Lingonsylt

Den här artikeln handlar om syltsorten. För serietermen, se Lingonsylt (serieterm).

Den här artikeln behöver fler eller bättre källhänvisningar för att kunna verifieras.
Motivering: Stycket om tillagning innehåller faktauppgifter som måste källbeläggas. (2015-02)
Åtgärda genom att lägga till pålitliga källor (gärna som fotnoter). Uppgifter utan källhänvisning kan ifrågasättas och tas bort utan att det behöver diskuteras på diskussionssidan.

Lingonsylt (på vissa dialekter i södra Sverige: krösamos^[1] eller krösemos) är en sylt som framställs av lingon som blandas med socker. Färdigköpt lingonsylt kan även innehålla vatten, förtjockningsmedel, citronsyra och konserveringsmedel.

Lingonsylt kan serveras till gröt eller filmjölk men också till flera lagade maträtter som köttbullar, blodpudding, pannkaka, raggmunk, kroppkakor/palt och renskav.

Tillagning

Lingonen kan kokas med en liten mängd vatten varefter sockret tillsätts och efter ett uppkok skummas sylten och hälls på förvaringskärl. Lingonen innehåller mycket pektin och sylten gelear sig väl. Tillsats av konserveringsmedel är i regel onödigt i och med att lingon naturligt innehåller bensoesyra som har en konserverande effekt.^[2]

När man framställer rårörda lingon används en annan metod. De råa lingonen rörs då med sockret tills det är helt löst.

Källor

^ ”krösamos”. Svensk Ordbok. 2021. https://svenska.se/so/?id=143111&pz=7. Läst 27 april 2023. ”belagt sedan ca 1645; till sv. dial. kröser, plur., 'lingon', urspr. trol. 'klasar'”
^ Bengt Hallström. ”Syltning”. Nationalencyklopedin. Bokförlaget Bra böcker AB, Höganäs. http://www.ne.se/uppslagsverk/encyklopedi/lång/syltning. Läst 4 maj 2015.