John Forsell

John Forsell
John Forsell, sångare vid Kungliga Operan 1897.
FödelsenamnCarl Johan Jacob Forsell
Födelsedatum6 november 1868
FödelseortStockholm
Dödsdatum30 maj 1941 (72 år)
DödsortStockholm
MakaGurli Carlström
BarnBjörn Forsell, Vidar Forsell, Loulou Forsell
FöräldrarCarl August Joseph Forsell, Johanna Gustafva Axeline (född Åberg)
SläktingarAnna Söderblom (syster)
GenreOpera
RollBaryton
År som aktiv1896–1918
Namnteckning
Utmärkelser
Litteris et Artibus (1899)

Carl Johan Jacob (John) Forsell, född 6 november 1868 i Stockholm, död 30 maj 1941 i Stockholm, var en svensk operasångare (baryton) och sångpedagog. Han var 1924–1939 chef vid Kungliga Teatern.[1]

Biografi

Forsell tog studenten 15 maj 1888 vid Södra Latinläroverket. Strax därefter lät han våren 1888 skriva in sig vid Polacksbacken som volontär vid Upplands regemente och 1890 utexaminerades Forsell från Karlberg som underlöjtnant. Han befordrades till löjtnant 1896. Han beviljades avsked och övergång i reserven vid Upplands regemente året därpå. Samtidigt hade han utbildat sig till gymnastikdirektör och tagit examen vid Gymnastiska Centralinstitutet 1894.[2]

Han var elev vid musikkonservatoriet i Stockholm 1892–1894 och studerade där sång för Julius Günther. De följande två åren ägnade han åt sångstudier i Paris för Saint-Yves Bax. Hemkommen 1894 började han själv på hösten att undervisa i sång, samtidigt som han bedrev studier i scenisk framställningskonst för Anders Willman. År 1895 studerade Forsell plastik för Signe Hebbe.

Forsell debuterade som barytonsångare vid Stockholmsoperan den 26 februari 1896 som Figaro i Barberaren i Sevilla och senare under året som Escamillo i Carmen den 10 maj och som Kung Alfonzo i Leonora av Donizetti den 3 juni. Han verkade där fram till 1918 och åren 1924–1939 som dess chef. John Forsell utnämndes till hovsångare 1909.[2]

Som sångpedagog hade Forsell många elever, först 1924–1931 vid Musikhögskolan och därefter vid Operaskolan 1936–1941. Han var omvittnat sträng,[3] och alla tvingades lära hantverket från grunden. Hans Sångprof, med privata anteckningar från provsjungningar i operahuset, finns bevarade. Från Jussi Björlings prov till Operaskolan 1928 antecknades: ”Märkvärdigt bra, fenomen 17 år. Bör anammas och skötas! Bör kunna bli något …” Björling blev senare Forsells elev 1930–1931.

Forsell var son till sjökaptenen Carl August Joseph Forsell och Johanna Gustafva Axeline, född Åberg, samt bror till Anna Söderblom. Jacob Forsell var hans farfar och Carl af Forsell var hans farfars bror. Familjen bodde på Riddargatan i Stockholm innan den 1881 flyttade till Stadsgårdshamnen.

Han var gift med operasångaren Gurli Carlström (1880–1935) och far till operasångaren Björn Forsell, journalisten Vidar Forsell, som var gift med Zarah Leander, samt kriminalförfattaren Loulou Forsell, gift med Anders Börje.

John Forsell är begravd på Stadskyrkogården i Alingsås.[4]

Eftermäle

Forsell var inblandad i en skandal efter att ha fått ett förolämpande brev från tonsättaren och musikkritikern Wilhelm Peterson-Berger. När de båda möttes på Gustaf Adolfs torg 13 september 1897 tackade han Peterson-Berger med ”Tack för brevet!” och attackerade honom med knytnävarna. Forsell tvingades senare att framföra en offentlig ursäkt inför operachefen och operans artister, dock först sedan han tillåtits läsa upp Peterson-Bergers brev. Forsell dömdes senare inför krigsrätt till tre dagars arrest för sitt tilltag. Detta kom dock inte att hindra hans fortsatta framgångar på scenen.[2]

Forsells 60-årsfirande, inklusive hans insats som Don Juan, besjungs av Ernst Rolf i ”En sak för sig”, inspelad den 13 april 1929. Ernst Rolf nämner även Forsell i "Städernas stad" som en av Stockholms sevärdheter. Han omnämns även i texten till ”Den glade bagarn i San Remo” av Evert Taube.

Under sin tid som chef på Operan 1924–1939 dominerade han helt verksamheten, och hans styre har beskrivits som upplyst despoti.[3]

Produktioner

Operaroller (urval)

Filmografi

  • 1962 – Fåfängans marknad

Diskografi

  • Liliedahl, Karleric (1977). John Forsell (1868-1941). Nationalfonotekets diskografier, 0586-674X ; 510. Stockholm: Kungl. bibl. Libris 409501 
  • The vocal music in historic interpretations : acoustical recordings (1888–1924) / Edvard Grieg. Simax PSC 1810. 1993. – Innehåll: 1. Digte af Henrik Ibsen. En svane; 2. Hjertets melodier. Jeg elsker dig; 3. Album for mannsang. Den store, hvide flok; 4. Udfarten.
  • Den siste sångarfursten = The last singing despot. Caprice CAP 21586 (4 cd). 1998.

Utmärkelser

Svenska utmärkelser

Utländska utmärkelser

  • Lettland Storkorset av Lettiska Tre Stjärnors orden, tidigast 1935 och senast 1940.[13][14]
  • Lettland Storofficer av Lettiska Tre Stjärnors orden, tidigast 1928 och senast 1931.[6][15]
  • Danmark Kommendör av första graden av Danska Dannebrogorden, tidigast 1935 och senast 1940.[13][14]
  • Danmark Kommendör av andra graden av Danska Dannebrogorden, tidigast 1925 och senast 1928.[15][16]
  • Danmark Riddare av Danska Dannebrogorden, tidigast 1905 och senast 1908.[17][18]
  • Finland Kommendör av första klassen av Finlands Vita Ros’ orden, tidigast 1931 och senast 1935.[6][13]
  • Finland Kommendör av andra klassen av Finlands Vita Ros’ orden, tidigast 1918 och senast 1921.[19][20]
  • Island Storriddare med stjärna av Isländska falkorden, tidigast 1931 och senast 1935.[6][13]
  • Norge Kommendör med stjärna av Norska Sankt Olavs orden, tidigast 1931 och senast 1935.[6][13]
  • Norge Kommendör av andra klassen av Norska Sankt Olavs orden, tidigast 1925 och senast 1928.[15][16]
  • Spanien Kommendör av första klassen av Spanska Civilförtjänstorden, tidigast 1928 och senast 1931.[6][15]
  • Belgien Kommendör av Belgiska Kronorden, tidigast 1925 och senast 1928.[15][16]
  • Bulgarien Kommendör av Bulgariska Civilförtjänstorden, tidigast 1925 och senast 1928.[15][16]
  • Grekland Kommendör av Grekiska Frälsarens orden, tidigast 1925 och senast 1928.[15][16]
  • Italien Kommendör av Italienska Kronorden, tidigast 1925 och senast 1928.[15][16]
  • Österrike Storkorset av Österrikiska Hederstecknet, tidigast 1928 och senast 1931.[6][15]
  • Frankrike Officier de l’Instruction publique av Franska Akademiska palmen, tidigast 1905 och senast 1908.[17][18]
  • Schaumburg-Lippe Första klassen av Schaumburg-Lippeska förtjänstorden, tidigast 1915 och senast 1918.[5][19]

Bildgalleri

  • John Forsell som barn (till höger) med sin mor Axeline och småsystrarna Anna och Helena
    John Forsell som barn (till höger) med sin mor Axeline, systern Anna och brodern Carl.
  • John Forsell på foto med personlig dedikation till Margaretha Berg.
    John Forsell på foto med personlig dedikation till Margaretha Berg.
  • Titelrollen i Don Juan (Don Giovanni), Stockholmsoperan 1898.
    Titelrollen i Don Juan (Don Giovanni), Stockholmsoperan 1898.
  • Som Vidar i Tirfing, Stockholmsoperan 1898.
    Som Vidar i Tirfing, Stockholmsoperan 1898.
  • Som "Valdemar Atterdag" i Valdemarsskatten, Stockholmsoperan 1899.
    Som "Valdemar Atterdag" i Valdemarsskatten, Stockholmsoperan 1899.
  • Foto på omslaget till Scenen 1928.
    Foto på omslaget till Scenen 1928.

Referenser

  1. ^ Klas Ralf, red. Operan 200 år – Jubileumsboken. Bokförlaget Prisma, Stockholm. sid. 241. ISBN 91-518-1287-8 
  2. ^ [a b c] Boken om John Forsell/utg. av Operan på John Forsells 70-årsdag den 6 nov 1938; [red. Folke Gustavson]. Stockholm: Norstedt. 1938. Libris 1364075 
  3. ^ [a b] John Forsell i Nationalencyklopedins nätupplaga. Läst 2 augusti 2016.
  4. ^ Forsell, Carl John Jacob på SvenskaGravar.se
  5. ^ [a b] Kungl. Hovstaterna. i Sveriges statskalender 1915
  6. ^ [a b c d e f g] De Kungl. teatrarna. i Sveriges statskalender 1931
  7. ^ Kungl. Nordstjärneorden. i Sveriges statskalender 1940bih
  8. ^ Bihang till Sveriges Statskalender 1935. Uppsala: Almqvist & Wiksell. 1935. sid. 79 
  9. ^ Kungl. Nordstjärneorden. i Sveriges statskalender 1921
  10. ^ Kungl. Vasaorden. i Sveriges statskalender 1931bih
  11. ^ Kungl. Vasaorden. i Sveriges statskalender 1921
  12. ^ Kungl. Vasaorden. i Sveriges statskalender 1915
  13. ^ [a b c d e] Sveriges statskalender för året 1935. Uppsala: Almqvist & Wiksell. 1935. sid. 66 
  14. ^ [a b] Kungl. Hovstaterna. i Sveriges statskalender 1940
  15. ^ [a b c d e f g h i] Sveriges statskalender för året 1928. Uppsala och Stockholm: Almqvist & Wiksell. 1928. sid. 67 
  16. ^ [a b c d e f] Kungl. Hovstaterna. i Sveriges statskalender 1925
  17. ^ [a b] Riddare af Kungl. Wasa-Orden. i Sveriges statskalender 1905
  18. ^ [a b] Riddare af Kungl. Vasaorden. i Svensk rikskalender 1908
  19. ^ [a b] Sveriges statskalender för året 1918. Uppsala: Almqvist & Wiksell. 1918. sid. 79 
  20. ^ Kungl. Hovstaterna. i Sveriges statskalender 1921
  • Svenskt biografiskt handlexikon, sidan 349
  • Åhlén, Carl-Gunnar, Texthäfte till Den siste sångarfursten = The last singing despot. Caprice CAP 21586 (4 cd). 1998.

Vidare läsning

  • Hagman, Bertil (2001). Guldåldrar och guldröster : en minnesmosaik från operans och balettens värld. Stockholm: Fischer & Co. Libris 8369730. ISBN 91-7054-928-1 
  • Hagman, Bertil (1993). ”John Forsell: en föregångsman inom svensk operakonst”. OV-revyns årsbok (Stockholm: Operavännerna, 1989–1998) 1992/93: sid. 163–179. ISSN 1100-8415. ISSN 1100-8415 ISSN 1100-8415.  Libris 8196023
  • Hagman, Bertil: John Forsell i Svenskt biografiskt lexikon (1964–1966)

Externa länkar

  • Wikimedia Commons har media som rör John Forsell.
    Bilder & media
  • John Forsell hos Europeana
Auktoritetsdata
• WorldCat • VIAF: 7582607 • LCCN: n84130370 • ISNI: 0000 0001 0867 5203 • GND: 116664118 • Libris XL: c9prsndw12ksxkh Katalogiserade verk. Andra katalogiserade bidrag. • BNF: cb13980637s (data) • SBL: 14348 • Alvin: alvin-person:35764