Insulin

Små flaskor med insulin.
Ute i kroppen arrangerar sig insulinmolekylerna i grupper om sex, med en zinkjon i mitten.

Insulin är ett blodsockerreglerande peptidhormon som utsöndras som svar på förhöjda nivåer av glukos i blodet. Utsöndringen stimuleras också av förhöjd aminosyrakoncentration i blodet. Utsöndringen ökar därmed exempelvis vid måltid. Ökad aktivitet i sympatiska nervsystemet hämmar utsöndringen av insulin, och parasympatiska nervsystemet stimulerar insulinutsöndringen. Insulinets främsta effekt är att öka cellernas förmåga att ta upp näringsämnen.[1]

Insulin bildas i betaceller som finns i de Langerhanska öarna i bukspottkörteln. Dessa finns hos högre ryggradsdjur i bukspottkörteln, medan de hos rundmunnar bildar ett separat organ. Hos insekter utsöndras insulinet från hjärnan.[2]

Glukagon har motsatt effekt jämfört med insulin.[1]

Diabetes är en grupp sjukdomar där insulin spelar stor roll och en behandling är att tillföra syntetiskt insulin. Frederick G. Banting och John Macleod tilldelades Nobelpriset i fysiologi eller medicin 1923 för upptäckten av insulin som ledde till effektiv behandling.[3]

Källor

Noter

  1. ^ [a b] Sand et al. (2007), Människokroppen: fysiologi och anatomi, kapitel 6
  2. ^ Wang S, Tulina N, Carlin DL, Rulifson EJ (4 maj 2007). ”The origin of islet-like cells in Drosophila identifies parallels to the vertebrate endocrine axis”. Proc. Natl. Acad. Sci. U.S.A. "104" (50): ss. 19873–8. doi:10.1073/pnas.0707465104. PMID 18056636. PMC: 2148390. http://www.ncbi.nlm.nih.gov/pmc/articles/PMC2148390/?tool=pubmed. 
  3. ^ ”Ifrågasatta pristagare för upptäckten av insulinet”. https://www.diabetesportalen.lu.se/diabeteshistoria/ifragasatta-pristagare-for-upptackten-av-insulinet. Läst 12 maj 2019. 

Webbkällor

Tryckta källor

  • Malmquist, Jörgen; Lundh, Bengt (2016). Medicinska ord: det medicinska språket: begrepp, definitioner, termer (6., [rev. och utök.] uppl.). Lund: Studentlitteratur. sid. 218–219. Libris 18850792. ISBN 978-91-44-10979-4 
  • Sand, Olav; Sjaastad, Øystein V.; Haug, Egil; Bjålie, Jan G. (2007). Människokroppen: fysiologi och anatomi (2). Stockholm: Liber. ISBN 978-91-47-08435-7 

Externa länkar

  • Wikimedia Commons har media som rör Insulin.
    Bilder & media


v  r
Endokrina systemet: Hormoner (Peptidhormoner · Steroidhormoner)
Hormonkörtlar
Hypotalamus-
hypofys
FSH FSHB, LH LHB, TSH TSHB, CGA · Prolaktin · POMC (CLIP, ACTH, MSH, Endorfin, Lipotropin) · Tillväxthormon
HPT-axeln
HPG-axeln
Testiklar: Testosteron · AMH · Inhibin

Äggstock: Östrogen (Östradiol) · Progesteron · Aktivin · Inhibin · Relaxin (graviditet)

Placenta: hCG · HPL · Östriol · Progesteron
Spottkörtelaxeln
Bukspottkörtel: Glukagon · Insulin · Amylin · Somatostatin · Pankreatisk polypeptid Tallkottkörteln: Melatonin
Ickeendokrina körtlar
Bräss: Tymosin  · Tymopoietin · Thymulin

Mag- och tarmkanalen (Gastrointestinala hormoner): Magsäck: Gastrin · Ghrelin · Tolvfingertarm: CCK · GIP · Sekretin · Motilin · VIP · Ileum: Glukagonliknande peptider · Peptid YY · Lever/annat: Somatomediner (A / IGF-2, B, C / IGF-1)

Fettvävnad: Leptin · Adiponektin · Resistin · Östron

Skelett: Osteokalcin

Njure: JGA (Renin) · peritubulära celler (EPO) · Kalcitriol · Prostaglandin

Hjärta: Natriuretiska peptider (ANP, BNP)
Auktoritetsdata
LCCN: sh85066794GND: 4027221-7BNF: cb11944156j (data)NDL: 00564171NKC: ph195815BNE: XX525183