Kommunen är belägen längs kusten mot Kattegatt och dess natur är mycket omväxlande. I början av 2020-talet dominerades det lokala näringslivet av den offentliga sektorn.
Sedan kommunen bildades 1971 har befolkningstrenden varit starkt positiv. Politiken har dominerats av de borgerliga partierna.
Kommunen är belägen längs kusten mot Kattegatt och dess natur är mycket omväxlande. Klippiga skärgårdsöar, vilket inkluderar Onsalahalvön, med en mager kusthedsvegetation dominerar i väster. Det övergår i ett sprickdalslandskap längre in i landet. Där märks Kungsbackafjorden, med uppodlade områden i de inre dalgångarna. Vid Tjolöholm finns ett välbevarat odlingslandskap och betade strandängar. Barrskog varvat med myrar och sjöar dominerar på de inre höglänta delarna.[8]
Nedan presenteras andelen av den totala ytan 2020 i kommunen jämfört med riket.[9]
Kungsbacka kommun
Hela riket
Bebyggelse (12,2 %)
Skog (52,0 %)
Öppen myrmark (1,9 %)
Jordbruksmark (19,8 %)
Övrig mark (14,1 %)
Bebyggelse (3,1 %)
Skog (68,0 %)
Öppen myrmark (7,2 %)
Jordbruksmark (7,4 %)
Övrig mark (14,3 %)
Naturskydd
År 2023 fanns 18 naturreservat i Kungsbacka kommun.[10] Bland dessa Sandsjöbacka naturreservat som är Hallands nordligaste reservat. Det består av ett hedlandskap präglat av bete och ljungbränning. I reservatet finns varierande vandringsleder, den längsta är 22 kilometer. Den traditionella gårdsbebyggelsen i byn Grönabur är av stor betydelse för miljön.[11] Ett annat exempel är Fjärås bräcka som inkluderar en moränås som skapades av inlandsisen för 12 000 år sedan. Därifrån ser man ut över Fjäråsbygden. Även Nidingen är ett naturreservat som inkluderar en fyr. På fyrplatsen finns flera byggnadsminnen samt en fågelstation.
Administrativ indelning
Fram till 2016 var kommunen för befolkningsrapportering indelad i 13 församlingar:
Kungsbacka kommun delas in i åtta planeringsområden (kommundelar). 31 december 2016 var antalet invånare per del: Kungsbacka stad (21 617), Onsala (14 237), Släp (11 978), Åsa/Frillesås (9 994), Vallda (8 581), Fjärås (6 070), Älvsåker (5 687) och Gällinge (2 202).[13]
Data hämtat från Statistiska centralbyrån och Valmyndigheten.
Nämnder
Lista över kommunstyrelsens ordförande
Gösta Svensson (M) 1971–1972
Carl-Axel Gilljam (M) 1972–1973
Ivar Franzén (C) 1974–1979
Christer Samuelsson (C) 1980–1982
Ingvar Eliasson (M) 1983–1988
Thore Jeppsson (M) 1988
Tommy Rydfeldt (L) 1989–1991
Roger Larsson (M) 1992–2002
Per Ödman (M) 2003–2014
Hans Forsberg (M) 2015–2020
Lisa Andersson (M) 2020–
Ekonomi och infrastruktur
Näringsliv
I början av 2020-talet dominerades det lokala näringslivet av den offentliga sektorn. Omkring sju procent av kommunens arbetstillfällen fanns inom tillverkningsindustrin och knappt två procent inom jordbrukssektorn. Förutom kommunen var de största arbetsgivarna regionen, Veteranpoolen AB, A-hus AB och Mediq Sverige AB.[8]
Kommunen har 85 653 invånare (31 december 2023), vilket placerar den på 27:e plats avseende folkmängd bland Sveriges kommuner.
Befolkningsutvecklingen i Kungsbacka kommun 1970–2020[14]
År
Folkmängd
1970
29 007
1975
38 353
1980
43 536
1985
48 760
1990
54 220
1995
60 915
2000
65 113
2005
69 817
2010
75 025
2015
79 144
2020
84 930
Utländsk bakgrund
Den 31 december 2014 utgjorde antalet invånare med utländsk bakgrund (utrikes födda personer samt inrikes födda med två utrikes födda föräldrar) 6 752, eller 8,63 % av befolkningen (hela befolkningen: 78 219 den 31 december 2014). Den 31 december 2002 utgjorde antalet invånare med utländsk bakgrund enligt samma definition 4 654, eller 6,99 % av befolkningen (hela befolkningen: 66 573 den 31 december 2002).[15]
Utrikes födda
Den 31 december 2014 utgjorde folkmängden i Kungsbacka kommun 78 219 personer. Av dessa var 5 448 personer (7,0 %) födda i ett annat land än Sverige. I denna tabell har de nordiska länderna samt de 12 länder med flest antal utrikes födda (i hela riket) tagits med. En person som inte kommer från något av de här 17 länderna har istället av Statistiska centralbyrån förts till den världsdel som deras födelseland tillhör.[16]
Blasonering: I blått fält en Sankta Gertrudfigur av silver, hållande i höger hand en stav och i vänster en kalk, båda av guld.
Bilden kommer från ett sigill från 1580-talet. Då kyrkan i staden var helgad åt S:ta Gertrud har det antagits att bilden föreställer detta helgon, även om attributen inte riktigt stämmer. Dessa behölls dock vid fastställelsen år 1948. 2018 förtydligades att vapnet avbildar S:ta Gertrud genom att "kvinnlig helgonfigur" i blasoneringen ersattes av "Sankta Gertrudfigur"[17]. Efter kommunbildningen 1971-74 registrerades vapnet för den nya kommunen. Inga andra vapen fanns i området.
Sport
Kommunens största idrottslag är HK Aranäs med en stor ungdomsverksamhet samt en elitsatsning där herrarna spelade i Handbollsligan säsongerna 2010-13 samt 2015-18. Klubben spelar återigen i Handbollsligan säsongen 2020/21 efter att ha vunnit Allsvenskan 2019/20.
Frillesås BK är verksam i kommunen. Den 24 februari 2018 kvalificerade sig klubben för spel i Elitserien säsongen 2018–2019, och blev därmed Hallands första lag någonsin i Sveriges högstadivision i bandy för herrar.[18]
Se även
Personer med anknytning till Kungsbacka kommun
Referenser
Noter
^ [a b] Folkmängd i riket, län och kommuner 31 december 2023 och befolkningsförändringar 1 oktober - 31 december 2023, SCB, 22 februari 2024, läs online.[källa från Wikidata]
^ [a b c d] Land- och vattenareal per den 1 januari efter region och arealtyp. År 2012–2019, SCB, 21 februari 2019, läs online.[källa från Wikidata]
^ [a b] Största offentliga arbetsgivare, Näringslivets ekonomifakta, läs online, läst: 30 oktober 2020.[källa från Wikidata]
^Folkmängd 31. 12. 1971 enligt indelningen 1. 1. 1972 (SOS) Del, 1. Kommuner och församlingar, SCB, 1972, ISBN 978-91-38-00209-4, läs online.[källa från Wikidata]
^Andersson, Per (1993). Sveriges kommunindelning 1863–1993. Mjölby: Draking. Libris 7766806. ISBN 91-87784-05-X
^Elsa Trolle Önnerfors: Domsagohistorik - Varbergs tingsrätt (del av Riksantikvarieämbetets Tings- och rådhusinventeringen 1996-2007)
^”Markanvändningen i Sverige efter region och markanvändningsklass. Vart 5:e år 2010 - 2020”. Statistikdatabasen. http://www.statistikdatabasen.scb.se/pxweb/sv/ssd/START__MI__MI0803__MI0803A/MarkanvN/. Läst 12 oktober 2022.
^”Sök”. www.lansstyrelsen.se. https://www.lansstyrelsen.se/sodermanland/besoksmal/sok.html. Läst 6 maj 2023.
^”Grönabur”. web.archive.org. 17 mars 2005. Arkiverad från originalet den 17 mars 2005. https://web.archive.org/web/20050317055207/http://www.kungsbacka.se/bygdattbevara/gronabur.htm.
^ SFS 2015:493, justerad i SFS 2015:698 Förordning om distrikt. Trädde i kraft 1 januari 2016.
^Folkmängden per planeringsområden var den 31 december 2016 läst 10 februari 2018
^”SCB - Folkmängd efter region och tid.”. http://www.ssd.scb.se/databaser/makro/SubTable.asp?yp=tansss&xu=C9233001&omradekod=BE&huvudtabell=BefolkningNy&omradetext=Befolkning&tabelltext=Folkm%E4ngden+efter+region%2C+civilst%E5nd%2C+%E5lder+och+k%F6n%2E+%C5r&preskat=O&prodid=BE0101&starttid=1970&stopptid=2010&Fromwhere=M&lang=1&langdb=1.
^Antal personer med utländsk eller svensk bakgrund (fin indelning) efter region, ålder i tioårsklasser och kön. År 2002 - 2014 Arkiverad 12 november 2016 hämtat från the Wayback Machine. (Läst 24 januari 2016)
^ [a b] Statistiska centralbyrån: Utrikes födda efter län, kommun och födelseland 31 december 2014 Arkiverad 12 maj 2015 hämtat från the Wayback Machine. (XLS-fil) Läst 24 januari 2016
Sverige
Europeiska unionen: Övriga länder
Finland
Polen
Tyskland
Norge
Danmark
Thailand
Iran
Kina
Syrien
/
Bosnien och Hercegovina
Irak
Turkiet
Afghanistan
Island
Sovjetunionen
Somalia
Wikimedia Commons har media som rör Kungsbacka kommun.Bilder & media
