Rådman

Den här artikeln behöver fler eller bättre källhänvisningar för att kunna verifieras. (2023-08)
Åtgärda genom att lägga till pålitliga källor (gärna som fotnoter). Uppgifter utan källhänvisning kan ifrågasättas och tas bort utan att det behöver diskuteras på diskussionssidan.
Lagstiftande församling
Kammare
Enkammarsystem  · Tvåkammarsystem
Trekammarsystem  · Flerkammarsystem
Överhus (Senat)  · Underhus
Parlament
Parlamentarism  · Parlamentsgrupp
Parlamentsledamot  · Internationella parlament
Parlamentariskt styrelsesätt
Kommitté  · Kvorum  · Motion (Misstroendeförklaring)
Typer
Kongress (Kongressledamot)  · Kommunestyre (Rådman)  · Ståndriksdag (Stånd)
Lagstiftande församlingar i erkända stater

Rådman är dels en historisk titel för medlemmar av en stads magistrat, dels idag en titel för domare i svenska tingsrätter och förvaltningsrätter. Titeln har medeltida ursprung och finns i flera länder.

I Sverige

Titel för ordinarie domare i Sverige

Rådman är idag titeln för en ordinarie domare i en underrätt (tingsrätt eller förvaltningsrätt) i Sveriges domstolsväsen. Underrättens främste domare och chef eller chefsdomare har dock ämbetstiteln lagman. I tingsrätter med större organisation finns dessutom en sorts mellanchefer bland domarna som kallas för chefsrådman.

Historik

Titeln rådman eller rådsherre[1] var ursprungligen sedan medeltiden knuten till medlemmarna av en stads magistrat, som var stadens administration och styrelse och bestod av borgmästare och rådmän. De kallades även rådsförvant.[2]

Ur denna magistrat utvecklades rådhusrätten som också bestod av borgmästare och rådmän. De senare kunde väljas av stadens borgare, medan borgmästarna utnämndes av Kungl. Maj:t bland tre av stadens borgare föreslagna personer (enligt 1809 års regeringsform § 31). Enligt 1809 års regeringsform § 31 utsågs dock rådmännen i Stockholm på samma sätt som borgmästare i övriga landet. Där utsåg Kungl. Maj:t alltså alla magistratens ledamöter på så sätt att en rådman eller borgmästare utsågs av Kungl. Maj:t bland tre av stadens borgerskap föreslagna personer.

Rådmännen var från början lekmän och motsvarade alltså nämndemän i häradsrätterna på landet och i tingsrätterna idag. Senare blev de juristutbildade domare i rådhusrätterna och idag i tingsrätterna. De icke-juristutbildade rådmännen kallades ibland för illitterata rådmän och båda kunde historiskt finnas samtidigt på en rådhusrätt (därför denna benämning).

Rådhusrätten var för övrigt fram till 1849 andra rättsinstans inom stadens "rågång" (6 kapitlet 1 § Rättegångsbalken i 1734 års lag), medan kämnärsrätten utgjorde första instans inom samma område.

Motsvarigheter i andra länder

I Norge

I Norge finns det en rådmann i varje kommun vilket motsvarar en kommunchef i Sverige, det vill säga rådmannen är kommunens ledande förvaltningschef. Denne lyder under kommunens ledande politiker i ett formannskap, eller byråd i de två största städerna, som motsvarar kommunstyrelsen i Sverige. Mer om detta finns i artikeln rådmann.

I England och Wales

I främst rättssystemet för England och Wales är motsvarigheten magistrate (se en:Magistrate på engelska Wikipedia) och ingår i den lägsta domstolen Magistrates' Court sedan 1952 (se en:Magistrates' Court och en:Magistrates' Courts Act på engelska Wikipedia).

En annan historisk motsvarighet i engelsktalande länder för medlemmar av en stads styrelse är alderman. Ordet finns också på många andra språk, jämför exempelvis med ålderman på svenska. Se mer om detta i artikeln en:Alderman på engelska Wikipedia.

Se även

Noter

  1. ^ ”Råds-herre”. Svenska Akademiens Ordbok. http://www.saob.se/artikel/?seek=r%C3%A5dsherre&pz=2#U_R3321_237560. Läst 30 mars 2017. 
  2. ^ ”Råds-förvant”. Svenska Akademiens Ordbok. http://www.saob.se/artikel/?seek=r%C3%A5dsf%C3%B6rvant&pz=2#U_R3321_237106. Läst 31 mars 2017. 
v  r
Lokala rättsfunktioner i ståndssamhällets Sverige
Korporativ jurisdiktion
Nedre borgrätt
Kammarherre Hovjunkare Två skickliga hovmän
Övre borgrätt
Överstemarskalk Hovmarskalk Kammarherre Assessorer som var hovbetjänter
Kungliga slott
utom hov- och militärstaten

Landshövding bisittare
Rådman Kämnärer
Borgmästare Rådmän
Specialdomstolar
för korporationer som
i allmänna brottsmål
lydde under antingen
landsrätt eller stadsrätt
Magistrat bisittare
Accisrätt
Generalinspektorn Borgmästare Rådmän Stadsnotarie
Tullrätt
Kammarråd Generaltullförvaltare Hovrättsassessor Assessor från Kammarrevisionen
Fiskefogde Fiskare eller fiskarborgare (bisittare)
Bergmästare Rådmän
Religiös jurisdiktion
Tillfälliga jurisdiktioner
Övriga