Värmlands försvarsområde
| Värmlands försvarsområde (Fo 52) | |
 Vapen för Värmlands regemente tolkat efter dess blasonering. | |
| Information | |
|---|---|
| Officiellt namn | Värmlands försvarsområde |
| Datum | 1942–2000 |
| Land | Sverige |
| Försvarsgren | Armén |
| Typ | Försvarsområde |
| Roll | Försvarsområdesregemente |
| Del av | Värmlands regemente [a] |
| Storlek | Regemente |
| Högkvarter | Kristinehamns garnison |
| Förläggningsort | Kristinehamn |
| Befälhavare | |
| Försvarsområdesbefälhavare | Björn Tomtlund [b] |
| Tjänstetecken | |
| Sveriges örlogsflagga |  |
| Truppslagstecken m/1960 |  |
| Förbandstecken m/1960 |  |
Värmlands försvarsområde (Fo 52) var ett försvarsområde inom svenska armén som verkade i olika former åren 1942–2000. Försvarsområdesstaben var förlagd i Kristinehamns garnison i Kristinehamn.[1]
Historia
Värmlands försvarsområde bildades den 1 oktober 1942 som Karlstads försvarsområde och var direkt underställd militärbefälhavaren för V. militärområdet.[1] I samband med OLLI-reformen, vilken genomfördes inom försvaret åren 1973–1975, sammanslogs Karlstads försvarsområde (Fo 52) med Värmlands regemente. Med sammanslagningen antog försvarsområdet namnet Värmlands försvarsområde. Från den 1 juli 1973 bildades försvarsområdesregementet I 2/Fo 52. Detta medförde att inom Värmlands försvarsområde blev Värmlands regemente ett A-förband (försvarsområdesregemente), Bergslagens artilleriregemente (A 9) blev ett B-förband (utbildningsförband). Värmlands regemente fick det samlade mobiliserings- och materialansvaret inom försvarsområdet, medan B-förbanden svarade endast som ett utbildningsförband.[2]
Inför försvarsbeslutet 2000 föreslog regeringen i sin propositionen för riksdagen, att den taktiska nivån bör reduceras genom att fördelnings- och försvarsområdesstaber samt marinkommandon och flygkommandon skulle avvecklas. Detta för att utforma ett armétaktiskt, marintaktiskt respektive flygtaktiskt kommando vilka skulle samlokaliseras med operationsledningen. Förslaget innebar att samtliga försvarsområdesstaber skulle avvecklas, vilket inkluderade Värmlands försvarsområde.[3] Värmlands försvarsområde kom därmed att upplösas och avvecklas den 30 juni 2000. Som stöd till hemvärn och frivilligverksamheten inom före detta Värmlands försvarsområde bildades militärdistriktsgruppen Värmlandsgruppen.
Förläggningar och övningsplatser
När försvarsområdet bildades förlades staben till Gamla seminariet på Grevgatan 2, vilket numer utgör tomt till busscentralen i Karlstad. Från 1965 flyttades staben till övre underofficersbyggnaden på Kasernhöjden där den verkade fram till 1973, då staben samlokaliserades med regementsstaben vid Värmlands regemente. Från den 1 juli 1994 flyttades staben tillsammans med regementet till Presterud i Kristinehamn, där den samlokaliserades med övrig verksamhet i Kristinehamns garnison.[1]
Förbandschefer
Förbandschefen titulerades försvarsområdesbefälhavare och fick i samband med OLLI-reformen tjänstegraden överste 1. graden.[4]
- 1942–1945: Överste Folke Pira
- 1945–1955: Överste Karl Lindqvist
- 1955–1966: Överste Anders Hammarsjö
- 1966–1973: Överste Gösta Tönne
- 1973–1980: Överste 1. graden Per Sune Wallin
- 1980–1989: Överste 1. graden Ulf Ling-Vannerus
- 1989–1994: Överste 1. graden Dan Albin Snell
- 1994–2000: Överste 1. graden Yngve Johansson
- 2000–2000: Överste Björn Tomtlund [c]
Namn, beteckning och förläggningsort
|
|
Galleri
-
Kanslihuset på Kasernhöjden i Karlstad. -
Kanslihuset i Presterud i Kristinehamn. -
Hemvärns- och frivilligbyggnaden i Kristinehamn.
Se även
Referenser
Anmärkningar
- ^ Åren 1942–1966 var staben fristående och underställd chefen för V. militärområdet, åren 1966–1973 chefen för Bergslagens militärområde, åren 1973–2000 chefen för Värmlands regemente.
- ^ Björn Tomtlund blev sista försvarsområdesbefälhavare för försvarsområdet.
- ^ Björn Tomtlund utnämndes aldrig till överste 1. graden, då han endast innehade befattningen i drygt tre månader.
Noter
- ^ [a b c] Holmberg (1993), s. 76
- ^ ”Kungl, Maj:ts proposition 1973:75”. riksdagen.se. https://www.riksdagen.se/sv/dokument-lagar/dokument/proposition/kungl-majts-proposition-angaende-vissa_FW0375. Läst 7 januari 2017.
- ^ ”Regeringens proposition 1999/2000:30”. riksdagen.se. https://www.riksdagen.se/sv/dokument-lagar/dokument/proposition/det-nya-forsvaret_GN0330. Läst 14 juli 2019.
- ^ Magnusson (1996), s. 463
Tryckta källor
- Holmberg, Björn (1993). Arméns regementen, skolor och staber: [en uppslagsbok] : en sammanställning. Arvidsjaur: Svenskt militärhistoriskt bibliotek (SMB). Libris 7796532. ISBN 91-972209-0-6
- Magnusson, Sven Henry (1996). Värmlands regementes historia 1950–1994. [Kristinehamn]: [Regementet]. Libris 2254087
Vidare läsning
- Zeeh, Erik Johannes (1951). Kungl. Värmlands regementes historia: 1617–1950 (Senare upplagan). Karlstad: Nermans trycksaker. Libris 1468853
- Melcher, Torsten, red (1976). Värmlands regemente 350 år: en jubileumsbok. [Karlstad]: [Regementet]. Libris 182882
- Magnusson, Sven Henry (1996). Värmlands regementes historia 1950–1994. [Kristinehamn]: [Regementet]. Libris 2254087
- Traung, Björn (1996). Värmlands regemente och dess underofficerare 1812–1972. Kristinehamn: Värmlands regemente. Libris 7451264. ISBN 91-630-4343-2
- Johansson, Yngve, red (2000). Värmlands regemente och Värmlandsbrigaden åren 1994–2000. Karlstad: Berggrén & Meyer-Lie. Libris 8384207. ISBN 91-973720-1-3
| |||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||
