Leunawerke

Leunawerke, 1959.

Leunawerke (i dagligt tala bara Leuna) är ett av det största industrikomplexen för kemiindustri i Tyskland och ligger söder om Halle an der Saale i Sachsen-Anhalt. Det har fått sitt namn efter staden Leuna som ligger öster om industriområdet. Komplexet täcker idag en yta på 1300 hektar och mer än 10 000 anställda arbetar i de olika delarna av komplexet.[1] Komplexets infrastruktur ägs av bolaget InfraLeuna GmbH som i sin tur ägs företagen som har produktion i komplexet, så som bland andra Total Energies, DOMO Group, Linde och BASF.[2]

Leunawerken grundades 1916 som Ammoniakwerk Merseburg G.m.b.H. i Merseburg av BASF för att tillgodose behovet av kväve för krigsändamål genom Haber-Boschmetoden. Senare framställde man förutom syntetiskt kväve även kolväten, så kallad Leuna-Benzin. 1930 hade industrin omkring 20 000 anställda. Under 1920-talet övertogs aktiemajoriteten av IG Farben.[3] Genom de närliggande brunkolsgruvorna fick man råvaror för framställning av syntesgas för ammoniakproduktionen. Brunkolen kom även att bli råvaran för framställning av syntetisk bensin, så kallad Leuna-Benzin, genom direkt förvätskning av brunkol i Bergiusprocessen. Den industriella framställningen av syntetisk bensin började 1 april 1927 på Leunawerke och var den första industriella användningen av Bergiusprocessen. Anläggningen kom att bli den största producenten av syntetisk bensin i Nazityskland med en maximal årsproduktion på 600 000 ton år 1944.[4]


I DDR fortsatte produktionen vid Leunawerke som fick namnet VEB Kombinat Chemische Werke Walter Ulbricht.


Källor

  1. ^ ”Facts and Figures - Infraleuna”. www.infraleuna.de. https://www.infraleuna.de/en/leuna-site/facts-and-figures. Läst 29 januari 2022. 
  2. ^ ”Producers - Infraleuna”. www.infraleuna.de. https://www.infraleuna.de/en/companies-on-site/producers. Läst 29 januari 2022. 
  3. ^ Carlquist, Gunnar, red (1937). Svensk uppslagsbok. Bd 17. Malmö: Svensk Uppslagsbok AB 
  4. ^ (på engelska) Fischer-Tropsch Synthesis, Catalysts and Catalysis. Elsevier. 2006-11-06. ISBN 978-0-08-046675-0. https://books.google.se/books?id=akVem4E9XzEC&pg=PA18&redir_esc=y#v=onepage&q&f=false. Läst 7 augusti 2020