Hjärt- och lungsjukdom

Lung-hjärtsjukdom
Högerkammarhypertrofi
Klassifikation och externa resurser
ICD-10I26, I27
ICD-9415.0
Medlineplus000129
MeSHsvensk engelsk

Lung-hjärtsjukdom, även känt som cor pulmonale, är en förändring i struktur och funktion i den högra hjärtkammaren, som orsakas av sjukdom som primärt finns i andningsorganen.[1] En viktig mekanism bakom detta tros vara en belastning på hjärtats högra kammare som orsakas av ett förhöjt tryck i lungkretsloppet.[1]

Lung-hjärtsjukdom följer av ventrikulär utvidgning och efterföljande svikt i funktionen av högerkammaren i hjärtat, som en följd av ökat vaskulärt motstånd (t.ex. till följd av pulmonalisstenos) eller högt blodtryck i lungorna.[2]

Kronisk lung-hjärtsjukdom leder vanligen till högerkammarhypertrofi,[3] medan akut lung-hjärtsjukdom oftast leder till dilatation av hjärtat.[4] Hypertrofi (tillväxt) av hjärtmuskelcellerna och hjärtmuskelväggen är en anpassning till långvarig ökning av trycket. Enskilda muskelceller blir större och förändras i mål att kunna stå för den ökande sammandragande kraft som krävs för att pumpa blod mot högre motstånd. Dilatation är en utsträckning eller utvidgning av hjärtkammaren till följd av akut ökat tryck, varpå väggen blir tunnare.[5]

Cor pulmonale kan exempelvis ses vid lungemboli eller som oftast vid kroniskt obstruktiv lungsjukdom (KOL).

Riskfaktorer

Arbetsmiljön

Kemikalier

I en SBU rapport från 2017 fann man samband mellan exponering för kvartsdamm och asbest i arbetsmiljön och förekomsten av lung-hjärtsjukdom.[1]

Källor

  1. ^ [a b c] ”Arbetsmiljöns betydelse för hjärt-kärlsjukdom – exponering för kemiska ämnen”. www.sbu.se. http://www.sbu.se/sv/publikationer/SBU-utvarderar/arbetsmiljons-betydelse-for-hjart-karlsjukdom---exponering-for-kemiska-amnen/. Läst 7 juni 2017. 
  2. ^ ”Cor pulmonale: MedlinePlus Medical Encyclopedia”. www.nlm.nih.gov. https://www.nlm.nih.gov/medlineplus/ency/article/000129.htm. Läst 21 december 2015. 
  3. ^ Voelkel, Norbert F.; Quaife, Robert A.; Leinwand, Leslie A.; Barst, Robyn J.; McGoon, Michael D.; Meldrum, Daniel R.; Dupuis, Jocelyn; Long, Carlin S.; et al. (2006-10-24). ”Right Ventricular Function and Failure Report of a National Heart, Lung, and Blood Institute Working Group on Cellular and Molecular Mechanisms of Right Heart Failure”. Circulation 114 (17): sid. 1883–1891. doi:10.1161/CIRCULATIONAHA.106.632208. ISSN 0009-7322. PMID 17060398. http://circ.ahajournals.org/content/114/17/1883. 
  4. ^ Matthews, Jennifer Cowger; McLaughlin, Vallerie (2008-02-01). ”Acute Right Ventricular Failure in the Setting of Acute Pulmonary Embolism or Chronic Pulmonary Hypertension: A Detailed Review of the Pathophysiology, Diagnosis, and Management”. Current Cardiology Reviews 4 (1): sid. 49–59. doi:10.2174/157340308783565384. ISSN 1573-403X. PMID 19924277. 
  5. ^ ”Types of Cardiomyopathy - NHLBI, NIH”. www.nhlbi.nih.gov. http://www.nhlbi.nih.gov/health/health-topics/topics/cm/types. Läst 22 december 2015.