I början av 1500-talet avskildes Koskipää kapell från Sysmä kyrksocken.[3] Kapellet kallades så till år 1739 då dess namn ändrades till Hartola. Genom kungligt beslut blev Hartola år 1784 en självständig församling uppkallad efter kronprins Gustav Adolf.[4] Från år 2019 ingår församlingen i Tainionvirta församling.
Tätorter
Vid tätortsavgränsningen den 31 december 2021 fanns endast en tätort inom Gustav Adolfs kommuns område: Hartola kyrkoby med 1 385 invånare.[5]
Politik
Mandatfördelning i Gustav Adolfs kommun, valen 1976–2021
Data hämtat från Statistikcentralen och Doria.fi, Statistikcentralens digitaliserade historiska statistik
Demografi
Befolkningsutveckling
Befolkningsutvecklingen i Gustav Adolfs kommun 1975–2020[6]
År
Folkmängd
1975
4 954
1980
4 588
1985
4 349
1990
4 352
1995
4 129
2000
3 837
2005
3 671
2010
3 355
2015
2 982
2020
2 655
Anm: Uppgifterna avser förhållandena den 31 december nämnda år enligt områdesindelningen den 1 januari 2022.
Språk
Befolkningen efter språk (modersmål) den 31 december 2022. Finska, svenska och samiska räknas som inhemska språk då de har officiell status i landet. Resten av språken räknas som främmande. För språk med färre än 10 talare är siffran dold av Statistikcentralen på grund av sekretesskäl.[7][8]
Andel av befolkningen som talar inhemska respektive främmande språk.
Finska (96,7 %)
Svenska (0,1 %)
Främmande språk (3,2 %)
Övrigt
Gustav Adolfs är känd som hemort för författaren Maila Talvio. Ortens hembygdsmuseum grundades av Talvio och hennes syster Anna, gift von Gertten[9], senare Boisman. Museet som kallas Östra Tavastlands museum verkar i den von Gerttenska gården Koskipää. En betydande egendom i kommunen heter Fredriksgård (fi. Tollinmäki).
Externa länkar
Wikimedia Commons har media som rör Gustav Adolfs.
Hartola kommun
Gustav Adolfs kyrka
Östra Tavastlands museum
Se kartdata överlagrat på OSM (Kartdata)
Wikipedia:KML/Gustav Adolfs
Källor
^ [a b] ”Finlands areal kommunvis 1.1.2016”. Lantmäteriverket. 1 januari 2016. http://www.maanmittauslaitos.fi/sites/default/files/alat16_su_nimet_0.xlsx. Läst 2 april 2016.
^ [a b c d] ”Befolkning efter ålder (1-års) och kön områdesvis, 1972-2021”. Statistikcentralen. 31 mars 2022. https://pxdata.stat.fi/PxWeb/pxweb/sv/StatFin/StatFin__vaerak/statfin_vaerak_pxt_11re.px. Läst 22 mars 2023.
^Palola, A.-P: Yleiskatsaus Suomen keskiaikaisten seurakuntien perustamisajankohdista (Översikt över grundläggandet av de medeltida församlingarna i Finland), Faravid 18-19 (1994/1995), s. 90, Åbo domkyrkas svartbok, Helsingfors 1890, nr 694
^Nenonen, K.-M. & Teerijoki, I: Historian suursanakirja: Hartola, WSOY 1998 ISBN 951-0-22044-2
^”13vt -- Befolkning i tätorts- och glesbygdsområden kommunvis efter ålder och kön, 2021”. Statistikcentralen. Arkiverad från originalet den 9 april 2023. https://web.archive.org/web/20230409083509/https://pxdata.stat.fi/PxWeb/pxweb/sv/StatFin/StatFin__vaerak/statfin_vaerak_pxt_13vt.px/. Läst 7 april 2023.
^”11re -- Befolkning efter ålder (1-års) och kön områdesvis, 1972-2021”. Statistikcentralens PX-Web databaser. Statistikcentralen. https://pxdata.stat.fi/PxWeb/pxweb/sv/StatFin/StatFin__vaerak/statfin_vaerak_pxt_11re.px/. Läst 27 mars 2023.
^”11rm -- Språk efter kön kommunvis, 1990-2022”. Statistikcentralen. https://statfin.stat.fi/PxWeb/pxweb/sv/StatFin/StatFin__vaerak/statfin_vaerak_pxt_11rm.px/. Läst 27 april 2023.
^”11ra -- Nyckeltal för befolkningen efter område, 1990-2022”. Statistikcentralen. https://statfin.stat.fi/PxWeb/pxweb/sv/StatFin/StatFin__vaerak/statfin_vaerak_pxt_11ra.px/. Läst 27 april 2023.