Höganäs stad

Den här artikeln handlar om den tidigare kommunen Höganäs stad. För dagens kommun, se Höganäs kommun. För tätorten, se Höganäs.
Höganäs stad
Före detta kommun
Kommunens vapen.
Kommunens vapen.
LandSverige
LandskapSkåne
LänMalmöhus län
Kommun, nuHöganäs kommun
CentralortHöganäs
Inrättad1 januari 1936
Upphörd31 december 1970
Uppgått iHöganäs kommun
Befolkning, areal
Areal6 kvadratkilometer ()
Läge

Kommunen i länet.
Koordinater56°11′46″N 12°34′37″Ö / 56.196001944444°N 12.576921111111°Ö / 56.196001944444; 12.576921111111
UtsträckningSCB:s kartsök
Domkretstillhörighet
TingslagLuggude tingslag
Koder och länkar
Kommunkod1284
Redigera Wikidata

Höganäs stad var en tidigare kommun i Malmöhus län.

Administrativ historik

Höganäs stad bildades 1936 genom en utbrytning av Höganäs municipalsamhälle ur Väsby landskommun. Denna landskommun inkorporerades 1967 i staden. 1971 gick staden upp i den då nybildade Höganäs kommun.[1]

I likhet med andra under 1900-talet inrättade stadskommuner fick staden inte egen jurisdiktion utan låg fortsatt under landsrätt och ingick i Luggude tingslag.[2]

I kyrkligt hänseende hörde staden till Höganäs församling. 1967 tillkom Vikens och Väsby församlingar.[3]

Sockenkod

För registrerade fornfynd med mera så återfinns staden inom ett område definierat av sockenkod 1266[4] som motsvarar den omfattning staden hade kring 1950.

Stadsvapnet

Blasonering: I fält av silver två stolpvis ställda facklor överlagda med ett ankare, allt i rött.

Vapnet fastställdes för Höganäs stad 1937. Symbolerna syftar på gruvverksamheten. Gruvbolaget hade ett ankare som varumärke. Efter kommunbildningen 1971 valdes stadens vapen men facklorna gjordes svarta. Vapnet registrerades för kommunen i PRV 1979.

Geografi

Höganäs stad omfattade den 1 januari 1952 en areal av 6,00 km², varav 5,99 km² land.[5]

Tätorter i staden 1960

I Höganäs stad fanns del av tätorten Höganäsa, som hade 7 473 invånare i staden den 1 november 1960. Tätortsgraden i staden var då 100,0 procent.[6]

Näringsliv

Vid folkräkningen den 31 december 1950 var befolkningen i kommunens huvudnäring uppdelad på följande sätt:[7]

Av den förvärvsarbetande befolkningen jobbade bland annat 28,8 procent i jord- och stenindustrin, 9,7 procent i textil- och sömnadsindustrin och 8,7 procent i metallindustrin. 114 av förvärvsarbetarna (3,6 procent) hade sin arbetsplats utanför kommunen.[7]

Politik

Mandatfördelning i valen 1938-1966

ValårSCFPMGrafisk presentation, mandat och valdeltagandeTOT%Könsfördelning (M/K)
1938255
255
3077,5
30
19422514
254
3080,2
29
19462334
2334
3082,1
29
19502343
2343
3088,1
28
19542244
2244
3088,0
27
19582136
2136
3087,9
28
196221144
2144
3087,3
28
196622477
22477
4088,2
37
Data hämtat från Statistiska centralbyrån och Valmyndigheten.

Källor

^a Tätorten Höganäs var delad mellan Höganäs stad (7 473 inv.), Väsby landskommun (364 inv.) och Brunnby landskommun (43 inv.)

  1. ^ Andersson, Per (1993). Sveriges kommunindelning 1863–1993. Mjölby: Draking. Libris 7766806. ISBN 91-87784-05-X 
  2. ^ Domsagohistorik Luggude härads domsaga
  3. ^ ”Förteckning (Sveriges församlingar genom tiderna)”. Skatteverket. 1989. http://www.skatteverket.se/privat/folkbokforing/omfolkbokforing/folkbokforingigaridag/sverigesforsamlingargenomtiderna/forteckning.4.18e1b10334ebe8bc80003999.html. Läst 17 december 2013. 
  4. ^ Fornminnesregistret, Riksantikvarieämbetet: Höganäs stad Fornminnen i socknen erhålls på kartan genom att skriva in sockennamn (utan "socken") i "Ange geografiskt område"
  5. ^ (PDF) Folkräkningen den 31 december 1950, I, Areal och folkmängd inom särskilda förvaltningsområden m.m., Tätorter. Stockholm: Statistiska centralbyrån. 1952-05-19. sid. 52. http://www.scb.se/Grupp/Hitta_statistik/Historisk_statistik/_Dokument/SOS/Folkrakningen_1950_1.pdf. Läst 9 oktober 2014  Arkiverad 29 oktober 2013 hämtat från the Wayback Machine.
  6. ^ SCB Folkräkningen 1960 del 2 Arkiverad 24 september 2015 hämtat från the Wayback Machine. sida 29 i pdf:en
  7. ^ [a b] (PDF) Folkräkningen den 31 december 1950, IV, Totala räkningen: folkmängden efter yrke i kommuner, församlingar och tätorter. Stockholm: Statistiska centralbyrån. 1954-10-08. sid. 92-93. http://www.scb.se/Grupp/Hitta_statistik/Historisk_statistik/_Dokument/SOS/Folkrakningen_1950_4.pdf. Läst 30 juni 2015  Arkiverad 24 september 2015 hämtat från the Wayback Machine.
v  r
Kommuner i Malmöhus län 1952–1970
Städer (9 st)
Eslöv · Helsingborg · Höganäs · Landskrona · Lund · Malmö · Skanör med Falsterbo · Trelleborg · Ystad
Köpingar (9 st)
Bjuv · Furulund (upphörde 1969-01-01) · Hörby · Höör · Kävlinge · Lomma · Sjöbo · Skurup · Svedala
Landskommuner (54 st)
Alstad (upphörde 1967-01-01) · Anderslöv (upphörde 1967-01-01) · Bara · Billesholm · Bjärsjölagård · Blentarp · Bosarp (upphörde 1967-01-01) · Brunnby · Bunkeflo · Burlöv · Dalby · Dösjebro (upphörde 1967-01-01) · Ekeby · Flädie (upphörde 1963-01-01) · Genarp · Gislöv (upphörde 1967-01-01) · Harrie (upphörde 1969-01-01) · Herrestad · Härslöv · Jonstorp · Kattarp · Klagstorp (upphörde 1967-01-01) · Kågeröd (upphörde 1969-01-01) · Ljunits · Långaröd (upphörde 1969-01-01) · Löberöd · Löddeköpinge · Marieholm · Månstorp · Mörarp · Norra Frosta (upphörde 1969-01-01) · Oxie (upphörde 1967-01-01) · Rydsgård · Räng · Rönneberga (upphörde 1969-01-01) · Röstånga (upphörde 1969-01-01) · Sankt Ibb (upphörde 1959-01-01) · Skarhult · Skegrie (upphörde 1967-01-01) · Snogeröd (upphörde 1969-01-01) · Staffanstorp · Svalöv · Södra Sandby · Teckomatorp (upphörde 1969-01-01) · Torn (upphörde 1967-01-01) · Vallåkra · Veberöd · Vellinge · Vemmenhög · Vollsjö · Väsby (upphörde 1967-01-01) · Ödåkra · Östra Frosta (upphörde 1969-01-01) · Östra Färs
Se även: Sveriges kommuner 1952
v  r
Härader och städer i Skåne
Städer med en asterisk (*) saknade egen jurisdiktion och låg under landsrätt.
HäraderSkånes vapen
Städer
Båstad · Eslöv* · Falsterbo · Helsingborg · Hässleholm* · Höganäs* · Kristianstad · Landskrona  · Lomma  · Lund  · Luntertun  · Malmö  · Simrishamn  · Skanör  · Skanör med Falsterbo  · Trelleborg · Tumathorp ·  · Ystad · Åhus · Ängelholm
Sveriges landskap