Landsstatshuset i Göteborg

Landsstatshuset i Göteborg
Landsstatshus
Landsstatshuset vid Södra Hamngatan i Göteborg.
Landsstatshuset vid Södra Hamngatan i Göteborg.
Land Sverige
Län Västra Götalands län
Kommun Göteborgs kommun
Ort Inom Vallgraven 53:16, Göteborg
Adress Södra Hamngatan 3
Kulturmärkning
Statligt byggnadsminne 18 mars 1993
 - Referens nr. Lagskydd, RAÄ.
Arkitekt Sigge Cronstedt
Ägare Statens fastighetsverk
Färdigställande 1923
Arkitektonisk stil Klassicistisk
Byggnadsmaterial Puts

Landsstatshuset i Göteborg är beläget vid Södra Hamngatan 3 intill Landshövdingeresidenset.[1] Huset är statligt byggnadsminne (SBM) sedan den 18 mars 1993.[2]

Historik

Landsstatshuset i Göteborg uppfördes 1923. Ritningarna var av arkitekten Sigge Cronstedt. Inre dekorativt måleri utfördes av konstnärerna Carl Wilhelmson och Bengt Dimming. Huset ersatte ett äldre landsstatshus från 1735 — den tidens hus för länsstyrelsen. Denna hade hållit till i ett litet timrat hus av trä inne på residensets gård. Huset rymde då rättssal, kansli, tjänsterum för landskamrerare och lanträntmästare, arkiv, kassavalv och lantmäterikontor. Det hade ritats av majoren Johan Adam Blæsing, som tjänstgjorde vid fortifikationen.

Beskrivning

Landsstatshuset är ett kontorshus för länsstyrelsen. Det ersatte det äldre landsstatshuset och är ett slätputsat trevåningshus i klassicistisk stil med rusticerad bottenvåning. Till byggnaden hör en liten sluten gård och en större gård med trädgård, som är gemensam med residenset. Fasadens strama arkitektur speglar byggnadens funktion. Interiören är utformad med påkostade material och konstnärlig utformning av hög kvalitet. Entréhall och trappor har golv av natursten och har kryssvälvda tak. I sessionssalen finns väggmålningar av Carl Wilhelmsson med motiv från Bohusläns näringsliv.[3]

Tillbyggnad

En fyra till sjuvånings tillbyggnad i gult tegel till Landsstatshuset, åt Stora Badhusgatan, ritades av Länsarkitektkontoret i Göteborgs och Bohus län.[4] Huset är sammanbyggt med den äldre delen av landsstatshuset i öster. Första etappen närmast landsstatshuset byggdes 1942 och den höga delen mot Stora Badhusgatan stod klar 1945. Bland de verksamheter som flyttade in var länsarkitektkontoret. Takterrassen mot Stora Badhusgatan byggdes in 1982.[5] En tillbyggnad med hörsal skedde 1995. Fasaden är indragen från gatan och huset är diskret infogat mellan residensets putsfasad och kontorshusets gula tegelfasad.[6]

Referenser

Noter

  1. ^ Landsstatshuset, karta från Lantmäteriet.
  2. ^ "Landsstathuset i Göteborg", Bebyggelseregistret, Riksantikvarieämbetet.
  3. ^ Hus för hus i Göteborgs stadskärna, red. Gudrun Lönnroth, utgiven av Göteborgs stadsbyggnadskontor & Göteborgs stadsmuseum 2003 ISBN 91-89088-12-3, s. 384.
  4. ^ Byggnader i Göteborg: en guide till 1900-talsarkitektur, Claes Caldenby, Matts Heijl, Eva Jönsson, Jaan Tomasson, Sektionen för arkitektur, Chalmers Tekniska Högskola 1979 s. 97
  5. ^ Hus för hus i Göteborgs stadskärna, red. Gudrun Lönnroth, utgiven av Göteborgs stadsbyggnadskontor & Göteborgs stadsmuseum 2003 ISBN 91-89088-12-3, s. 385.
  6. ^ Hus för hus i Göteborgs stadskärna, red. Gudrun Lönnroth, utgiven av Göteborgs stadsbyggnadskontor & Göteborgs stadsmuseum 2003 ISBN 91-89088-12-3, s. 593.

Webbkällor

  • Landsstatshuset, karta från Lantmäteriet. Läst 7 juli 2014.
  • "Landsstathuset i Göteborg", Bebyggelseregistret, Riksantikvarieämbetet. Läst 7 juli 2014.
  • Femte roten, tomt 52, Kvarteret Residenset. Göteborgs tomter. Läst 7 juli 2014.

Tryckta källor

  • Residenset, red. Ingrid Holmberg, utgiven av Kulturmiljöenheten vid Länsstyrelsen i Göteborgs och Bohus län 1992
  • Residenset i Göteborg: 350 år i rikets tjänst, red. Anders Franck, utgiven av Göteborgs Stadsmuseum 2001 ISBN 91-85488-55-0, ISSN 1404-9546
  • G. Clemensson & Sven T. Kjellberg (1933). Monumenta Gothoburgensia 
  • Per Nyström (1984). Länsresidenset i Göteborg. ISBN 91-85786-13-6 
  • Studier i Göteborgs byggnadshistoria före 1814: Ett bidrag till svensk stadsbyggnadshistoria, [utvidgad upplaga], Serie: Svensk byggnadskultur, 99-0887545-0 ; 2, fil lic Arvid Bæckström, Nordiska museet, Stockholm 1923

Vidare läsning

  • Fredberg, Carl Rudolf A:son (1921-1922). Det gamla Göteborg: lokalhistoriska skildringar, personalia och kulturdrag. D. 2. Göteborg. sid. 73-98. Libris 2054907. https://runeberg.org/gamlagot/2/0073.html 


v  r
Göteborg
Indelning
och regioner
Sport- & kultur-
evenemang
Historia
Platser (torg,
gator och parker)
Sport-, kultur- & nöjes-
anläggningar
Byggnader
Trafik och
kommunikation
Projekt: Göteborg · Musik i Göteborg
v  r
Byggnadsminnen i Göteborgs kommun
 
Centrala staden - Innerstaden
Gullbergsvass, Haga,
Inom Vallgraven, Nordstaden,
Stampen
Ahlbergska huset · Allégården · Bergslagsbanans stationshus · Börsen · Centralstationen · Chalmerska huset · Domkyrkobrunnen · Engelska kyrkan · Feskekörka · Frimurarehuset · Gamla begravningsplatsen vid Svingeln · Gegerfeltska villan · Gullbergsbrohemmet · Hagabadet · Kronhusområdet · Kvarteret Bajonetten · Kvarteret Fanjunkaren · Kvarteret Furiren · Kvarteret Fänriken · Kvarteret Grenadieren · Kvarteret Korpralen · Kvarteret Landsknekten · Kvarteret Löjtnanten · Kvarteret Majoren · Kvarteret Sidenvävaren · Landsstatshuset · Lilla Torget 3 · Lilla Torget 4 · Malmska huset · Mariagården · Ostindiska huset · Posthuset · Residenset · Rådhuset · Sahlgrenska huset · Saluhallen · Skansen Kronan · Skansen Lejonet · Stadshuset · Synagogan · Telegrafverket · Wenngrenska huset · Åkermanska huset
 
Övriga staden - Mellanstaden
Annedal, , Gårda, Heden,
Kommendantsängen,
Kungsladugård, Kålltorp,
Lorensberg, Majorna, Masthugget,
Olivedal, Stigberget, Vasastaden
 
Ytterstaden och skärgården
Askim, Backa, Biskopsgården, Hjällbo, Kallebäck,
Kviberg, Lindholmen, Nya Varvet, Sannegården,
Stora Känsö, Tuve, Vinga fyr, Älvsborg