Henry B. Goodwin
| Henry B. Goodwin | |
 Självporträtt 1917 | |
| Född | 20 februari 1878[1][2][3] München |
|---|---|
| Död | 11 september 1931[1][2][3] (53 år) Stockholm |
| Medborgare i | Sverige |
| Sysselsättning | Fotograf[4] |
| Föräldrar | Hugo Bürgel |
| Redigera Wikidata | |
Henry Buergel Goodwin, ursprungligen Heinrich Karl Hugo Bürgel, född den 20 februari 1878 i München, död 11 september 1931 i Saltsjöbadens församling, var en tysk-svensk fotograf.
Biografi
Henry Buergel Goodwin är en av Sveriges mest framstående fotografer genom tiderna. Han föddes i München 1878 och var av tyskt ursprung men lade sig till med ett engelskklingande namn efter att ha flyttat till Sverige som språkvetenskapsman 1904.[5] Han konverterade även från katolicismen till den anglikanska kyrkogemenskapen.[5]
Utbildning i fotografi hade Goodwin fått av sin far Hugo Bürgel, som var landskapsmålare, samt av Nicola Perscheid i Leipzig. I Uppsala tilldelades Goodwin ett pris för en serie med porträtt. Som redaktör i tidskriften Svenska fotografen publicerade han mellan 1912 och 1916 många artiklar.[5]
Goodwin hade en filosofie doktorsexamen från Leipzig då han kom till Sverige, där han fick tjänst som lektor i tyska i Uppsala. 1912 blev han lexikograf hos Norstedts Förlagsgrupp, innan han 1913 började sin bana som fotograf i Stockholm.[6]
Han var dessutom framstående även som författare, debattör och trädgårdsspecialist. Genom att Goodwin, till skillnad från de flesta av sina fotografkollegor, hade en bred och djup humanistisk bildning, förnyade han den svenska fotografidebatten, som under 1900-talets första decennier var mycket intensiv. Goodwin är representerad vid Nationalmuseum[7]. Under hösten 2020 hade Liljevalchs konsthall i Stockholm en retrospektiv utställning med Goodwins fotografier.[8]
Goodwins fototeknik
Goodwins porträttbilder togs i ateljé med porträttkamera. Sina Stockholmsbilder fotograferade han med för tiden små och enkla fickkameror. Bilderna genomgick sedan en av Goodwin framtagen behandling som han kallade ”överarbetade negativ” (en översättning från tyska ”überarbeitete Negative”). Metoden gick ut på att ett förstorat fotografi kontaktkopierades till en negativ kopia, som efter en retusch kopierades till en positiv bild. Resultatet blev de för Goodwin typiska mjuka, brunaktiga fotografierna.
Publikationer
- Isländsk ljudlära (1909)
- Det internationella hjälpspråksproblemet (1911)
- Täppan som sommarnöje (1925)
Goodwins bostäder i Stockholm
Efter skilsmässan 1909 från sin första fru Hildegard Gassner flyttade han 1910 med sin nya hustru, lärarinnan Ida Helander, till Strandvägen 7B. 1914 öppnade han där sin första professionella ateljé, kallad ”Kamerabilder - The Pictoral Portrait Studio”. År 1917 lämnade Harry och Ida Goodwin Strandvägen och bosatte sig i fastigheten Skatan 11 Bragevägen 9–11 i Lärkstaden på Östermalm.
Goodwin dokumenterade bland annat sin egen gata i verket Vårt vackra Stockholm, som publicerades 1920, där 25 samtida författare och konstnärer hyllar Stockholm i ord och bilder. Goodwin beskrev Bragevägen som: "Stockholms vackraste gata".[9] Familjen Goodwin stannade på Bragevägen fram till 1925 då man flyttade ännu en gång, nu till Biblioteksgatan 12.[10]
Arbeten i urval
- Porträtt
-
-
-
-
- Stockholm
-
Strandvägen 7 med Nybroviken. -
Bragevägen "Stockholms vackraste gata". -
Gustav Adolfs torg från Regeringsgatan. -
Kungliga biblioteket med Goodwins hund.
Referenser
Noter
- ^ [a b] Bibliothèque nationale de France, BnF Catalogue général : öppen dataplattform, läs online, läst: 10 oktober 2015, licens: öppen licens.[källa från Wikidata]
- ^ [a b] H (Henry) C H B Goodwin, Svenskt biografiskt lexikon, läs online.[källa från Wikidata]
- ^ [a b] RKDartists, Henry Bürgel Goodwin, läst: 9 oktober 2017.[källa från Wikidata]
- ^ fotoCH, läst: 4 april 2022.[källa från Wikidata]
- ^ [a b c] Östlind (2010) sid.8-13 Historik
- ^ Svensk uppslagsbok, Malmö 1932[sidnummer behövs]
- ^ Nationalmuseum
- ^ ”Goodwins vackra Stockholm”. Liljevalchs. Arkiverad från originalet den 26 september 2020. https://web.archive.org/web/20200926073156/https://www.liljevalchs.se/utstallningar/goodwins-vackra-stockholm/. Läst 11 okt 2020.
- ^ B. (1878-1931), Goodwin, Henry. ”Goodwins vackra Stockholm: den kompletta kollektionen om 39 fotografier ur serien Vårt vackra Stockholm / Henry Buergel Goodwin”. Stockholmskällan. https://stockholmskallan.stockholm.se/post/1464. Läst 25 maj 2019.
- ^ Stockholms adresskalender 1911-1926
Källor
- Rolf Söderberg, Pär Rittsel (1983). Den svenska fotografins historia. Stockholm: Bonnier Fakta. sid. 242-257. ISBN 91-34-50314-5
Litteratur
- Olle Östlind: Henry B. Goodwins vykort : en bildskatt 1915-1929, Nordic Academic Press AB, Lund 2010, ISBN 978-91-85509-40-9
- Olle Östlind: Essäer om Henry B. Goodwin, Nordic Academic Press AB, Lund 2009, ISBN 978-91-85509-25-6 [1]
- Olle Östlind och Björn Andersson: Artikel i fototidskriften MOMENT,sid. 12, nr 4 2008
- Bruno Ehrs & Carl Bengtsson: Goodwin, a tribute, Norstedts Förlag AB, Stockholm 1998. ISBN 91-1-300538-3
- Gavs samtidigt även ut på svenska som Goodwin, en hyllning, ISBN 91-1-300391-7
- Olle Östlind: Den okände Henry B. Goodwin, Carlsson Bokförlag AB, Stockholm 1997. ISBN 91-7798-811-6
Externa länkar
Wikimedia Commons har media som rör Henry B. Goodwin.Bilder & media- Olle Östlinds Goodwin-sida
- Goodwin, Henry Buergel i Nordisk familjebok (andra upplagans supplement, 1924)
|
