Tuveraset
Tuveraset, även kallat Raset i Tuve eller Tuveskredet,[1] var ett kraftigt jordskred som inträffade klockan 16:09 den 30 november 1977 i Tuve på Hisingen i Göteborg. Det krävde nio dödsoffer och är därmed en av de värsta naturkatastroferna i Sverige i modern tid.[2]
Förlopp
Jordskredet inträffade då en stor yta regnmättad lerjord, folkligt kallad hisingslera men som mer korrekt borde benämnas som kvicklera, kom i rörelse under ett villaområde och kanade längs den sluttande berggrunden. Raset förflyttade ett område stort som 37 fotbollsplaner som på några sekunder gled mot Kvillebäckens dalgång.[3] Omkring 300 000 kvadratmeter mark flyttades, nio personer omkom, 62 personer skadades, 436 blev hemlösa och 67 hus rasade samman.[4] Även elnät, telenät, vatten- och avloppsledningar blev förstörda, vilket även drabbade många hushåll utanför själva rasområdet.
Orsaken till katastrofen var bland annat att intensiva höstregn hade skapat ett extremt högt vattentryck i marken och på så sätt försämrat stabiliteten. Det spekulerades också i att tensider från tvättmedel hade förändrat kalciumjonerna i leran och gjort den lösare.[3] En breddad vägbank och ändrade grundvattenförhållanden på grund av ett nytt bostadsområde gjorde att lasten blev för stor och leran började röra på sig.[5]
Efterspel
Efter katastrofen genomfördes flera åtgärder för att undvika fler ras i området. Hus närmast rasområdet förankrades i berggrunden med betongfyllda stålrör. 100 000 kubikmeter lera flyttades. En 108 meter lång kista fylld med 6 000 kubikmeter sprängsten förankrades med stålväggar i berggrunden, och grundvattennivån kontrolleras efter raset med hjälp av ett underjordiskt magasin.[3]
Tuveraset kom att leda till ett kraftigt ökat medvetande om risken för ras och skred i Sverige. Räddningsverket började kartlägga riskerna för liknande händelser i framtiden, ett arbete som fortfarande pågick 2008.[6] Regelverket skärptes och krav infördes på att kommunerna inte ska bevilja bygglov innan det står klart att marken där är säker ur ras- och skredsynpunkt. Kommunerna har också möjlighet att söka bidrag från Räddningsverket (numera Myndigheten för samhällsskydd och beredskap) för förebyggande insatser.[6]
Se även
- Byggnadsras i Sverige
- Götaraset
- Jordskred
- Järnvägsolyckan i Getå
- Lista över katastrofer efter antalet döda svenskar
- Surteraset
- Urban sök och räddning
- Jordskredet vid Stenungsundsmotet
Referenser
- ^ ”Tuveskredet - Uppslagsverk - NE.se”. www.ne.se. https://www.ne.se/uppslagsverk/encyklopedi/l%C3%A5ng/tuve/tuveskredet. Läst 13 januari 2021.
- ^ ”30 år sen Tuveraset”. Västnytt. Sveriges Television. 30 november 2007. Arkiverad från originalet den 25 maj 2012. https://archive.is/20120525122448/http://mobil.svt.se/svt/jsp/Crosslink.jsp?d=34007&a=987990&lid=aldreNyheter_364131&lpos=rubrik_987990. Läst 12 januari 2012.
- ^ [a b c] ”Glömmer aldrig”. Göteborgs-Tidningen. 30 november 2007. http://www.expressen.se/gt/glommer-aldrig/. Läst 11 augusti 2009.
- ^ Lindh, Göran (16 augusti 2011). ”En doktorand med lång livserfarenhet”. Norrländska Socialdemokraten. http://www.nsd.se/nyheter/artikel.aspx?articleid=6329443. Läst 12 januari 2012.
- ^ Karlsson, Katarina (17 augusti 2011). ”Tuvekatastrofen i fokus när 83-åring disputerade”. Luleå tekniska universitet. http://www.ltu.se/ltu/media/Tuvekatastrofen-i-fokus-nar-83-aring-disputerade-1.81980. Läst 12 januari 2012.
- ^ [a b] Wahl, Elisabet (26 mars 2008). ”"Ingenting är säkert"”. Aftonbladet. http://www.aftonbladet.se/nyheter/article2126588.ab. Läst 11 augusti 2009.
Externa länkar
- ”Göteborgs kommuns program enligt översiktsplan XX för Tuve-Säve-området”. goteborg.se. Arkiverad från originalet den 17 januari 2009. https://web.archive.org/web/20090117104949/http://www5.goteborg.se/prod/stadsbyggnad/dalis2.nsf/vyFilArkiv/TuveSaveLokalt.pdf/$file/TuveSaveLokalt.pdf. ”(PDF-fil, se sidan 18 om raset)”
- P3 Dokumentär, Raset i Tuve, 2008-10-05
- Tuveraset 40 år sedan, YouTube video, 2017-11-29
- Ras, skred och erosion
| |||||||
