Klas Pontus Arnoldson

Befattning
Klas Pontus Arnoldson

Född	27 oktober 1844 Göteborg
Död	20 februari 1916 (71 år) Stockholm
Begravd	Norra begravningsplatsen^[1]^[2] kartor
Nationalitet	Svensk
Medborgare i	Sverige
Sysselsättning	Publicist, polikter
Andrakammarledamot, Södertörns domsagas valkrets (1882–1887)^[3]^[4]
Känd för	Grundare av Svenska freds- och skiljedomsföreningen
Politiskt parti
"vänstern" (1886–1886)^[5]
Utmärkelser
Nobels fredspris (1908)^[6]^[7]
Redigera Wikidata

Klas Pontus Arnoldson, född 27 oktober 1844 i Domkyrkoförsamlingen i Göteborg,^[8]^[9] död 20 februari 1916 på Lidingö,^[10] var en svensk publicist, pacifist och politiker, riksdagsledamot (andra kammaren) 1882–1887 samt mottagare av Nobels fredspris 1908.

Arnoldson grundade Svenska freds- och skiljedomsföreningen 1883. Han har en gata uppkallad efter sig i Tumba, K P Arnoldsons väg och även en minnesskylt vid Segersjön i Uttran, Tumba.

Biografi

Klas Pontus Arnoldson var son till musikern och logevaktmästaren Olof Andersson (f. 1801 ^[11]^[12]) och hans hustru Inga Charlotta Hagbom von Seth (1803–1869 ^[9]^[12]^[13]^[14]^[15]). Efter gymnasiet tog han tjänst vid järnvägen och var från 1871 stationsinspektor i Tumba. Han blev i unga år frikyrklig och radikal, och skrev artiklar i den andan samt blev redaktör för Nordiska dagbladet 1870 och Sanningssökaren.^[16] Tillsammans med Fredrik Bajer var han verksam i det skandinavistiska samfundet Nordiska fristats-samfundet, som sökte bilda en skandinavisk federation med nationella självstyren.

Han var riksdagsledamot i andra kammaren 1882–1887 för Södertörns domsagas valkrets och var i riksdagen partilös, med undantag för riksdagen 1886 då han tillhörde vänstern. Som riksdagsman drev han frågor om religionsfrihet, allmän rösträtt och svensk neutralitetspolitik. Han var starkt influerad av den moderna folkrätten och dess fredssträvan, varför han 1883 bildade Svenska freds- och skiljedomsföreningen, där han blev sekreterare. I synnerhet i Norge fick hans idéer genomslag, och han var en stark röst för Norges självständighet 1895 och 1905.

Bibliografi

Skönlitteratur

Karolinen och hans ättlingar. Örebro. 1868. Libris 1571475
Maria Magdalena: fredsberättelse. Stockholm: Bohlin. 1903. Libris 1725970
Fjärrbilder: sökaren från Atén. Väktaren i Rom. Herdinnan vid Magdala. Göteborg: Åhlén & Åkerlund. 1912. Libris 1631016

Varia

Anmärkningar om helfvetesläran "för folket": Af en röst ur hjorden (K.P.A.). Stockholm. 1865. Libris 2494405
Norden som fristat: några ord i frågan om de söndrade nordiska folkgrenarnes sammanslutning. Göteborg. 1871–1872. Libris 2494411
Benedict Spinoza: en uppsats. Upsala: Almquist & Wiksell. 1877. Libris 1595270
Verkligheten: en lifsåsigt. Upsala: Edqvist. 1878. Libris 1595274
Unitarismens apostel. Bibliotek för sanningssökare ; 6. Stockholm: Beijer. 1878. Libris 1595689. https://runeberg.org/akpunitar/ - Behandlar William Ellery Channing.
Ljusets religion. Stockholm: Beijer. 1883. Libris 1595272
Fredsarbetet och dess motståndare: föredrag vid verldsgoodtemplarnes fjerde årsmötes öppnande i Musikaliska akademien i Stockholm den 14 augusti 1883. Fredsföreningens skrifter ; 1. Stockholm: Berg & Eklund. 1883. Libris 8222127
Neutralitetsfrågan: vidräkning med de stora Stockholmstidningarne. Stockholm: Beijer. 1883. Libris 8222128
Från England: några iakttagelser under en tillfällig vistelse i England hösten 1885. Stockholm. 1886. Libris 2494410
Gudsidén enligt Max Müllers forskning: Jivanji Modis gudstro. Stockholm: Arbetarens vän. 1889. Libris 1620940
Är världsfred möjlig?: en historisk framställning af sträfvandena för lag och rätt mellan folken. Stockholm: Fröléen & K. 1890. Libris 8222457. https://runeberg.org/akpvfred/
Små väckare: 1-2. Falun: Fria Ordet. 1891. Libris 1620943
Religionen i forskningens ljus.. Sundsvall: Fria Ordet. 1891–1892. Libris 1620942
Per Adam Siljeström : Svenska folkets lärare.. Stockholm: Förlagsaffären Fria Ordet. 1892. Libris 1840313. https://runeberg.org/siljestrom
Fred med Norge, unionen må bära eller brista. Stockholm: Wilhelmsson. 1895. Libris 1622573. https://runeberg.org/kpafmn/
Nordens enhet och Kristian II. Stockholm: Samuelson. 1899. Libris 1662386 - Med företal av Adolf Hedin.
Världsfreden. Stockholm: Wilhelmsson. 1900. Libris 1784423. https://runeberg.org/sehop/
Seklernas hopp: en bok om världsfreden. Stockholm: Wilhelmsson. 1901. Libris 1502848
En mönsterstat och dess grundläggare.. Östersund. 1902. Libris 1921899
Påfvens bön: fjärrbild. Stockholm: Wilhelmsson. 1902. Libris 1725971
Unionens sista dagar: tre bref. Stockholm: Wilhelmsson. 1905. Libris 1725972
På vakt mot militarismen: två väckare. Stockholm: Svenska freds- och skiljedomsföreningen. 1906. Libris 8222327
Fram till rätten: små epistlar under Haagkonferensen 1907. Stockholm: Fredsföreningens exp. 1907. Libris 1611482
Befriaren: tal vid värmländska ungdomsmötet midsommarafton 1908. Stockholm: Wilhelmsson. 1908. Libris 1611481
Världsomröstning: nobelprisföredrag. Fredsskrifter, 99-1589493-7 ; 8. Stockholm: Svenska freds- och skiljedomsfören. 1909. Libris 1613391
F-båten och freden. Stockholm: Wilhelmsson. 1912. Libris 2494408
Krigsfaran.. Fredsskrifter, 99-1589493-7 ; 12. Stockholm: Svenska freds- och skiljedomsfören. 1912. Libris 8222607
Jerusalems själ. Stockholm: Nordiska förl. 1913. Libris 1631017
Det militära försvaret: för och mot. Stockholm: Fram. 1913. Libris 1634456 Medförfattare: Sven Hedin och Fredrik Ström.
Vad har hänt?: en valpolitisk utredning. Stockholm: Fram. 1914. Libris 1631019
Två nationer: en hälsning till de skandinaviska fredsmötena sommaren 1914. Stockholm: Fram. 1914. Libris 1631018. https://runeberg.org/akp2nation
Betlehems stjärna: julhälsning till folkens ungdom. Stockholm: Bonnier i distr. 1914. Libris 1631014

Källor

Artikel i Svenska män och kvinnor del 1, Albert Bonniers förlag Stockholm 1942
Tvåkammarriksdagen 1867–1970 (Almqvist & Wiksell International 1988), band 1, s. 220

Noter

^ Arnoldsson, KLAS PONTUS, Svenskagravar.se, läs online, läst: 10 april 2023.^{[källa från Wikidata]}
^ Sten nr 88 – KP Arnoldson, Norra begravningsplatsen.se, läs online, läst: 4 juni 2017.^{[källa från Wikidata]}
^ Klas Pontus Arnoldson, Svenskt biografiskt lexikon, läs online.^{[källa från Wikidata]}
^ Tvåkammar-riksdagen 1867–1970, vol. 1, 1985, s. 220, Arnoldson i Liljeholmen, K Pontus, läst: 1 februari 2022.^{[källa från Wikidata]}
^ Tvåkammar-riksdagen 1867–1970, vol. 1, 1985, s. 220, Q192618,Arnoldson i Liljeholmen, K Pontus, läst: 1 februari 2022.^{[källa från Wikidata]}
^ The Nobel Peace Prize 1908 (på engelska), Nobelstiftelsen, läs online, läst: 7 maj 2020.^{[källa från Wikidata]}
^ Table showing prize amounts (på engelska), Nobelstiftelsen, april 2019, läs online, läst: 7 maj 2020.^{[källa från Wikidata]}
^ Göteborgs Gustavi eller Domkyrkoförsamlings kyrkoarkiv, Födelse- och dopböcker, SE/GLA/13180/C/7 (1837-1844), sid. 614 Bildid: A0007180_00311
^ [a b] Göteborgs Gustavi eller Domkyrkoförsamlings kyrkoarkiv, Personalförteckningar, SE/GLA/13180/A I a/3 (1829-1883), sid. 21
^ Sveriges dödbok 1830–2020, Version 8.01, Sveriges Släktforskarförbund: Arnoldsson, Klas Pontus
^ Göteborgs Gustavi eller Domkyrkoförsamlings kyrkoarkiv, In- och utflyttningslängder, SE/GLA/13180/B/2 (1795–1828), sid. 210
^ [a b] Göteborgs Domkyrkoförsamling E:4 (1828–1837) (AID: v33879.b41, NAD: SE/GLA/13180)
^ Hangelösa AI:4 (1816–1832), sid. 172
^ Lidköpings församlingars kyrkoarkiv, Inflyttningslängder (inkl. utflyttningslängder), SE/GLA/13330/B I/1 (1816–1845), sid. ? (SVAR Bildid: C0051499_00046)
^ Göteborgs Gustavi eller Domkyrkoförsamlings kyrkoarkiv, In- och utflyttningslängder, SE/GLA/13180/B/2 (1795–1828), sid. 222
^ Inga Sanner: En stad i ljus och mörker. Stockholm 1870–1900. I "Den skapande staden, red. Erland Sellberg, s. 301

Vidare läsning

Branting, Hjalmar (1929). Tal och skrifter. 10, Stridskamrater och vänner. Stockholm: Tiden. sid. 239-243. Libris 7684
Lettevall, Rebecka (2002). ”Klas Pontus Arnoldsons bild av freden”. Lärdomens bilder : festskrift till Gunnar Broberg (2002): sid. 177-[189] : ill.. Libris 8603886
Magnusson, Leif (1988). Fredskämpen: en bok om Klas Pontus Arnoldson : den förste svensk som fick Nobels fredspris. Tumba: Stift. Sveriges invandrarinstitut och museum. Libris 7793631. ISBN 91-971176-0-9
Mårald, Bert (1990). Klas Pontus Arnoldson - bortglömd fredspionjär. Stockholm: Nordisk tidskrift. Libris 1310501

Externa länkar

Nobelprize.org, Klas Pontus Arnoldson - biografi (engelska)
Klas Pontus Arnoldson hos Nobelstiftelsen (på engelska)
Arnoldson, Klas Pontus i Nordisk familjebok (andra upplagan, 1904)
Arnoldsson, Klas Pontus i Herman Hofberg, Svenskt biografiskt handlexikon (andra upplagan, 1906)

Wikisource har verk av eller om Klas Pontus Arnoldson.
Originalverk

v • r

Mottagare av Nobels fredspris

Föregående:
Ernesto Moneta och Louis Renault
(1907)

1908
Tillsammans med
Fredrik Bajer

Efterföljande:
Auguste Beernaert och Paul Henri d'Estournelles de Constant
(1909)

v • r Mottagare av Nobels fredspris

1901–1925	Dunant / Passy (1901) · Ducommun / Gobat (1902) · Cremer (1903) · Institut de droit international (1904) · Suttner (1905) · Roosevelt (1906) · Moneta / Renault (1907) · Arnoldson / Bajer (1908) · Beernaert / Estournelles de Constant (1909) · International Peace Bureau (1910) · Asser / Fried (1911) · Root (1912) · La Fontaine (1913) · Internationella Rödakorskommittén (1917) · Wilson (1919) · Bourgeois (1920) · Branting / Lange (1921) · Nansen (1922) · Chamberlain / Dawes (1925)

1926–1950	Briand / Stresemann (1926) · Buisson / Quidde (1927) · Kellogg (1929) · Söderblom (1930) · Addams / Butler (1931) · Angell (1933) · Henderson (1934) · Ossietzky (1935) · Lamas (1936) · Cecil (1937) · Nansenbyrån (1938) · Internationella Rödakorskommittén (1944) · Hull (1945) · Balch / Mott (1946) · Kväkarna (1947) · Orr (1949) · Bunche (1950)

1951–1975	Jouhaux (1951) · Schweitzer (1952) · Marshall (1953) · FN:s flyktingkommissariat (1954) · Pearson (1957) · Pire (1958) · Noel-Baker (1959) · Lutuli (1960) · Hammarskjöld (1961) · Pauling (1962) · Internationella Rödakorskommittén (1963) · King (1964) · UNICEF (1965) · Cassin (1968) · Internationella arbetsorganisationen (1969) · Borlaug (1970) · Brandt (1971) · Kissinger / Le (1973) · MacBride / Sato (1974) · Sacharov (1975)

1976–2000	Williams / Corrigan (1976) · AI (1977) · Sadat / Begin (1978) · Moder Teresa (1979) · Esquivel (1980) · FN:s flyktingkommissariat (1981) · Myrdal / García Robles (1982) · Wałęsa (1983) · Tutu (1984) · Internationella läkarrörelsen mot kärnvapen (1985) · Wiesel (1986) · Arias (1987) · FN:s fredsbevarande styrkor (1988) · Dalai lama (1989) · Gorbatjov (1990) · Suu Kyi (1991) · Menchú (1992) · Mandela / de Klerk (1993) · Arafat / Peres / Rabin (1994) · Rotblat / Pugwashrörelsen (1995) · Belo / Ramos-Horta (1996) · International Campaign to Ban Landmines / J. Williams (1997) · Hume / Trimble (1998) · Läkare utan gränser (1999) · Kim (2000)

2001–nutid	FN / Kofi Annan (2001) · Carter (2002) · Ebadi (2003) · Maathai (2004) · Internationella atomenergiorganet / ElBaradei (2005) · Grameen Bank / Yunus (2006) · Gore / FN:s klimatpanel (2007) · Ahtisaari (2008) · Obama (2009) · Xiaobo (2010) · Sirleaf / Gbowee / Karman (2011) · Europeiska unionen (2012) · Organisationen för förbud mot kemiska vapen (2013) · Yousafzai / Satyarthi (2014) · Tunisiens nationella dialogkvartett (2015) · Santos (2016) · International Campaign to Abolish Nuclear Weapons (2017) · Mukwege / Murad (2018) · Abiy Ahmed (2019) · Världslivsmedelsprogrammet (2020) · Ressa / Muratov (2021) · Bjaljatski / Memorial / Center for Civil Liberties (2022) · Mohammadi (2023)

Auktoritetsdata	• WorldCat • VIAF: 15568385 • LCCN: no2010191707 • ISNI: 0000 0001 0737 3107 • GND: 118906003 • Libris XL: 64jlmnxq3j3vhcm Katalogiserade verk. Andra katalogiserade bidrag. • BIBSYS: 90601450 • SBL: 18827 • Alvin: alvin-person:66493