Sköldknektar

Sköldknektar kallades vissa krigare, som tjänstgjorde i Livland under Karl IX:s regeringstid.

Efter att ha förlorat slaget vid Kirkholm 1605 lovade Karl IX att alla frivilliga ryttare och knektar i Livland skulle få frälsefrihet på sina gårdar. De fick alla ett gemensamt sköldemärke. Så snart någon utmärkt sig för tapperhet, skulle han få eget vapen, fullt frälse och privilegier. Ett fåtal ryttare och endast några hundratal knektar anmälde sig, trots att våld användes för att övertala dem. Snart föll hela saken i glömska.

Källor

  • Sköldknektar i Nordisk familjebok (andra upplagan, 1917)

Externa länkar

  • Karl IX:s sköldknektar av Jesper Wasling
v  r
Frälse, ridderskap och adel i Sverige
Sveriges ridderskap
och adel
(1866/2003–)
Styrning
Adelsmöte  · Riddarhussekreterare (1625-)  · Riddarhusordning (1626-)  · Riddarhusdirektionen (1634-)  · Arte et Marte (valspråk) (1866-)
Ätter
Organisationer
Fastigheter
Sveriges ridderskap och adels sigill
Ointroducerad adel
Historik
Medeltida frälse
(cirka 1280–1523)
Stormän (nobiles)  · Riddarväsen; Riddarordnar: Riddare (miles), väpnare/sven av vapen, armiger  · Prästerskap (andligt frälse)  · Stadfästelser: Alsnö stadga ("svensk uradel") (1280), Upplandslagen (1296)  · Frälsebrev (1300-talet)  · Sköldebrev (1400-talet)
Adelsprivilegier (1569–2003)  · Prästeståndet (1544–1866)  · Grevskap (1562–1680)  · Sköldknektar (1605)  · Adelsståndet: Herreklass, Riddarklass, Svenneklass Lantmarskalk (1617–1866)  · Collegium illustre (1625–1632)  · Norrköping adliga jungfrustift (1783–1796)  · Paragraf 37 (1809–1974)
Se även