Niatross
| Niatross | |
| Kön | Hingst |
|---|---|
| Född |  30 mars 1977 |
| Död | 7 juni 1999 (22 år) |
| Färg | Brun |
| Ras | Amerikansk standardhäst |
| Sport | Passgångssport |
| Aktiva år | 1979–1980 |
| Härstamning | |
| Efter | Albatross |
| Undan | Niagara Dream |
| Undanefter | Bye Bye Byrd |
| Uppfödare | Mrs. Elsie Berger |
| Personal | |
| Tränare | Clint Galbraith |
| Kusk | Clint Galbraith |
| Ägare | Mrs. Elsie Berger & Clint Galbraith |
| Karriär | |
| Antal starter | 39 st |
| Antal segrar | 37 st |
| Segerprocent | 95 % |
| Startprissumma | 2 019 213 USD |
| Större segrar i urval | |
| Bluegrass Stakes (1979) Woodrow Wilson Pace (1979) American Pacing Classic (1980) Prix d'Été (1980) Meadowlands Pace (1980) James Dancer Memorial (1980) Battle Of The Brandywine (1980) Oliver Wendell Holmes Pace (1980) Little Brown Jug (1980) Cane Pace (1980) Messenger Stakes (1980) | |
| Utmärkelser | |
| 2 Year Old Colt Pacer of the Year (1979) 3 Year Old Colt Pacer of the Year (1980) Pacer of the Year (1979, 1980) American Harness Horse of the Year (1979, 1980) Triple Crown of Harness Racing for Pacers (1980) United States Harness Racing Hall of Fame (1997) Canadian Horse Racing Hall of Fame | |
| Hästsportsportalen Passgångssport i Nordamerika | |
Niatross, född 30 mars 1977, död 7 juni 1999, var en amerikansk standardhäst som tävlade mellan 1979 och 1980. Han blev den sjätte hästen som lyckades vinna Triple Crown of Harness Racing for Pacers, och är av många ansedd som en av de bästa passgångarna någonsin. Han sprang in 2 019 213 dollar på 39 starter, varav 37 segrar.[1]
Bakgrund
Niatross föddes den 30 mars 1977, efter hingsten Albatross och undan stoet Niagara Dream. Han tränades och kördes av delägaren Clint Galbraith.
Karriär
Som tvååring var Niatross obesegrad, då han segrat i samtliga 13 starter, bland annat Bluegrass Stakes och Woodrow Wilson Pace. Han utnämndes bland annat till American Harness Horse of the Year. Under tvååringssäsongen sprang han in 604 900 dollar, vilket var mer än någon annan tvåårig standardhäst (eller fullblodshäst).
Som treåring segrade Niatoss i Meadowlands Pace[2], vilket var det första miljondollarloppet inom sulkysport.[3] Han segrade även i Cane Pace, Little Brown Jug[4] och Messenger Stakes[5], och blev därmed den sjätte hästen som lyckats vinna Triple Crown of Harness Racing for Pacers.
I ett time triallopp på The Red Mile i Lexington, Kentucky, slog han världsrekordstiden med tre sekunder, då han kom i mål på tiden 1:49.1 (1.07,9), över en mile.[6] Utöver tiden i time trialloppet sprang han de snabbaste miletiderna på en milebana, 1:52.1 (1.09,8), samt på en halvmilebana 1:54.4 (1.11,4).[7] Under treåringssäsongen tog Niatross 24 segrar på 26 starter. Han gjorde sitt sista start i ett lopp på Pompano Park.
Som avelshingst
Niatross ställdes upp som avelshingst på Castleton Farm i Kentucky 1981. Han hade då sprungit in mer pengar än någon annan amerikansk standardhäst i historien. Han hade blivit utnämnd till American Harness Horse of the Year två år i rad (1979, 1980), samt Athlete of the Year av tidningen tidningen New York Post, 1980. Han utnämndes även till Harness Horse of the Decade (1980-talet).
Som avelshingst är han bland annat far till Nihilator, som även han blivit utnämnd till American Harness Horse of the Year, samt sprungit in 8,6 miljoner dollar. 1983 flyttades Niatross till Pine Hollow Farm i New York, och 1986 till Saratoga Standardbred Farm. Han var dock inte lika framgångsrik avelshingst i New York som han varit i Kentucky.[5]
1997 valdes han in i United States Harness Racing Hall of Fame.[8]
Den 7 juni 1999 avlivades Niatross, efter att en stor mängd cancerceller hittats i hans kropp.[9] Han kremerades, och askan finns nu på Hall Of Fame Museum i Goshen, New York.[5]
Stamtavla
| Efter Albatross 1968 | Meadow Skipper 1961 | Dale Frost | Hal Dale |
|---|---|---|---|
| Galloway | |||
| Countess Vivian | Kings Counsel | ||
| Filly Direct | |||
| Voodoo Hanover 1961 | Dancer Hanover | Adios | |
| The Old Maid | |||
| Vibrant Hanover | Tar Heel | ||
| Vivian Hanover | |||
| Undan Niagara Dream 1964 | Bye Bye Byrd 1955 | Poplar Byrd | Volomite |
| Ann Vonian | |||
| Evalina Hanover | Billy Direct | ||
| Adieu | |||
| Scoot 1946 | Scamp | Guy Abbey | |
| Sweet Miss | |||
| Doris Hanover | Spencer | ||
| Last Chance |
Referenser
- ^ ”Niatross | Canadian Horse Racing Hall of Fame” (på amerikansk engelska). https://www.canadianhorseracinghalloffame.com/2013/08/17/niatross/. Läst 25 juli 2020.
- ^ "Niatross hits Milestone" The Hour, July 19, 1980, Retrieved January 11, 2016
- ^ Meadowlands Racetrack Harness History Arkiverad 25 juli 2020 hämtat från the Wayback Machine., www.playmeadowlands.com
- ^ “Niatross wins Jug in record style” St Petersburg Times from the Associated Press, September 19, 1980, Retrieved January 12, 2016
- ^ [a b c] Niatross, The Horseman and Fair World, 9 June 1999, Horseman Publishing Company
- ^ "The day Niatross broke the 1:50 barrier", Standardbred Canada Retrieved 10 January 2016
- ^ http://www.worldclasstrotting.com/TRAVHASTAR/USHALLOFFAME/n.html
- ^ ”NIATROSS | Harness Museum” (på engelska). www.harnessmuseum.com. https://www.harnessmuseum.com/content/niatross. Läst 25 juli 2020.
- ^ "Niatross put to sleep after cancer found", Bangor Daily News, June 8, 1999, Retrieved on 10 January 2016
