Fredrik Åkerblom
| Fredrik Åkerblom | |
 | |
| Född | 13 juni 1839 Falu Kristine församling[1][2], Sverige |
|---|---|
| Död | 24 september 1901[2][3] (62 år) Gustavi församling[2][3], Sverige |
| Medborgare i | Sverige |
| Utbildad vid | Uppsala universitet[2]  |
| Sysselsättning | Redaktör[2][3], politiker[2] |
| Befattning | |
| Andrakammarledamot, Göteborgs stads valkrets (1894–1896)[2] | |
| Politiskt parti | |
| Inget[4] | |
| Redigera Wikidata | |
Fredrik Åkerblom (i riksdagen kallad Åkerblom i Göteborg), född 13 juni 1839 i Falun, död 24 september 1901 i Göteborg, var en svensk tidningsredaktör, författare, filosofie doktor och riksdagsman.
Biografi
Åkerblom blev student i Uppsala 1858, filosofie kandidat 1868 och filosofie doktor 1869. Han var lärare vid Göteborgs realgymnasium 1865–1869 och 1871–1873, blev redaktör för Stockholms-Posten 1870–1871, redaktör för och delägare i Göteborgs-Posten 1873–1896 samt dess ansvarige utgivare 1873–1893. Åkerblom grundade den 15 september 1896 Morgon-Posten i Göteborg och var tidningens ansvarige utgivare fram till sin död.
År 1872 sålde David Felix Bonnier aktierna i Göteborgs-Posten till Fredrik Åkerblom för 100 000 riksdaler.[5]
Fredrik Åkerblom var ledamot av riksdagens andra kammare 1894–1896, han var ledamot av Göteborgs stadsfullmäktige 1888–1901 samt revisor för: folkskolestyrelsen 1871 och 1877–1878, för Göteborgs museum 1875–1877, för Göteborgs undervisningsfond 1878 samt för Göteborgs högskola 1892–1893.
Han blev ledamot av Lantbruksakademien 1900 och Kungliga Vetenskaps- och Vitterhetssamhället i Göteborg 1893.
Familj
Föräldrar var kontraktsprosten Johan Frans Åkerblom och Maria Katarina, född Norström. Åkerblom gifte sig 27 september 1883 i Göteborg med Mary Henny, född Scott (1851–1916) i Göteborg, dotter till kyrkoherden i Engelska församlingen Henry Scott och Jacobina Cambell Barclay.
Bibliografi
- Om svenska konungens domsrätt och den myndighet, som utöfvar densamma. Göteborg. 1869. Libris 2150735
- Historiska anteckningar om Sveriges nötkreatursafvel. Göteborg: Gumpert. 1891. Libris 1627767
- Ett nytt bidrag till den europeiska hornboskapens historia: en anmälan. Göteborg: N. J. Gumperts bokh. 1892. Libris 1627766 - Medförfattare: Hugo Werner.
- Pommerska bref: anteckningar från en resa i f. d. svenska Pommern. Stockholm: F. & G. Beijers Bokf.-aktb. 1892. Libris 1627768
- Landtbruksförhållanden i f.d.svenska Pommern: reseanteckningar. Stockholm. 1893. Libris 3202568
- I Göteborg för omkring hundra år sedan: romantiserad kulturhistorisk skizz. Göteborg: Bellander. 1898. Libris 1510672. https://runeberg.org/faigot/
- Tidsbilder från Göteborg på 1820:talet. 1:a saml.. Göteborg: Wettergren & Kerber. 1899. Libris 1645896. https://runeberg.org/afgbg1820/
- Kantat vid 100-års festen i Göta Par Bricole den 29 sept. 1901.. Göteborg. 1901. Libris 3202567
Referenser
Noter
- ^ Befolkningen i Sverige 1860-1947.[källa från Wikidata]
- ^ [a b c d e f g] Tvåkammar-riksdagen 1867–1970, vol. 4, 1985, s. 176, Åkerblom i Göteborg, Fredrik, läst: 12 juni 2023.[källa från Wikidata]
- ^ [a b c] Göteborgs Gustavi eller Domkyrkoförsamlings kyrkoarkiv, Död- och begravningsböcker, SE/GLA/13180/F/11 (1899-1904), bildid: 00065140_00197, sida 194, död- och begravningsbok, läs onlineläs online, läst: 27 september 2023, ”486,(Sept),24,1,,Åkerblom Fredrik, redaktör 14 R 97,(18)39,13/6....Cor Adiposum”.[källa från Wikidata]
- ^ Tvåkammar-riksdagen 1867–1970, vol. 4, 1985, s. 176, läst: 2 april 2024.[källa från Wikidata]
- ^ Göteborgs-Posten, Måndag 5 januari 2009 Arkiverad 21 juli 2006 hämtat från the Wayback Machine.
Tryckta källor
- Hvar 8 Dag - illustreradt magasin, Bonniers tryckeri, Göteborg 1902 s.15
- Göteborgs Typografiska Förening 1884–1934, en minnesskrift, red.Nils Wessel, utgiven av GTF, Wald. Zachrissons Tryckeri, Göteborg 1935 s.22-24
- Göteborgs stadsfullmäktige 1863–1962 - Biografisk matrikel, Magnus Fahl, Wezäta, Göteborg 1963 s.137-138
- Sveriges befolkning 1900, (CD-ROM version 1.02) Sveriges Släktforskarförbund 2006
|
