Markuskyrkan

För katedralen i Venedig, se Markuskyrkan i Venedig.
Markuskyrkan
Kyrka
Markuskyrkan 2008
Markuskyrkan 2008
Land Sverige Sverige
Län Stockholms län
Ort Stockholm
Trossamfund Svenska kyrkan
Stift Stockholms stift
Församling Skarpnäcks församling
Plats Malmövägen 51, 121 53 Johanneshov
 - koordinater 59°17′31″N 18°07′01″Ö / 59.29194°N 18.11694°Ö / 59.29194; 18.11694
Invigd 1960
Bebyggelse‐
registret
21300000004762
Murningsarbeten för Markuskyrkan, 1960
Murningsarbeten för Markuskyrkan, 1960
Murningsarbeten för Markuskyrkan, 1960

Markuskyrkan är en kyrkobyggnad i Björkhagen, en söderförort till Stockholm. Kyrkan är församlingskyrka i Skarpnäcks församling, som är en församling i Svenska kyrkan. Den är uppförd på gammal sjöbotten i den björkdunge som givit stadsdelen sitt namn.

Kyrkobyggnaden

Markuskyrkan är ritad av arkitekten Sigurd Lewerentz och uppfördes 1956-1963. Invigningen skedde den 8 maj 1960 i provisoriska lokaler. Kyrkan räknas tillsammans med arkitektens andra kyrka, Sankt Petri (1962-1966) i Klippan, som en av höjdpunkterna i 1900-talets brutalistiska arkitektur. Lewerentz har ett arkaiskt formspråk och byggnaden anknyter till persiska traditioner.[1] Han beskrev själv byggnadsstilen som "persisk" och kyrkan konstruerades i enlighet med sasanidisk tegeltradition och bär också iranska motiv i form av bevingade lejon.[2][3] Kyrkorummet associerar också till de tidigaste kristnas katakomber eller klippkyrkor eller ännu äldre mysteriereligioner. De små fönster- och ljusinsläppen liknar de äldsta romanska kyrkorna. På så sätt frigör Lewerentz kyrkorummet från våra klichéer om hur en kyrka bör se ut och skapar ett andligt rum som är tidlöst.

Historia

År 1955 beslöt Enskede kyrkofullmäktige att utlysa en arkitekttävling för den nya kyrkan. I prisnämnden fanns bland annat arkitekt Sven Markelius, byggnadsrådet Ragnar Hjort och professor Lennart Uhlin. Man bjöd in fem arkitekter, bland dem Georg Varhelyi, som hade ritat det höga bostadshuset i Björkhagens centrum, Peter Celsing och Sigurd Lewerentz. Det var Lewerentz som fick uppdraget att rita kyrkan.

Det första spadtaget togs den 29 mars 1958 och arbetet med Markuskyrkan blev ett för moderna tider ovanligt projekt. Det etablerades nämligen en gamla tiders byggnadshytta, där arkitekten dagligen ledde arbetet. Lewerentz uppmärksamhet riktades speciellt mot arbetsuppgifterna hos murarna, som respekterade hans kreativitet och kunskap.

I denna byggnadshytta uppstod flera anekdoter som illustrerade att Lewerentz' kunde vara mycket bestämd. En plattsättare tyckte, att om han skulle göra så som Lewerentz ville, så “fick han det inte rakt”, varpå Lewerentz svarade : “Rakt och rakt, varför skall allting vara rakt? Det skall vara vackert, även om det är krokigt.” Och med en plåtslagare hade han följande ordväxling. Plåtslagaren: “Jag kan väl göra som jag brukar?”, Lewerentz: “Nej, det är det enda jag vet, att du inte skall göra!”

Kyrkan väckte stor uppmärksamhet redan under byggtiden både i Sverige och utomlands, och 1962 fick Sigurd Lewerentz för Markuskyrkan det första Kasper Salin-priset som utdelats.

Kyrkan stängde för renovering i april 2016. 14 oktober 2018 öppnade kyrkorummet igen efter renoveringen.

Inventarier

Interiör med orgeln, möbler och andra detaljer skapade för kyrkan och det dominerande teglet.

I Björkhagens kyrka använde Lewerentz första gången karmlösa fönster. Isolerglasrutorna sattes med hjälp av elastisk fogmassa direkt i muröppningen. Det finns inga dörrfoder, socklar eller täcklister och de elektriska ledningarna är dragna synliga utanpå murverket och bildar ett eget arkitektoniskt uttryck. Målningen är ytterst sparsam, ytskikten domineras av naturmaterial, tegel från Helsingborgs Ångtegelbruk, golvklinker från Höganäs, limträbalkar och plywoodskivor. Större delen av belysningsarmaturer och bänkarna är formgivna av Lewerentz själv. Hösten 2012 kompletterades belysningen i kyrkorummet med diskreta spotlights för att förbättra ljussättningen. Kyrkorgeln är även den formgiven av Lewerentz, med sidostycken av plywood.

Utsmyckningen i Markuskyrkan skapades av konstnärsparet Barbro och Robert Nilsson. De formgav bland annat de två vävnaderna bakom altaret och krucifixet däremellan. Kyrksilvret, ljusstakar och bronsplattan i träporten är skapade av Robert Nilsson, likaså en klinkerrelief i fasaden ovanför porten.

Övriga byggnader

Inom fastigheten finns även samlingslokaler och pastorsexpedition runt en gård med en spegeldamm med en bronsfontän, Lotusblomman av Robert Nilsson.

I en sidobyggnad invid församlingsexpeditionen finns ett klocktorn med fyra klockor. Sedan kyrkan invigdes 1960 har man använt sig av manuell ringning. För den manuella klockringningen varje helg svarar Markusringarna som är en ideell organisation.

En femte klocka är placerad utanför kyrkporten. Den används speciellt vid helgmålsringningen varje lördag kväll kl 18.00. Klockan är sedan 1991 försedd med tidur och ringningen kan ske automatiskt eller manuellt. Under sommartid ersätter denna klocka med automatisk ringning den ordinarie helgringningen.

Bildgalleri

Exteriör

  • Spegeldammen med Lotusblomman
    Spegeldammen med Lotusblomman
  • Entrésidan med "igloon"
    Entrésidan med "igloon"
  • Klocktornet
    Klocktornet
  • Murverksdetalj
    Murverksdetalj

Interiör

  • Kyrkorummet
    Kyrkorummet
  • Kyrkorummet
    Kyrkorummet
  • Altaret
    Altaret
  • Kyrkorummet
    Kyrkorummet

Referenser

  1. ^ ”St Mark's church”. Skarpnäcks församling. Svenska kyrkan. https://www.svenskakyrkan.se/skarpnack/st-marks-church. Läst 12 mars 2024. ”Lewerentz was recollecting old Persian architecture” 
  2. ^ Andersson, Elisabet. ”Unika bilder visar hur Sveriges märkligaste kyrka tar form”. SvD. https://www.svd.se/a/z20oq/unika-bilder-visar-hur-sveriges-markligaste-kyrka-tar-form. Läst 12 mars 2024. 
  3. ^ Moore, Rowan (3 oktober 2021). ”Architect Sigurd Lewerentz: master of the sacred and profane”. The Guardian. https://www.theguardian.com/artanddesign/2021/oct/03/sigurd-lewerentz-architect-of-death-and-life-arkdes-stockholm. Läst 12 mars 2024. ”Lewerentz described his brickwork as “Persian”” 

Vidare läsning

  • Ahlin, Janne (1985). Sigurd Lewerentz, arkitekt. Stockholm: Byggförlaget i samarbete med Arkitekturmuseet. Libris 7746262. ISBN 91-85194-63-8 , s. 209-234
  • Swedenmark, John, Markuskyrkan, Svenska kyrkan, Skarpnäcks församling, 2011. Libris 12180559.
  • Bonnier, Ann Catherine; Sjöström, Ingrid (2013). ”Kyrka eller kraftverk : Markuskyrkan i Björkhagen”. Kyrkornas hemligheter. Stockholm: Medström. sid. 236-239. Libris 13475437. ISBN 978-91-7329-111-8 

Externa länkar

  • Wikimedia Commons har media som rör Markuskyrkan.
  • Fler bilder och ritningar
v  r
Kyrkobyggnader i Stockholms kommun, Stockholms län
 
Svenska kyrkan i Stockholms stift inklusive Hovkonsistoriet och Evangeliska Fosterlandsstiftelsen
Birka kontrakt
Brännkyrka kontrakt
Domkyrkokontraktet
Diakonissanstalten
EFS
Enskede kontrakt
Hovkonsistoriet
Skansen
Missionshuset · Seglora kyrka
Spånga kontrakt
Södermalms kontrakt
Östermalms kontrakt
Övriga
 
Katolska kyrkan i Sverige
Stockholms katolska stift
Sankt Eriks katolska domkyrka · Sankta Eugenia katolska kyrka · Marie Bebådelse katolska kyrka · Katolska kyrkogårdens kapell · Sankta Ragnhilds katolska kapell · Oscar I:s Minne katolska kapell
Syrisk-katolska kyrkan
 
Frikyrkor
Evangeliska Frikyrkan
Frälsningsarmén
Equmeniakyrkan
Pingstkyrkan
Trosrörelsen
Vineyard Norden
 
Avsakraliserade kyrkor och historiska kyrkor
Portal:Stockholm
v  r
Kasper Salin-priset
1960-talKasper Salin-priset 2005 för Sjöstadsparterren, Hammarby sjöstad
1970-tal
Kv Barberaren, Sandviken (1970) · Byggnader för Pharmacia, Uppsala (1971) · Kulturhuset, Stockholm (1972) · Stadions tunnelbanestation och Tekniska högskolans tunnelbanestation (1973, delat pris) · Malmö Konsthall (1974) · Sollentuna sim- och sporthall (1975) · Ingen utdelning (1976) · Rudolf Steinerseminariet (1977) · Silvertältet i Hagaparken (1978) · Småhusområdet Solbacka (1979)
1980-tal
Allhuset, Stockholms universitet (1980) · Etnografiska museet (1981) · Arlanda, nya inrikeshallen (1982) · Kvarteret Varmfronten, Skarpnäcksfältet (1983) · Gävle Teater (1984) · Vagnhallen Gårda (1985) · Kvarteret Drottningen (1986) · Kulturhuset i Leksand (1987) · Öijareds Executive Country Club (1988) · Lilla Aska, Linköping (1989)
1990-tal
Klarahuset (1990) · Länsmuseum, Jönköping (1991) · Kvarteret Nielsen, Borås (1992) · Astra Hässle forskningsanläggning Mölndal (1993) · Tekniska Verken i Linköping (1994) · Handelshögskolan vid Göteborgs universitet (1995) · Nils Ericsonterminalen (1996) · Malmö stadsbibliotek (1997) · Arkitektur- och designcentrum (1998) · Millesgårdens konsthall (1999)
2000-tal
Kvarteret Slottet (2000) · Kårhuset på Chalmers (2001) · Pir F, Arlanda (2002) · Kontorshus för White arkitekter (2003) · Världskulturmuseet, Göteborg (2004) · Sjöstadsparterren, Hammarby sjöstad (2005) · Aranäsgymnasiet (2006) · House of Sweden (2007) · Kalmar Konstmuseum (2008) · Urbana Villor (2009)
2010-tal
Ryaverket (2010) · Station Triangeln (2011) · Domkyrkoforum (2012) · Skogskyrkogårdens nya krematorium (2013) · Kulturhuset Väven i Umeå (2014)  · Arkitekturskolan KTH (2015)  · Studio 1 (2016)  · Skissernas museum (2017)  · Ateljéhus Hamra (2018)  · Brf Viva (2019)
2020-tal
Kulturhuset, Stockholm (ombyggnad) (2020) · Filborna vattentorn (2021) · Merkurhuset (tillbyggnad) (2022)
Se även Kasper Salin