Kommunens norra och södra delar präglas av kuperade skogsområden och rika sjöar, medan mellersta delarna domineras av Dalälvens dalgång omgiven av odlade områden med fina sediment. Här har raviner som det imponerande Säterdalen med sin 40 meter djupa ravin och lövskogsvegetation bildats i sedimentjordarna. Centralorten kännetecknas av rullstensåsenBadelundaåsen, sträckande sig i nordvästlig–sydöstlig riktning, täckt till stor del av sediment och fungerar som öppen odlingsmark.[8]
Nedan presenteras andelen av den totala ytan 2020 i kommunen jämfört med riket.[9]
Säters kommun
Hela riket
Bebyggelse (4,9 %)
Skog (77,8 %)
Öppen myrmark (1,9 %)
Jordbruksmark (14,8 %)
Övrig mark (0,5 %)
Bebyggelse (3,1 %)
Skog (68,0 %)
Öppen myrmark (7,2 %)
Jordbruksmark (7,4 %)
Övrig mark (14,3 %)
[10]
Administrativ indelning
Fram till 2016 var kommunen för befolkningsrapportering indelad i en enda församling, Säterbygdens församling.
Data hämtat från Statistiska centralbyrån och Valmyndigheten.
Nämnder
Nämnd
Ordförande
Vice ordförande
Socialnämnden
C
Sune Hemmingsson
S
Hans-Göran Steneryd
Kulturnämnden
S
Annbritt Grünewald
S
Lennart Götesson
Samhällsbyggnadsnämnden
S
Håkan Karlsson
C
Marit Ragnarsson
Jävsnämnden
S
Håkan Engberg
FP
Hans-Otto Jönsson
Utbildningsnämnden
S
Tommy Bäck
C
Anders Olsson
Valnämnden
S
Lars Hjorth
M
Ulrika Åsåker
Ekonomi och infrastruktur
Näringsliv
Under 1500- och 1600-talen var området en betydande plats för gruv- och bruksverksamhet. Under 1900-talet har näringslivet i kommunen främst präglats av offentliga verksamheter, särskilt Säters sjukhus som senare blev känt som Skönviks psykiatriska klinik. I början av 2020-talet var sjukhuset fortfarande den största arbetsplatsen i kommunen. Näringslivet inkluderade även små och medelstora företag som Gustafs Scandinavia AB och Sittab AB (specialiserade på stolar), alla belägna i Gustafs. Kommunen och regionen var fortsatt de största arbetsgivarna.[8]
Infrastruktur
Transport
Riksväg 70 korsar kommunen och passerar genom centralorten och vidare mot nordväst mellan Mora och Enbacka. I norra delarna av kommunen går även riksväg 80 från öst till väst. Länsväg 266 korsar mellersta delarna av kommunen söder om Hyen. Kommunen genomkorsas även av järnvägen Avesta Krylbo–Borlänge.[8]
Utbildning
I kommunen fanns fram till våren 2017 Dahlandergymnasiet då de sista treorna gick ut. Skolan lades ned på grund av lågt antal sökande och från hösten 2017 finns enbart introduktionsprogram och vuxenutbildning på skolan.[13][14]
Blasonering: I fält av silver en på svart mark stående smed - klädd i röd luva, svarta byxor och skor, strumpor av guld och med ansikte och armar i guld - höjande ett blått verktyg med svart skaft mot en upphöjning liggande rött smidesämne.
Detta komplicerade vapen, avbildat redan 1642, fastställdes av Kungl. Maj:t på 1940-talet. Efter kommunbildningen diskuterades förändringar, men endast små förenkligar gjordes när vapnet registrerades hos PRV år 1987.
^ [a b] Folkmängd i riket, län och kommuner 31 december 2023 och befolkningsförändringar 1 oktober - 31 december 2023, SCB, 22 februari 2024, läs online.[källa från Wikidata]
^ [a b c d] Land- och vattenareal per den 1 januari efter region och arealtyp. År 2012–2019, SCB, 21 februari 2019, läs online.[källa från Wikidata]
^ [a b] Största offentliga arbetsgivare, Näringslivets ekonomifakta, läs online, läst: 30 oktober 2020.[källa från Wikidata]
^Andersson, Per (1993). Sveriges kommunindelning 1863–1993. Mjölby: Draking. Libris 7766806. ISBN 91-87784-05-X
^Elsa Trolle Önnerfors: Domsagohistorik - Hedemora tingsrätt (del av Riksantikvarieämbetets Tings- och rådhusinventeringen 1996-2007)
^ [a b c] ”Säter - Uppslagsverk - NE.se”. www.ne.se. https://www.ne.se/uppslagsverk/encyklopedi/l%C3%A5ng/s%C3%A4ter. Läst 12 februari 2024.
^”Markanvändningen i Sverige efter region och markanvändningsklass. Vart 5:e år 2010 - 2020”. Statistikdatabasen. http://www.statistikdatabasen.scb.se/pxweb/sv/ssd/START__MI__MI0803__MI0803A/MarkanvN/. Läst 12 oktober 2022.
^”Markanvändningen i Sverige efter region och markanvändningsklass. Vart 5:e år 2010–2020”. Statistiska centralbyrån. https://www.statistikdatabasen.scb.se/pxweb/sv/ssd/START__MI__MI0803__MI0803A/MarkanvN. Läst 12 oktober 2022.
^ SFS 2015:493, justerad i SFS 2015:698 Förordning om distrikt. Trädde i kraft 1 januari 2016.
^”Statistiska centralbyrån den 31 december 2010”. Arkiverad från originalet den 16 juni 2011. https://www.webcitation.org/5zUN9vx7d?url=http://www.scb.se/Statistik/MI/MI0810/2010A01/MI0810_2010A01_SM_MI38SM1101.pdf. Läst 23 maj 2012.
^”Här springer de sista studenterna ut”. SVT Nyheter. https://www.svt.se/nyheter/lokalt/dalarna/sista-studenterna-i-sater. Läst 30 september 2017.
^”Gymnasieskola | Säters Kommun”. www.sater.se. https://www.sater.se/barn-utbildning/gymnasium/. Läst 30 september 2017.
^”Grundskola | Säters Kommun”. www.sater.se. https://www.sater.se/barn-utbildning/grundskola/. Läst 30 september 2017.
^”Folkmängden efter region, civilstånd, ålder och kön. År 1968 - 2021”. Statistikdatabasen. Statistiska centralbyrån. http://www.statistikdatabasen.scb.se/pxweb/sv/ssd/START__BE__BE0101__BE0101A/BefolkningNy/?rxid=c0ca3bb8-255c-43ba-85f1-ee5289d082c4. Läst 26 september 2022.
^ankial (7 juni 2017). ”Silverringen - ett utflyktsmål i silvret och järnets spår”. www.sater.se. https://www.sater.se/gora-uppleva/sevardheter/silverringen/. Läst 12 februari 2024.
Externa länkar
Wikimedia Commons har media som rör Säters kommun.