598
2010
  
10 562
2020
  
10 503
Anm: Informationen gäller för dagens kommungränser. Äldre information är ihopsamlad från tidigare kommuner eller från socknarna som idag ingår i kommunen.

Filipstad är kommunen med störst skillnad i medelålder mellan kvinnor och män vid första barnets födelse (25,65 år för kvinnor och 32,54 år för män 2010. Skillnaden på nästan 7 år är mer än 4 år större än för hela landet).[18]

Utländsk bakgrund

Den 31 december 2018 utgjorde antalet invånare med utländsk bakgrund (utrikes födda personer samt inrikes födda med två utrikes födda föräldrar) 2 467, eller 22,76 % av befolkningen (hela befolkningen: 10 837 den 31 december 2018).[19]

Historisk utveckling av personer med utländsk bakgrund i Filipstad[19]
Årtal Antal personer med
utländsk bakgrund
Totala antalet
personer i Filipstad
Andel av
totala befolkningen
2002 961 11 178 8,6 %
2003 998 11 121 9,0 %
2004 1 028 11 081 9,3 %
2005 1 066 11 017 9,7 %
2006 1 109 10 952 10,1 %
2007 1 107 10 782 10,3 %
2008 1 164 10 682 10,9 %
2009 1 211 10 626 11,4 %
2010 1 281 10 562 12,1 %
2011 1 337 10 514 12,7 %
2012 1 471 10 549 13,9 %
2013 1 614 10 563 15,3 %
2014 1 740 10 613 16,4 %
2015 1 917 10 625 18,0 %
2016 2 351 10 960 21,5 %
2017 2 285 10 783 21,2 %
2018 2 467 10 837 22,8 %

Invånare efter de vanligaste födelseländerna

Den 31 december 2018 utgjorde folkmängden i Filipstads kommun 10 837 personer. Av dessa var 2 082 personer (19,21 %) födda i ett annat land än Sverige.[19]

Historisk utveckling av utrikes födda personer i Filipstad[19]
Årtal Antal utrikes födda personer Totala antalet personer i Filipstad Andel av totala befolkningen
2002 767 11 178 6,9 %
2003 802 11 121 7,2 %
2004 828 11 081 7,5 %
2005 863 11 017 7,8 %
2006 909 10 952 8,3 %
2007 913 10 782 8,5 %
2008 957 10 682 9,0 %
2009 994 10 626 9,4 %
2010 1 052 10 562 10,0 %
2011 1 119 10 514 10,6 %
2012 1 243 10 549 11,8 %
2013 1 374 10 563 13,0 %
2014 1 490 10 613 14,0 %
2015 1 641 10 625 15,4 %
2016 2 040 10 960 18,6 %
2017 1 947 10 783 18,1 %
2018 2 082 10 837 19,2 %

Följande länder är de 10 vanligaste födelseländerna för befolkningen i Filipstads kommun.[20]

Födelseland 31 december 2021[20]
Nr Land Antal Andel Andel i
hela riket
1 Sverige Sverige &&&&&&&&&&&08545.&&&&&08 545 82,14 % 80,00 %
2 Syrien Syrien &&&&&&&&&&&&0393.&&&&&0393 3,78 % 1,88 %
3 Somalia Somalia &&&&&&&&&&&&0214.&&&&&0214 2,06 % 0,67 %
4 Finland Finland &&&&&&&&&&&&0194.&&&&&0194 1,86 % 1,31 %
5 Tyskland Tyskland &&&&&&&&&&&&0130.&&&&&0130 1,25 % 0,51 %
6 Norge Norge &&&&&&&&&&&&&084.&&&&&084 0,81 % 0,39 %
7 Afghanistan Afghanistan &&&&&&&&&&&&&075.&&&&&075 0,72 % 0,60 %
8 Thailand Thailand &&&&&&&&&&&&&065.&&&&&065 0,62 % 0,43 %
9 Eritrea Eritrea &&&&&&&&&&&&&056.&&&&&056 0,54 % 0,46 %
10 Irak Irak &&&&&&&&&&&&&048.&&&&&048 0,46 % 1,40 %

Kultur

Kulturarv

Flera platser bär vittnesbörd om områdets historia och industriella arv.

Hornkullens silvergruvor i Nykroppa har en mytisk status som en plats där silvermalm bröts redan på 1300-talet. Under mitten av 1800-talet lades gruvdriften ner, men dess arv lever vidare. Silverleden markerar den gamla vägen från gruvan till hyttan. Längsleden återfinns gamla torpruiner samt resterna av den stånggång som drev vattenpumparna i gruvan.

Långban är känd som en av världens mest mineralrika platser. Gruvdriften började på 1500-talet och fokuserade på brytning av järnmalm. Även om gruvdriften lades ner på 1970-talet, lever gruvbyn än idag med sina bevarade byggnader och mineralsamlingar.

Storbrohyttan har varit en central del av områdets industriella historia sedan 1500-talet. Trots att den sista tackjärnsblåsningen ägde rum 1920 har hyttan bevarats och renoverats.[21]

Kommunvapen

Blasonering: I fält av silver en riddare, klädd i blå rustning med uppfällt visir och med naturfärgat ansikte samt sittande på en gående röd häst med beväring och mundering av guld.

Vapnet fastställdes 1945 för Filipstads stad och går tillbaka på ett sigill från 1630-talet. Efter kommunbildningen 1971 fanns även Kroppas och Värmlandsbergs vapen att tillgå, men man registrerade det gamla stadsvapnet oförändrat för kommunen i PRV 1975.

Se även

  • Kategori:Filipstads ambassadörer
  • Personer med anknytning till Filipstads kommun

Referenser

  1. ^ [a b] Folkmängd och befolkningsförändringar - Kvartal 1, 2024, SCB, 14 maj 2024, läs online.[källa från Wikidata]
  2. ^ [a b c d] Land- och vattenareal per den 1 januari efter region och arealtyp. År 2012–2019, SCB, 21 februari 2019, läs online.[källa från Wikidata]
  3. ^ [a b] Kommuner, lista, Sveriges Kommuner och Regioner, läs online, läst: 19 februari 2019.[källa från Wikidata]
  4. ^ [a b] Största offentliga arbetsgivare, Näringslivets ekonomifakta, läs online, läst: 30 oktober 2020.[källa från Wikidata]
  5. ^ Andersson, Per (1993). Sveriges kommunindelning 1863–1993. Mjölby: Draking. Libris 7766806. ISBN 91-87784-05-X 
  6. ^ Elsa Trolle Önnerfors: Domsagohistorik - Kristinehamns tingsrätt (del av Riksantikvarieämbetets Tings- och rådhusinventeringen 1996-2007)
  7. ^ ”Filipstad - Uppslagsverk - NE.se”. www.ne.se. https://www.ne.se/uppslagsverk/encyklopedi/l%C3%A5ng/filipstad. Läst 1 maj 2024. 
  8. ^ ”Markanvändningen i Sverige efter region och markanvändningsklass. Vart 5:e år 2010 - 2020”. Statistikdatabasen. http://www.statistikdatabasen.scb.se/pxweb/sv/ssd/START__MI__MI0803__MI0803A/MarkanvN/. Läst 12 oktober 2022. 
  9. ^ ”Naturvård”. www.filipstad.se. https://www.filipstad.se/toppmeny/bogataochmiljo/miljoochhalsoskydd/djurochnatur/naturvard.1095.html. Läst 15 maj 2024. 
  10. ^ ”Guldplatshagen”. www.lansstyrelsen.se. https://www.lansstyrelsen.se/varmland/besoksmal/naturreservat/guldplatshagen.html. Läst 15 maj 2024. 
  11. ^ SFS 2015:493, justerad i SFS 2015:698 Förordning om distrikt. Trädde i kraft 1 januari 2016.
  12. ^ Nyheter, S. V. T. (10 oktober 2022). ”M+C+L med stöd av SD tar makten i Filipstad”. SVT Nyheter. https://www.svt.se/nyheter/lokalt/varmland/m-c-l-med-stod-av-sd-tar-makten-i-filipstad. Läst 15 maj 2024. 
  13. ^ Nyheter, S. V. T. (28 oktober 2014). ”Nytt styre i Filipstad”. SVT Nyheter. https://www.svt.se/nyheter/lokalt/varmland/nytt-styre-i-filipstad. Läst 15 maj 2024. 
  14. ^ ”S och V får styra Filipstad - nwt.se - Ditt Värmland, just nu”. web.archive.org. 10 september 2018. https://web.archive.org/web/20180910111749/https://nwt.se/filipstad/2018/09/10/s-och-v-far-styra-filipstad. Läst 15 maj 2024. 
  15. ^ Nyheter, S. V. T. (10 oktober 2022). ”M+C+L med stöd av SD tar makten i Filipstad”. SVT Nyheter. https://www.svt.se/nyheter/lokalt/varmland/m-c-l-med-stod-av-sd-tar-makten-i-filipstad. Läst 15 maj 2024. 
  16. ^ [a b] ”Filipstad - Uppslagsverk - NE.se”. www.ne.se. https://www.ne.se/uppslagsverk/encyklopedi/l%C3%A5ng/filipstad. Läst 6 maj 2024. 
  17. ^ ”Statistiska centralbyrån - Folkmängd efter region och tid”. http://www.ssd.scb.se/databaser/makro/SubTable.asp?yp=tansss&xu=C9233001&omradekod=BE&huvudtabell=BefolkningNy&omradetext=Befolkning&tabelltext=Folkm%E4ngden+efter+region%2C+civilst%E5nd%2C+%E5lder+och+k%F6n%2E+%C5r&preskat=O&prodid=BE0101&starttid=1968&stopptid=2008&Fromwhere=M&lang=1&langdb=1. 
  18. ^ ”Medelåldern vid första barnets födelse efter region och kön”. Statistiska centralbyrån. 29 april 2011. Arkiverad från originalet den 9 mars 2012. https://web.archive.org/web/20120309133742/http://www.ssd.scb.se/databaser/makro/Produkt.asp?produktid=BE0701&publtid=2011-04-29&lang=1. Läst 1 maj 2011. 
  19. ^ [a b c d] ”Antal personer med utländsk eller svensk bakgrund (fin indelning) efter region, ålder och kön. År 2002 - 2018-Statistikdatabasen”. Statistikdatabasen. http://www.statistikdatabasen.scb.se/pxweb/sv/ssd/START__BE__BE0101__BE0101Q/UtlSvBakgFin/?rxid=d03e8188-c63f-4512-932f-953b218ce304. Läst 28 augusti 2019. 
  20. ^ [a b] ”Folkmängden efter region, födelseland och kön. År 2000 - 2021”. Statistikdatabasen. Statistiska centralbyrån. https://www.statistikdatabasen.scb.se/pxweb/sv/ssd/START__BE__BE0101__BE0101E/FolkmRegFlandK/. Läst 11 juni 2022. 
  21. ^ ”Kulturplan för Filipstads kommun” (PDF). Filipstad kommun. 19 april 2018. sid. 8–9. https://www.filipstad.se/download/18.3ee6053c16610e1fe60e97/1547477248889/Kulturplan%20f%C3%B6r%20Filipstads%20kommun.pdf. Läst 13 maj 2024. 

Externa länkar

  • Wikimedia Commons har media som rör Filipstads kommun.
    Bilder & media
  • Filipstads kommun
v  r
Filipstads kommun i Värmlands län
DistriktFilipstads kommuns vapen
Tätorter
Småorter
Övriga orter
v  r
Kommuner i Värmlands län
Arvika · Eda · Filipstad · Forshaga · Grums · Hagfors · Hammarö · Karlstad · Kil · Kristinehamn · Munkfors · Storfors · Sunne · Säffle · Torsby · Årjäng
Se även: Lista över Sveriges kommuner
v  r
Kommuner i Värmlands län 1952–1970
Städer (6 st)
Köpingar (7 st)
Landskommuner (39 st)
Brunskog · Eda · Ed (upphörde 1969-01-01) · Ekshärad · Finnskoga-Dalby · Frykerud · Fryksände (upphörde 1967-01-01) · Gillberga  · Glava · Grava · Gräsmark · Gunnarskog · Gustav Adolf · Holmedal · Järnskog · Kroppa · Köla · Lysvik  · Norra Ny · Norra Råda · Nor  · Nyed · Rämmen · Sillerud · Stavnäs · Stora Kil · Stora Sunne (upphörde 1963-01-01) · Svanskog · Töcksmark · Ullerud · Ullvättern (upphörde 1967-01-01) · Visnum · Vitsand (upphörde 1967-01-01) · Värmlandsberg · Värmlandsnäs · Väse · Älgå  · Östmark · Östra Fågelvik (upphörde 1967-01-01)
Nya kommuner efter 1 januari 1952
Torsby landskommun (1967-01-01)
Se även: Sveriges kommuner 1952