Leopoldo Marechal, född 11 juni 1900 i Buenos Aires, död 26 juni 1970, var en argentinsk poet, dramatiker, essäist och romanförfattare. Han använde symbolik och mytologi i samklang med stilistiska grepp med utgångspunkt i strävan efter transcendens. Han slog igenom som poet på 1920-talet och hörde till den modernistiska kretsen kring tidskriften Martín Fierro. Han är mest ihågkommern för sin roman Adán Buenosayres (1948), en humoristisk och högmodernistisk återblick på det litterära 1920-talet i Buenos Aires. Marechals stöd för Juan Perón gjorde honom kontroversiell inom delar av kulturetablissemanget, både lokalt och utomlands, och han fick sitt stora erkännande först i samband med att Adán Buenosayres nyutgavs 1965.[1][2]
Utgivet
Poesi
Los Aguiluchos (1922)
Días Como Flechas (1926)
Odas para el hombre y la mujer (1929)
Laberinto de amor (1936)
Cinco poemas australes (1937)
El centauro (1940)
Sonetos a Sophía (1940)
Canto de San Martín o Cantata Sanmartiniana (1950)
Heptamerón (1966)
El poema de Robot (1966)
Poema de la Física (1979)
Romaner
Adán Buenosayres (1948)
El banquete de Severo Arcángelo (1965)
Megafón o la guerra (1970)
Dramatik
Antígona Vélez (1965)
Las tres caras de Venus (1966)
La batalla de José Luna (1970)
Don Juan (1978)
Essäer
Historia de la calle Corrientes (1937)
Vida de Santa Rosa de Lima (1943)
Cuaderno de navegación (1966)
Källor
^Foffani, Enrique (2004). ”Marechal, Leopoldo”. i Balderston, Daniel; Gonzalez, Mike (på engelska). Encyclopedia of Latin American and Caribbean literature, 1900-2003. London; New York: Routledge. sid. 334. ISBN 0-203-31611-8
^Smith, Verity, red (1997). ”Leopoldo Marechal 1900-1970” (på engelska). Encyclopedia of Latin American literature. London; Chicago: Fitzroy Dearborn publishers. sid. 510. ISBN 1-884964-18-4
Externa länkar
Wikimedia Commons har media som rör Leopoldo Marechal.
Wikimedia Commons har media som rör Leopoldo Marechal.Bilder & media
