William P. Rogers

William P. Rogers


USA:s 55:e utrikesminister
Tid i befattningen
22 januari 1969–3 september 1973
President Richard Nixon
Företrädare Dean Rusk
Efterträdare Henry Kissinger

USA:s 63:e justitieminister
Tid i befattningen
23 oktober 1957–20 januari 1961
President Dwight D. Eisenhower
Företrädare Herbert Brownell
Efterträdare Robert Kennedy

Född 23 juni 1913
Norfolk, New York
Död 2 januari 2001 (87 år)
Bethesda, Maryland
Gravplats Arlingtonkyrkogården[1]
kartor
Politiskt parti Republikanerna

William Pierce Rogers, född 23 juni 1913 i Norfolk, New York, död 2 januari 2001 i Bethesda, Maryland, var en amerikansk republikansk politiker.

Biografi

Rogers studerade vid Colgate University och Cornell Law School. Han tjänstgjorde i andra världskriget i USA:s flotta på USS Intrepid och deltog bl.a. i slaget om Okinawa. 1950 blev han partner i advokatbyrån Dwight, Royall, Harris, Koegel & Caskey, som senare kom att heta Rogers & Wells och är sedan fusionen 1999 en del av Clifford Chance som har ryktet av att vara världens ledande advokatbyrå. Ännu några månader före sin död arbetade Rogers på Clifford Chance i Washington DC.

Rogers tjänstgjorde först som vice justitieminister under president Dwight D. Eisenhower. Under Eisenhowers andra mandatperiod var han USA:s justitieminister. Redan i Eisenhowers kabinett var han en av vicepresident Richard Nixons förtrogna. Rogers var sedan USA:s utrikesminister 1969-1973 under president Nixon.

Rogers initierade den sk. Rogersplanen (Rogers Plan) i syfte att skapa varaktig fred i Mellanöstern. Hans inflytande i kabinetten minskade gradvis i förmån av säkerhetsrådgivaren Henry Kissinger, som sedan blev Rogers efterträdare.

Rogers var ordförande för Rogerskommissionen som undersökte rymdfärjan Challengers explosion 1986. Andra kända medlemmar av Rogerskommissionen var astronauterna Neil Armstrong och Sally Ride, fysikern Richard P. Feynman och generalen Donald J. Kutyna.

Rogers avled i hjärtsjukdom och hans grav finns på Arlingtonkyrkogården.

Företrädare:
Herbert Brownell
USA:s justitieminister
1957–1961
Efterträdare:
Robert Kennedy
Företrädare:
Dean Rusk
USA:s utrikesminister
1969–1973
Efterträdare:
Henry Kissinger



v  r
USA:s justitieministrar
USA:s tidiga expansion
(1789-1861)
Edmund Randolph · William Bradford · Charles Lee · Levi Lincoln · Robert Smith · John Breckinridge · Caesar A. Rodney · William Pinkney · Richard Rush · William Wirt · John M. Berrien · Roger B. Taney · Benjamin Franklin Butler · Felix Grundy · Henry D. Gilpin · Crittenden · Hugh S. Legaré · John Nelson · John Y. Mason · Nathan Clifford · Isaac Toucey · Reverdy Johnson · John J. Crittenden · Caleb Cushing · Jeremiah S. Black · Edwin M. Stanton
Inbördeskrig · rekonstruktion
(1861-1914)
Världskrig och depression
(1914-1945)
Kalla kriget
(1945-1989)
USA sedan 1989
(1989-)
v  r
USA:s utrikesministrar
USA:s tidiga expansion
(1789–1861)
Jefferson · Randolph · Pickering · J. Marshall · Madison · Smith · Monroe · Adams · Clay · Van Buren · Livingston · McLane · Forsyth · Webster · Upshur · Calhoun · Buchanan · Clayton · Webster · Everett · Marcy · Cass · Black
USA:s utrikesministers flagga
USA:s utrikesministers flagga
Inbördeskrig–rekonstruktion
(1861–1914)
Seward · Washburne · Fish · Evarts · Blaine · Frelinghuysen · Bayard · Blaine · Foster · Gresham · Olney · Sherman · Day · Hay · Root · Bacon · Knox
Världskrig och depression
(1914–1945)
Bryan · Lansing · Colby · Hughes · Kellogg · Stimson · Hull · Stettinius
Kalla kriget
(1945–1989)
Byrnes · G. Marshall · Acheson · Dulles · Herter · Rusk · Rogers · Kissinger · Vance · Muskie · Haig · Shultz
USA sedan 1989
  1. ^ läs online, ancexplorer.army.mil .[källa från Wikidata]