Oxelösunds kommun är en liten skärgårdskommun med en en lång tradition av järnbruksnäringen genom Oxelösunds Järnverks AB, senare SSAB Emea AB.
Från det att kommunen bildades 1971 och fram till början av 2000-talet var befolkningstrenden negativ. Därefter har trenden vänt. Kommunpolitiken har dominerats av Socialdemokraterna. Mandatperioden 2022–2026 fick kommunen sitt första borgerliga styre.
Oxelösunds kommun ligger på Oxelösundshalvön vid Östersjökusten, strax norr om Bråviken, och omfattar även flera närliggande öar. Kommunen omges på landsidan av Nyköpings kommun, men har i söder också maritim gräns mot Norrköpings kommun.
Det är cirka 13,5 km vägavstånd mellan centrala Oxelösund och centrala Nyköping.
Oxelösunds kommun är en liten skärgårdskommun där berggrunden utgörs av gnejser och gnejsgraniter. Berggrunden sticker upp som hällpartier på fastlandet och de inre öarna, dem emellan finns hällpartier med mellanliggande lerfyllda, uppodlade sprickdalar. Kring hällarna finns ofta en smal kant av ett uppåt uttunnande täcke av morän som oftast är bevuxet med barrblandskog. Oxelösunds skärgårds inre öar består av skog- och hagmarker medan den karga yttre skärgården har sparsam vegetation. Allra längst ut finns ett rikt fågelliv bland fridlysta kobbar och skär.[10]
Nedan presenteras andelen av den totala ytan 2020 i kommunen jämfört med riket.[11]
Oxelösunds kommun
Hela riket
Bebyggelse (29,1 %)
Skog (37,0 %)
Öppen myrmark (1,4 %)
Jordbruksmark (6,6 %)
Övrig mark (25,8 %)
Bebyggelse (3,1 %)
Skog (68,0 %)
Öppen myrmark (7,2 %)
Jordbruksmark (7,4 %)
Övrig mark (14,3 %)
Naturskydd
År 2023 fanns två naturreservat i Oxelösunds kommun: Femöre och Fågelskär.[12]
Femöre bildades 2006 och består av 235 hektar klippor, hav, kustnära barrskog, ädellövskog och hagmark. Reservatet är viktigt för många sjöfågelarter som vigg, ejder, knipa och storskrake. En del av reservatetär även skyddat som Natura 2000-område.[13] Cirka tre kilometer utanför Oxelösund ligger ön och naturreservatet Fågelskär. Reservatet bildades 1997 och består av 10,5 hektar skärgård och hällmarkstallskog. Skogen är vuxit upp utan mänsklig påverkan varför det finns gott om gamla träd där.[14]
Administrativ indelning
Fram till 2016 var kommunen för befolkningsrapportering indelad i en enda församling, Oxelösunds församling.
Förutom centralorten Oxelösund räknas sedan 2015 även Inskogen som en tätort i Oxelösunds kommun.
Styre och politik
Styre
Oxelösunds kommun är traditionellt ett starkt fäste för Socialdemokraterna.[16]Mandatperioden 2010–2014 styrdes kommunen av Socialdemokraterna och Vänsterpartiet. Tillsammans samlade partierna 16 av 31 mandat i kommunfullmäktige. Koalitionen behöll majoriteten efter valet 2014 och fick dessutom ytterligare ett mandat.[17] I valet 2018 backade koalitionen, men kunde behålla majoriteten med 16 mandat.[18]
Valet 2022 ledde till att Oxelösund för första gången på 72 år fick borgerligt styre när Moderaterna, Sverigedemokraterna, Kristdemokraterna och Liberalerna tog över makten. Koalitionen fick egen majoritet med 16 av mandaten i kommunfullmäktige.[16]
Data hämtat från Statistiska centralbyrån och Valmyndigheten.
Nämnder
Kommunstyrelse
Presidium 2022–2026[20]
Ordförande
M
Dag Bergentoft
Förste vice ordförande
M
Katarina Berg
Andre vice ordförande
S
Linus Fogel
Totalt har kommunstyrelsen nio ledamöter, varav Socialdemokraterna har tre, Moderaterna har två och medan Liberalerna, Kristdemokraterna, Vänsterpartiet och Sverigedemokraterna har en ledamot vardera.[20]
Övriga nämnder
Avser mandatperioden 2022–2026:
Nämnd
Ordförande
Vice ordförande
Vård- och omsorgsnämnden[21]
M
Katarina Berg
M
Catherine Tholander
Kultur- och fritidsnämnden[22]
M
Anders Berglund
SD
Dagmara Mandrela
Miljö- och samhällsbyggnadsnämnden[23]
M
Annsofie Karlsson
M
Tomas Stenbäck
Utbildningsnämnden[24]
M
Eva Lantz
M
Stefan Johansson
Valnämnden[25]
–
Ann Svensson
M
Matti Koponen (M)
Utöver dessa har kommunen även gemensamma nämnder. Dessa är:[26]
Gemensam nämnd för samverkan kring socialtjänst och vård
Området har en lång tradition av järnbruksnäringen genom Oxelösunds Järnverks AB, senare SSAB Emea AB. I början av 2020-talet var det kommunens största arbetsgivare, följt av kommunen själv. I början av 2020-talet stod tillverkningsindustrin för nära hälften av arbetstillfällena i kommunen. SSAB tillverkar ämnen som används för plåttillverkning samt höghållfast stål och plåt.[10]
Infrastruktur
Transporter
Genom kommunen går riksväg 53 som har sin början/slut vid kusten. På 1800-talet anlade Grängesbergsbolaget järnvägen Ludvika–Oxelösund.[10] Järnvägen trafikeras i början av 2020-talet fortsatt av gods även om persontrafik är nedlagd på sträckan.[28]
I centralorten finns en hamn som når 16,5 meters djup.[10] Hamnen har använts under åtminstone 500 år[28] men har även den byggts ut av Grängesbergsbolaget. Hamnen är av stor betydelse för handelssjöfart och där hanteras last så som olja, stål, malm, cement och containrar.[10]
Befolkning
Demografi
Befolkningsutveckling
Kommunen har 12 033 invånare (31 mars 2024), vilket placerar den på 189:e plats avseende folkmängd bland Sveriges kommuner.
Befolkningsutvecklingen i Oxelösunds kommun 1950–2020[29][30]
I naturreservatet Femöre ligger den gamla militära anläggningen Femörefortet[13] som uppfördes 1961–1964 som skydd från anfall från Sovjetunionen. Fortet var i bruk till 1997. I närheten ligger Femöreskanalen som minnen om nödhjälpsarbete som utfördes 1920–1921 för att mindre båtar skulle slippa den vågutsatta passagen utanför Femöreshuvud.
Kommunvapen
Blasonering: I blått fält en vänsterstråle, åtföljd ovan av ett järnmärke och nedan av ett ankare, allt av silver.
Vapnet syftar på stålindustrin (järnmärket) och sjöfarten (ankaret). Strålen skall symbolisera ett fyrljus. När Oxelösund, som en av de sista i landet, blev stad 1950 antogs vapnet. Det nyregistrerades hos PRV enligt nya regler år 1974.
Se även
Personer med anknytning till Oxelösunds kommun
Referenser
^Per Andersson, Sveriges kommunindelning 1863-1993, Draking, 1993, ISBN 978-91-87784-05-7.[källa från Wikidata]
^ [a b] Folkmängd och befolkningsförändringar - Kvartal 1, 2024, SCB, 14 maj 2024, läs online.[källa från Wikidata]
^ [a b c d] Land- och vattenareal per den 1 januari efter region och arealtyp. År 2012–2019, SCB, 21 februari 2019, läs online.[källa från Wikidata]
^ [a b] Största offentliga arbetsgivare, Näringslivets ekonomifakta, läs online, läst: 30 oktober 2020.[källa från Wikidata]
^Folkmängd 31. 12. 1971 enligt indelningen 1. 1. 1972 (SOS) Del, 1. Kommuner och församlingar, SCB, 1972, ISBN 978-91-38-00209-4, läs online.[källa från Wikidata]
^Andersson, Per (1993). Sveriges kommunindelning 1863–1993. Mjölby: Draking. Libris 7766806. ISBN 91-87784-05-X
^Elsa Trolle Önnerfors: Domsagohistorik - Nyköpings tingsrätt (del av Riksantikvarieämbetets Tings- och rådhusinventeringen 1996-2007)
^”SFS 2014:1543 Förordning om ändring i förordningen (2009:1299) om nationella minoriteter och minoritetsspråk”. https://www.lagboken.se/Lagboken/start/sfs/sfs/2014/1500-1599/d_2253039-sfs-2014_1543-forordning-om-andring-i-forordningen-2009_1299-om-nationella-minoriteter-och. Läst 14 april 2023.
^ [a b c d e] ”Oxelösund - Uppslagsverk - NE.se”. www.ne.se. https://www.ne.se/uppslagsverk/encyklopedi/l%C3%A5ng/oxel%C3%B6sund. Läst 2 maj 2023.
^”Markanvändningen i Sverige efter region och markanvändningsklass. Vart 5:e år 2010 - 2020”. Statistikdatabasen. http://www.statistikdatabasen.scb.se/pxweb/sv/ssd/START__MI__MI0803__MI0803A/MarkanvN/. Läst 12 oktober 2022.
^”Sök”. www.lansstyrelsen.se. https://www.lansstyrelsen.se/sodermanland/besoksmal/sok.html. Läst 2 maj 2023.
^ [a b] ”Femöre”. www.lansstyrelsen.se. https://www.lansstyrelsen.se/sodermanland/besoksmal/naturreservat/femore.html. Läst 2 maj 2023.
^”Fågelskär”. www.lansstyrelsen.se. https://www.lansstyrelsen.se/sodermanland/besoksmal/naturreservat/fagelskar.html. Läst 2 maj 2023.
^ SFS 2015:493, justerad i SFS 2015:698 Förordning om distrikt. Trädde i kraft 1 januari 2016.
^ [a b] Asplund, Fanny (29 september 2022). ”Maktskiftet i Oxelösund: Borgerligt styre efter 72 år”. SVT Nyheter. https://www.svt.se/nyheter/lokalt/sormland/maktskiftet-i-oxelosund-borgerligt-styre-efter-72-ar. Läst 2 maj 2023.
^”Stärkt röd majoritet i Oxelösunds fullmäktige - Oxelösund - www.sn.se”. web.archive.org. 24 september 2015. Arkiverad från originalet den 24 september 2015. https://web.archive.org/web/20150924103239/http://www.sn.se/nyheter/oxelosund/1.2635187. Läst 2 maj 2023.
^Jennische, Johanna; Ekberg, Svante; Martinsgård, Ingela (21 september 2018). ”S och V fortsätter styra i Oxelösund”. Sveriges Radio. https://sverigesradio.se/artikel/7048100. Läst 2 maj 2023.
^”Kommunfullmäktige - Förtroendemannaregister”. oxelosund.tromanpublik.se. https://oxelosund.tromanpublik.se/organisation/9b6ae153-33e4-4181-8205-35931fbfbb79. Läst 2 maj 2023.
^”SCB - Folkmängd efter region och tid.”. http://www.ssd.scb.se.
^”Umeå universitet - Folkmängd 1810–1990”. Arkiverad från originalet den 28 oktober 2010. https://web.archive.org/web/20101028143206/http://www.ddb.umu.se/tjanster/folkmangd/. Läst 31 oktober 2010.
Externa länkar
Wikimedia Commons har media som rör Oxelösunds kommun.