Kommittén angående bostadssociala minimifordringar
Kommittén angående bostadssociala minimifordringar var den första statliga utredningen om bostadsplanering avseende smålägenheter i Sverige, och innebar början på principen om normering av bostäder.[1] Kommittén tillsattes av regeringen 1919 som en följd av Bostadskommissionen,[2] med kommissionens tongivande ledamot och sedermera borgarrådet Yngve Larsson som ordförande. Syftet var att få fram de lägsta krav som skulle ställas på smålägenheter byggda med statliga lån och subventioner.[3]
Kommittén redovisades 1921 med betänkandet Praktiska och hygieniska bostäder. Betänkandet blev något av en praktisk handbok.[4] Den rekommenderade sammanlagda lägenhetsytan för en minimal familjelägenhet var 40-45 m².[3] Eftersom man tvingades räkna med mycket små lägenheter betonade utredningen yteffektivitet, den yttre miljön och samverkan mellan husen, och begränsning av exploateringstal och antal familjer i varje trapphus. Idealet var, i motsats till tidigare hyreskaserner[förtydliga], trevåningshus med två genomgående lägenheter per våningsplan och stor obebyggd gård, ibland kallade storgårdskvarter. Under 1930-talet återfanns liknande ideal i de funktionalistiska smalhusen.[4]
Betänkandet kompletterades med ett par utredningar, däribland en om byggnadsplaner för bostadsområden av arkitekten och sedermera stadsträdgårdsmästaren i Stockholm Osvald Almqvist, som bland annat hade ritat Bergslagsbyn vid Domnarvet.[5] Övriga kommittéledamöter var Gösta Göthlin, Agnes Ingelman och Sigurd Westholm.
Betänkande
- Sakkunnige för utredning av frågan om bostadssociala minimifordringar å med allmänt understöd tillkommande smålägenheter; Yngve Larsson (1921). Praktiska och hygieniska bostäder: betänkande och förslag. Stockholm. Libris 893471. ISBN 9909200619
Referenser
- ^ ”arkitekturmuseet.se”. Arkiverad från originalet den 20 augusti 2010. https://web.archive.org/web/20100820004639/http://www.arkitekturmuseet.se/utstallningar/abnorm/design%20och%20genus,%20slutrapport.pdf. Läst 27 november 2009.
- ^ alba.nu
- ^ [a b] Mölndals Bostäder AB: En kulturhistorisk utredning
- ^ [a b] byggnadsvard.se: Den nya staden växer fram Arkiverad 13 augusti 2010 hämtat från the Wayback Machine.
- ^ Biblioteksbladet
- Hakon Ahlberg (1921). ”Litteratur. Praktiska och hygieniska bostäder. 1920 års betänkande”. Arkitektur (8): sid. 101-102.
- Biblioteksbladet: organ för Sveriges allmänna biblioteksförening (SAB) (Stockholm: P.A. Norstedt & söners förlag) 7: sid. 177. 1922. https://runeberg.org/biblblad/1922/0185.html. Libris 8771060
- byggnadsvard.se: Egnahemsträdgården - den planerade folkhemsdrömmen
| |||||||||||||||||||||||||||||||||
