Viking 2

Viking 2
StatusAvslutad
TypKretsare och landare
OrganisationNASA
Större entreprenörMartin Marietta Corporation,
JPL
NSSDC-IDKretsaren: 1975-083A[1]
Landaren: 1975-083C[2]
Uppdragets varaktighetKretsaren: 1 050 dagar
Landaren: 1 316 dagar
Sista kontakt12 april 1980
Uppskjutning
UppskjutningsplatsCape Canaveral Air Force Station LC-41
Uppskjutning9 september 1975, 18:39 UTC[3]
UppskjutningsfarkostTitan IIIE/Centaur
Omloppsbana runt Mars (planet)
Gick in i bana7 augusti 1976
Banlutning80,5°
Apoapsis33 176 km
Periapsis302 km
Landning
LandningUtopia Planitia
Tidpunkt för landning3 september 1976, 22:37:50 UTC[3]
Egenskaper
MassaKretsaren: 883 kg
Landaren: 572 kg
EffektKretsaren: 620 W
Landaren: 70 W

Viking 2 var en amerikansk rymdsond som utforskade planeten Mars. Rymdsonden bestod av en kretsare och en landare. Rymdsonden sköts upp den 9 september 1975 med en Titan IIIE-raket från Cape Canaveral Air Force Station. Kretsaren gick in i omloppsbana runt Mars den 7 augusti 1976. Landaren landade i Utopia Planitia på Mars den 3 september 1976.[3]

Kretsaren

Farkosten gick in i omloppsbana runt Mars den 7 augusti 1976. Den fungerade fram till den 25 juli 1978, då man valde att stänga av farkosten. Den hade då tagit nästan 16 000 bilder av planeten.[3]

Landaren

Landaren landade med hjälp av raketer och skyddades vid inträdet i Mars atmosfär av en värmesköld. Den drevs av en radioisotopgenerator och fungerade fram till den 12 april 1980.[3]

Referenser

  1. ^ ”NASA Space Science Data Coordinated Archive” (på engelska). NASA. https://nssdc.gsfc.nasa.gov/nmc/spacecraft/display.action?id=1975-083A. Läst 19 maj 2021. 
  2. ^ ”NASA Space Science Data Coordinated Archive” (på engelska). NASA. https://nssdc.gsfc.nasa.gov/nmc/spacecraft/display.action?id=1975-083C. Läst 19 maj 2021. 
  3. ^ [a b c d e] Dr. David R. Williams (12 april 2018). ”Viking Mission to Mars” (på engelska). NASA. https://nssdc.gsfc.nasa.gov/planetary/viking.html. Läst 19 maj 2021. 
v  r
Mars
Areografi
Allmänt
Albedoformationer Atmosfär Kanaler Klimat Vatten Liv North Polar Basin Kaosterräng
Regioner
Cydonia Planum Boreum Planum Australe Cerberus-hemisfären Vastitas Borealis Iani Chaos Kvadranter Tharsis Ultimi Scopuli Eridaniasjön Olympia Undae Elysium Planitia Arabia Terra
Alba Mons Albor Tholus Arsia Mons Ascraeus Mons Biblis Tholus Elysium Mons Hecates Tholus Olympus Mons Pavonis Mons Syrtis Major Planum Tharsis Tharsis Montes
Catenae North Polar Basin Hellas Planitia Argyre Planitia Schiaparelli Gusev Eberswalde Bonneville Eagle Endeavour Endurance Erebus Victoria Gale Galle Ibragimov Santa Maria Jezero
Areologi
Karbonater Sfäruliter Gejsrar Swiss cheese
Mars som sett genom Rymdteleskopet Hubble.
Månar
Phobos Deimos Upptäckt
Utforskning
Historiska
och nutida
Fobosprogrammet Marsprogrammet Marinerprogrammet Vikingprogrammet (Viking 1 Viking 2) Mars Observer Mars Pathfinder Mars Climate Orbiter Mars Polar Lander Deep Space 2 Mars Scout Program (Phoenix MAVEN) Mars Odyssey Mars Express (Beagle 2) Mars Exploration Rover Mission (Spirit Opportunity) Mars Global Surveyor Mars Reconnaissance Orbiter Curiosity Fobos-Grunt Yinghuo 1 Mangalyaan ExoMars Trace Gas Orbiter (Schiaparelli) Insight Al Amal Marslandning Artificiella objekt på Mars Tianwen 1 (Zhurong) Mars 2020 (Perseverance Ingenuity)
Framtida
Observation
Utforskningen av Mars historia Martianska kanaler
Astronomi
Förmörkelser
Solförmörkelser på Mars
Transit
Deimos Phobos Jorden Merkurius Venus
Marsmeteoriter
Marsmeteorit ALH84001 Chassigny Kaidun Shergotty Nakhla
Andra ämnen
Marskorsande asteroider Mars trojaner Dariankalendern Tid på Mars Mars Society Flashline Mars Arctic Research Station Haughton–Mars Project Mars to Stay Mars flagga Mars i fiktion Marshavshypotesen Caves of Mars Project
Solsystemet