Gartz
| Gartz (Oder) | ||
| Stad | ||
 Sankt Stefanskyrkan | ||
| ||
| Land |  Tyskland | |
|---|---|---|
| Förbundsland | Brandenburg | |
| Kreis | Landkreis Uckermark | |
| Förvaltningsgemenskap | Amt Gartz (Oder) | |
| Höjdläge | 6 m ö.h. | |
| Koordinater | 53°12′31″N 14°23′29″Ö / 53.20861°N 14.39139°Ö / 53.20861; 14.39139 | |
| Yta | 61,89 km² ()[1][2] | |
| Folkmängd | 2 452 ()[3] | |
| Befolkningstäthet | 40 inv./km² | |
| Postnummer | 16307 | |
| Riktnummer | (+49) 033332 | |
| Registreringsskylt | UM | |
| Kommunkod | 12 0 73 189 | |
| Geonames | 6550668 | |
| OSM-karta | 1334113 | |
  Läget för Gartz (Oder) i Tyskland | ||
 Gartz i Brandenburg | ||
| Webbplats: Gartz | ||
Bilder & media
Gartz (Oder) är en stad i östra Tyskland, belägen i Landkreis Uckermark i förbundslandet Brandenburg, vid floden Oder och gränsen mot Polen.
Geografi
Staden ligger på en ändmorän i nationalparken Unteres Odertal. Cirka 30 km norr om Gartz ligger den polska storstaden Szczecin. Lite söder om staden delar sig floden Oder i två delar, varav den västra grenen bildar stadens östra gräns och samtidigt statsgränsen till Polen.
Administrativ indelning
Staden är administrativ centralort för kommunalförbundet Amt Gartz (Oder), som förutom staden Gartz även omfattar grannkommunerna Casekow, Hohenselchow-Gross Pinnow, Mescherin och Tantow.[4]
Administrativt indelas staden Gartz i fyra kommundelar (Ortsteile), som alla var kommuner som gich samman 31 december 2002,[5] orterna:
- Friedrichsthal
- Gartz (Oder), stadskärnan
- Geesow
- Hohenreinkendorf
Historia
Vid ortens uppkomst var regionen en del av hertigdömet Pommern. Gartz nämndes 1124 för första gången i en urkund och 1249 fick samhället stadsrättigheter av hertig Barnim I av Pommern.
På grund av ortens strategiska läge utkämpades här flera slag. Staden förstördes bland annat 1630 under trettioåriga kriget, 1659 under Karl X Gustavs polska krig och 1713 under Stora nordiska kriget.
Efter att ha tillhört Svenska Pommern från fredsslutet 1648 till 1720, tillhörde Gartz provinsen Pommern i Preussen respektive Tyska riket från 1720 till 1945. Under andra världskriget drabbades staden hårt. Till följd av Potsdamöverenskommelsen blev Gartz gränsstad. Den tillhörde först Mecklenburg-Vorpommern och blev 1952, efter en förvaltningsreform i Östtyskland, en del av distriktet (Bezirk) Frankfurt (Oder). Efter 1990 avskaffades dessa distrikt och Gartz ligger numera i förbundslandet Brandenburg.
Kultur och sevärdheter
Museer
Stadsmuseet vid Stettiner Tor har en utställning om stadens historia från 1700-talet fram till modern tid.
Byggnadsverk
- S:t Stefanskyrkan, uppförd i tegelgotik under 1200-talet och 1300-talet. Koret uppfördes under ledning av den kände byggmästaren Hinrich Brunsberg. Kyrkan skadades svårt i andra världskriget 1945 och endast koret kunde bevaras i ursprungligt skick. Mellan 1982 och 1987 återuppfördes tvärskeppet, medan långhuset bevarades som ruin, så att denna del av kyrkan idag fungerar som atrium.
- Helgeandshospitalets kyrka, uppförd omkring år 1400 i gotisk stil, används idag som utställnings- och konsertlokal.
- Stadsmuren är delvis bevarad, med tornen Storchenturm, Pulverturm och Blaue Hut. Stettiner Tor är den enda bevarade av de ursprungligen fyra stadsportarna.
- Rådhuset i nygotisk stil uppfördes mellan 1900 och 1904 som domstolsbyggnad, och fungerar sedan 1953 som stadens rådhus.
- Borgargårdar från 1700-talet och 1800-talet i den gamla stadskärnan.
Kommunikationer
Gartz ligger vid Bundesstrasse 2 mellan Schwedt och Szczecin. Över den närbelägna Bundesstrasse 113 kan motorvägen A11 mot Berlin och Szczecin nås.
Stadens järnvägsstation är sedan 1948 nedlagd. Närmaste stationer finns i Tantow och Casekow, för regionaltåget mot Angermünde och Szczecin. Staden har även en angöringsplats för turistbåttrafiken på floden Oder.
Kända invånare
- Michael Gabriel Fredersdorf (1708–1758), geheimekammarherre åt Fredrik II av Preussen.
- Johann Christian Ludwig Hellwig (1743–1831), matematiker och naturvetare.
- Jonathan Paul (1853–1931), protestantisk missionär och diktare.
- Fritz Grobba (1886–1973), tysk diplomat.
Källor
- ^ Bevölkerungsentwicklung und Flächen der kreisfreien Städte Landkreise und Gemeinden im Land Brandenburg - 2017 (på tyska), Amt für Statistik Berlin Brandenburg, läs online, läst: 10 mars 2019.[källa från Wikidata]
- ^ Alle politisch selbständigen Gemeinden mit ausgewählten Merkmalen am 31.12.2018 (4. Quartal) (på tyska), Statistisches Bundesamt, läs online, läst: 10 mars 2019.[källa från Wikidata]
- ^ Alle politisch selbständigen Gemeinden mit ausgewählten Merkmalen am 31.12.2022, Statistisches Bundesamt, 21 september 2023, läs online, läst: 7 oktober 2023.[källa från Wikidata]
- ^ ”Alle politisch selbständigen Gemeinden mit ausgewählten Merkmalen am 31.03.2020” (Excel). Statistisches Bundesamt. 2020. https://www.destatis.de/DE/Themen/Laender-Regionen/Regionales/Gemeindeverzeichnis/Administrativ/Archiv/GVAuszugQ/AuszugGV1QAktuell.xlsx?__blob=publicationFile. Läst 2 juli 2020.
- ^ ”Gebietsänderungen vom 01.01. bis 31.12.2002” (Excel). Statistisches Bundesamt. 2002. https://www.destatis.de/DE/Themen/Laender-Regionen/Regionales/Gemeindeverzeichnis/Namens-Grenz-Aenderung/2002.html. Läst 2 juli 2020.
- Den här artikeln är helt eller delvis baserad på material från tyskspråkiga Wikipedia, 2 juni 2010.
Externa länkar
Wikisource har originalverk relaterade till en ung kvinnas död i Gartz 1672. en ung kvinnas död i Gartz 1672
| |||||||||||||||||||||||||
|
