Mecklenburgs delningar

För andra betydelser, se Mecklenburg (olika betydelser).

Detta är en översikt över det historiska hertigdömet Mecklenburgs delningar.

Pribislav I (död 1178), son till den siste obotritiske härskaren Niklot (död 1160), var den förste av det furstehus som regerade tills republikanska författningar infördes i Mecklenburg-Schwerin och Mecklenburg-Strelitz 1918. Henrik Lejonet (ca 1129–1195), hertig av Sachsen 1142–1180 och Bayern 1156–1180, hade 1160 besegrat obotriterna, men förlänade huvuddelen av de erövrade områdena till Pribislav.

De äldsta statsbildningarna

1156 blev Ratzeburg som grevskap län under hertigdömet Sachsen.
1160 blev Schwerin grevskap inom Tysk-romerska riket.
1167 blev Mecklenburg som furstendöme län under Sachsen.

Feodala delningar och sammanslagningar

1171 blev Mecklenburg självständigt furstendöme inom Tysk-romerska riket.
1187–1227 var Schwerin och Mecklenburg Danmarks län inom Tysk-romerska riket, men behöll sina egna furstehus.
1227 bröts friherrskapen Rostock, Werle (Mecklenburg-Werle, efter borgen Werle intill staden Güstrow) och Parchim-Richenberg ut ur Mecklenburg. Parchim-Richenberg återförenades med Mecklenburg 12??.
1230 blev Ratzeburg biskopsdöme styrt av en furstbiskop.
1277 bröts friherrskapen Werle-Güstrow och Werle-Parchim ut ur Werle.
1283 respektive 1291 återförenades Werle-Parchim och Werle-Güstrow med Werle.
1300 sökte Rostock danskt beskydd och blev län under Danmark.
1314 blev Rostock Mecklenburgs län under Danmark.
1316 delades Werle i friherrskapen Werle-Güstrow och Werle-Goldberg (med centrum i Goldberg i nuvarande Ludwigslust-Parchim).
1320 tillföll Grabow (i nuvarande Ludwigslust-Parchim) Mecklenburg, från det tidigare grevskapet Dannenberg som var län under Sachsen.
1323 upphörde Danmarks överhöghet över Rostock och friherrskapet uppgick i Mecklenburg.
1337 bröts friherrskapet Werle-Waren ut ur Werle-Güstrow.
Från 1339 fick Albrekt den store av Mecklenburg (1318–1379) inkomsterna från Skånemarknaden i Skanör och Falsterbo, som ersättning för hemgiften för giftermålet med Eufemia Eriksdotter (1317–1380), dotter till hertig Erik Magnusson (ca 1282–1318). 1356 erhöll Albrekt Skanör-Falsterbo som pantlän i 12 år.
1348 blev Mecklenburg hertigdöme.
1358 tillföll grevskapet Schwerin hertigdömet Mecklenburg och till 1471 delades det förenade området i hertigdömena Mecklenburg-Schwerin och Mecklenburg-Stargard (efter staden Burg Stargard i nuvarande Mecklenburgische Seenplatte).
1374 uppgick Werle-Goldberg i Werle-Güstrow.
Albrekt av Mecklenburg (ca 1338–1412) var kung av Sverige 1363–1389 och hertig av Mecklenburg-Schwerin 1384–1412. 1394 intog hans allierade Vitaliebröderna Gotland som de behöll till 1398. Under 1393 hade de även hållit Bergen i Norge.
1425 återförenades Werle-Waren och Werle-Güstrow till friherrskapet Werle.
1436 uppgick friherrskapet Werle i Mecklenburg-Stargard.
1610–1695 bröts hertigdömet Mecklenburg-Güstrow ut ur Mecklenburg-Schwerin.
1631 intog svenska trupper Warnemündes skans och började ta upp tull för Rostock. Inte förrän 1714 upphörde den svenska uppbörden då skansen pantsattes till Mecklenburg-Schwerin.
Vid westfaliska freden 1648 blev Ratzeburg furstendöme under hertigdömet Mecklenburg-Schwerin. Wismar med exklaverna Poel och Neukloster blev svensk besittning, sammanförda till guvernementet Wismar, dock fortfarande inom Tysk-romerska riket.
1658 bröts hertigdömena Mecklenburg-Mirow (efter staden Mirow i nuvarande Landkreis Mecklenburg-Strelitz), Mecklenburg-Grabow och Mecklenburg-Strelitz ut ur Mecklenburg-Schwerin.
1675 förenades Mecklenburg-Mirow med Mecklenburg-Grabow.
1692 uppgick Mecklenburg-Grabow i Mecklenburg-Schwerin.
1701 tillföll Ratzeburg Mecklenburg-Strelitz.
1803 pantsatte Sverige Wismar med Poel och Neukloster till Mecklenburg-Schwerin på 100 år. Panten löstes inte in 1903, Sverige avstod från anspråken.
1815 blev Mecklenburg-Schwerin och Mecklenburg-Strelitz storhertigdömen inom det då bildade Tyska förbundet.
1866–1871 ingick de båda storhertigdömena i Nordtyska förbundet.
1871–1918 ingick de båda storhertigdömena i kejsardömet Tyskland.

Republikansk förvaltning

1918 infördes republik och 1919-1933 var de båda Mecklenburg fristater inom Weimarrepubliken.
1934 förenades Mecklenburg-Schwerin och Mecklenburg-Strelitz till Land Mecklenburg inom Nazityskland till 1945. Efter andra världskriget var Mecklenburg inom Östtyskland delat mellan bezirken (regeringsområdena) Neubrandenburg, Schwerin och Rostock till 1990.
1937 överfördes Ratzeburg till Schleswig-Holstein i samband med Groß-Hamburg-Gesetz, en omfattande revision av lokala administrativa indelningar.
1990 förenades Mecklenburg med Vorpommern och blev förbundslandet Mecklenburg-Vorpommern inom det återförenade Tyskland.

Se även

Källor

Den här artikeln är helt eller delvis baserad på material från Salmonsens Konversationsleksikon, Mecklenburg, 1915–1930.

Den här artikeln är helt eller delvis baserad på material från Nordisk familjebok, Mecklenburg, 1904–1926.

Nationalencyklopedin
Encyclopædia Britannica, Cambridge & New York 1910-11
Meyers Konversationslexikon, Leipzig & Wien 1885-92
Bengt Y. Gustafson: "Atlas till historien", Stockholm 1976, ISBN 91-24-26391-5
Pierre Vidal-Naquet (red): "Atlas över mänsklighetens historia", översättning Brita Ahlborg & Line Ahrland, Stockholm 1991, ISBN 91-34-51102-4