Kvikkjokks församling

Kvikkjokks församling
Före detta församling
Kvikkjokks kyrka
LandSverige
Kommun (nuv.)Jokkmokks kommun
TrossamfundSvenska kyrkan
StiftLuleå stift
Bildad1696
 av del avJokkmokks församling
Upphörd30 april 1923
Uppgått iJokkmokks församling
Karta
Kvikkjokks församlings läge i Norrbottens län.
Kvikkjokks församlings läge
i Norrbottens län.
Kvikkjokks församlings läge
i Norrbottens län.
Koordinat66°57′04″N 17°43′19″Ö / 66.951208333333°N 17.722083333333°Ö / 66.951208333333; 17.722083333333
Koder, länkar
Församlingskod251003
KyrkoarkivSE/HLA/1010106
Redigera Wikidata

Kvikkjokks församling var en församling i Luleå stift och i Jokkmokks kommun i Norrbottens län. Församlingen uppgick 1 maj 1923 i Jokkmokks församling.

Administrativ historik

Församlingen bildades 1696 genom en utbrytning ur Jokkmokks församling och ingick därefter till 1 maj 1923 i pastorat med Jokkmokks församling (till 23 november 1796 som moderförsamling sedan som annexförsamling). 1 maj 1923 återgick församlingen till Jokkmokks församling.[1]

Den 1 maj 1923 (enligt beslut den 19 maj 1922) upphörde Kvikkjokk som församling och blev istället ett kyrkobokföringsdistrikt i Jokkmokks församling.[2]

Befolkningsutveckling

Befolkningsutvecklingen i Kvikkjokks församling 1805–1920[3][4][5]
ÅrFolkmängd
1805
  
427
1810
  
696
1820
  
653
1830
  
507
1840
  
561
1850
  
653
1860
  
527
1870
  
453
1880
  
430
1890
  
464
1900
  
485
1910
  
534
1920
  
458
Anm: Befolkning enligt folkräkning 31 december enligt den administrativa indelningen den 1 januari följande år.

Språk och etnicitet

Nedanstående siffror är tagna från SCB:s folkräkning 1900 och visar inte medborgarskap utan de som SCB ansåg vara av "finsk, svensk eller lapsk stam".[6]

Årtal Svenskar Finnar Lappar Totalt
1860 115 0 412 527
1870 120 0 333 453
1880 102 0 328 430
1890 144 0 320 464
1900 186 0 299 485

Namnet

Namnet skrevs vid folkräkningen 1890 Qvickjock, vid folkräkningen 1900 Kvickjock och vid folkräkningen 1910 Kvikkjokk.[7]

Kvikkjokks gamla kapell.
Kvikkjokks gamla kapell.

Kyrkoherdar

Ämbetstid[8] Namn Levnadstid Övrigt
1694–1710 Matthias Jonæ Groth Senare kyrkoherde i Ljustorps församling.
1710–1740 Petrus Alstadius 1679–1740
1741–1754 Olof Modeen 1696–1757
1757–1775 Jonas Hollsten Senare kyrkoherde i Nederluleå församling.
1775–1778 Johan Öhrling 1718–1778
1779–1796 Samuel Öhrling 1747–1799 Senare kyrkoherde i Lycksele församling.

Komministrar

Ämbetstid[8] Namn Levnadstid Övrigt
1797–1803 Jonas Grönlund Senare komminister i Sorsele församling.
1804 Lars Salomon Engelmark 1773–1831 Senare kyrkoherde i Jokkmokks församling.
1806–1817 Carl Erik Læstadius 1775–1817
1819–1827 Johan Ullenius 1778–1847 Senare kyrkoherde i Jokkmokks församling.
1827–1829 Pehr Christian Rådström Senare kyrkoherde i Stensele församling.
1829–1833 Conrad Grönlund 1794–1882 Senare kyrkoherde i Åsele församling.
1835–1846 Nils Fredrik Björkman 1793–1846
1848–1854 Henrik Laestadius 1808–1854
1855–1860 Ulrik Wilhelm Sundelin 1809–1871 Avskedad 1860.
1860–1870 Johan Læstadius 1815–1895 Senare kyrkoherde i Jokkmokks församling.
1871–1879 Magnus Berlin 1830–1916 Senare kyrkoherde i Arvidsjaurs församling.
1880–1891 Carl Fredrik Læstadius 1848–1927 Senare kyrkoherde i Stensele församling.
1891–1898 Erik Svensson Senare kyrkoherde i Sorsele församling.
1899–1903 Henrik Teodor Berlin Senare komminister i Jokkmokks församling.
1903– Carl Oscar Carlsson Lander 1923–

Kyrkor

Se även

Källor

  1. ^ ”Förteckning (Sveriges församlingar genom tiderna)”. Skatteverket. 1989. http://www.skatteverket.se/privat/folkbokforing/omfolkbokforing/folkbokforingigaridag/sverigesforsamlingargenomtiderna/forteckning.4.18e1b10334ebe8bc80003999.html. Läst 17 december 2013. 
  2. ^ (PDF) Folkräkningen den 31 december 1930, I, Areal och folkmängd inom särskilda förvaltningsområden m.m., Befolkningsagglomerationer. Stockholm: Statistiska centralbyrån. 1935. sid. 119. http://www.scb.se/Grupp/Hitta_statistik/Historisk_statistik/_Dokument/SOS/Folkrakningen_1930_1.pdf. Läst 26 oktober 2014  Arkiverad 24 september 2015 hämtat från the Wayback Machine.
  3. ^ ”Historisk statistik efter serie”. Statistiska centralbyrån. Arkiverad från originalet den 30 december 2017. https://web.archive.org/web/20171230122632/http://www.scb.se/sv_/hitta-statistik/historisk-statistik/digitaliserat---statistik-efter-serie/. Läst 29 augusti 2018. 
  4. ^ ( PDF) Folkmängd 31 dec 1950–1975 i län, kommuner och församlingar enligt kommunindelningen 1 jan 1976. Sveriges officiella statistik. Stockholm: Statistiska centralbyrån. 1977. https://www.scb.se/H/SOS%201911-/Befolkningsstatistik/Folkm%c3%a4ngd%201950-1975%20l%c3%a4n,%20kommuner%20och%20f%c3%b6rsamlingar%20(SOS)/Befolkning-Folkmangd-1950-1975-lan-kommuner-forsamlingar.pdf. Läst 3 maj 2018 
  5. ^ ”Folkräkningen 1910–1960”. Statistiska centralbyrån. Arkiverad från originalet den 22 augusti 2018. https://web.archive.org/web/20180822113519/https://www.scb.se/sv_/Hitta-statistik/Historisk-statistik/Digitaliserat---Statistik-efter-serie/Sveriges-officiella-statistik-SOS-utg-1912-/Folk--och-bostadsrakningarna-1860-1990/Folkrakningen-1910-1960/. Läst 29 augusti 2018. 
  6. ^ SCB Folkräkningen 1900 tredje delen Arkiverad 19 augusti 2014 hämtat från the Wayback Machine. sida 38 i pdf:en
  7. ^ Från SCB:s folkräkningar Arkiverad 8 september 2014 hämtat från the Wayback Machine.
  8. ^ [a b] Bygdén, Leonard; Hasselberg Bertil (1923). Hernösands stifts herdaminne: bidrag till kännedomen om prästerskap och kyrkliga förhållanden till tiden omkring Luleå stifts utbrytning. D. 2. Uppsala: Almqvist & Wiksell. sid. 26-44. Libris 490179. https://runeberg.org/hernosandh/2/0028.html