Hörnefors landskommun bildades den 1 januari 1914 (enligt beslut den 20 december 1912) genom utbrytning av områden ur Nordmalings och Umeå landskommuner i Ångermanland respektive Västerbotten. Från Umeå landskommun utbröts hemmanen Bjänberg nr 1-4, Bjurå nr 1-2, Degerbäcken, Fjällholm, Frängstorp nr 1-2, Grubbsvedjan nr 1-2, Hammartorp, Häggnäs nr 1-2, Höglund, Hörneå nr 1-7, Norrmjöle nr 1-5, Nyland, Stugunäs, Sörmjöle nr 1-6, Tredingen nr 1-2 samt Åheden nr 1 -2, jämte Hörnefors bruk och sulfitfabrik. Från Nordmalings landskommun utbröts hemmanen Norrbyn nr 1-4, Sörbyns skifteslag (bestående av 1/4 mantal Sörbyn nr 1 och den så kallade Håknäs utmark: 3/32 mantal av Håknäs nr 1, 1/16 mantal av Håknäs nr 2, 1/24 mantal av Håknäs nr 3, 3/32 mantal av Håknäs nr 4, 7/48 mantal av Håknäs nr 5, och 1/24 mantal av Håknäs nr 6), Ängersjö nr 1-3 jämte Mo ångsåg. Hörnefors utbröts även till en egen jordebokssocken (Hörnefors socken) den 1 januari 1914.[1]
Kommunreformen 1952 påverkade inte indelningarna i området, då varken Västerbottens eller Norrbottens län berördes av reformen.[2]
Hörnefors kommunkontor, ritat av arkitekterna Axel Grönwall och Ernst Hirsch 1955, invigdes i december 1957.
Den 16 maj 1941 inrättades Hörnefors municipalsamhälle inom kommunen, vilket upplöstes den 1 januari 1958.[3]
År 1971 infördes enhetlig kommuntyp och Hörnefors landskommun ombildades därmed, utan någon territoriell förändring, till Hörnefors kommun. Kommunen kom att ingå i Umeå kommunblock och gick upp i Umeå kommun år 1974.
Kyrklig tillhörighet
I kyrkligt hänseende tillhörde landskommunen Hörnefors församling, bildad 1 maj 1913.
Kommunvapen
Blasonering: I rött fält en bjälke av guld, belagd med två röda kugghjul, åtföljd nedtill av ett järnmärke och upptill av en propeller, allt av guld.[4]
Data hämtat från Statistiska centralbyrån och Valmyndigheten.
Kommuner runt Umeå år 1952. Om inget annat anges är det en landskommun.
Källor
^ (PDF) Folkräkningen den 31 december 1920, I, Areal och folkmängd inom särskilda förvaltningsområden; Folkmängdens fördelning efter hushåll. Stockholm: Statistiska centralbyrån. 1923. sid. 79. http://www.scb.se/Grupp/Hitta_statistik/Historisk_statistik/_Dokument/SOS/Folkrakningen_1920_1.pdf. Läst 26 oktober 2014 Arkiverad 24 september 2015 hämtat från the Wayback Machine.
^ [a b] (PDF) Folkräkningen den 31 december 1950, I, Areal och folkmängd inom särskilda förvaltningsområden m.m., Tätorter. Stockholm: Statistiska centralbyrån. 1952-05-19. sid. 6* & 116. http://www.scb.se/Grupp/Hitta_statistik/Historisk_statistik/_Dokument/SOS/Folkrakningen_1950_1.pdf. Läst 9 oktober 2014 Arkiverad 29 oktober 2013 hämtat från the Wayback Machine.
^Per Andersson: Sveriges kommunindelning 1863-1993, Draking, Mjölby 1993, ISBN 91-87784-05-X, s. 96
^ (PDF) Folkräkningen den 1 november 1960, II, Folkmängd inom tätorter efter kön, ålder och civilstånd.. Stockholm: Statistiska centralbyrån. 1961-10-31. sid. 30. http://www.scb.se/Grupp/Hitta_statistik/Historisk_statistik/_Dokument/SOS/Folkrakningen_1960_02.pdf. Läst 30 juni 2015 Arkiverad 24 september 2015 hämtat från the Wayback Machine.
Se kartdata överlagrat på OSM (Kartdata)
