Kip Thorne

Kip Thorne Nobelpristagare i fysik 2017
Kip Thorne
Kip Thorne
FöddKip Stephen Thorne
1 juni 1940 (83 år)
USA Logan, Utah, USA
MedborgarskapAmerikanskt
NationalitetAmerikansk
ForskningsområdeFysik
Astrofysik
InstitutionerCalifornia Institute of Technology
Alma materCalifornia Institute of Technology (B.S., 1962)
Princeton University (fil. dr., 1965)
DoktorandhandledareJohn Wheeler
ORCID0000-0002-9475-4318
Känd förRelativitet och kosmologi
Nämnvärda priserLilienfeld Prize (1996)
Einstein Medal (2009)
Nobelpriset i fysik (2017)
Kip S. Thorne under en Nobelpriskonferens i Stockholm, december 2017.

Kip Thorne, född 1 juni 1940 i Logan i Utah, är en amerikansk teoretisk fysiker, känd för sina bidrag inom gravitationsfysik och astrofysik.

Biografi

Thorne var en vän och kollega till Stephen Hawking han var även vän med astronomen Carl Sagan. Han var Feynman professor i teoretisk fysik vid California Institute of Technology (Caltech) fram till 2009 och är en av världens ledande experter på astrofysikaliska implikationer av Einsteins allmänna relativitetsteori. Thorne fortsätter att forska och var vetenskaplig konsult i science fiction-filmen Interstellar.[1][2]

Den 11 februari 2016 meddelade ett team av fyra fysiker med hjälp av LIGO att de hade hört och registrerat i september 2015 signaturen av två svarta hål som kolliderat 1,3 miljarder ljusår bort.[3][4][5][6] Detta var det första direkta beviset på gravitationsvågor och svarta hål,[7] vilket bekräftade en viktig förutsägelse av Einsteins allmänna relativitetsteori.[8] Tillkännagivandet kom från Thorne, David Reitze, Gabriela González och Rainer Weiss.[4]

Thorne tilldelades 2017 års nobelpris i fysik (tillsammans med Rainer Weiss och Barry Barish) för deras forskning om gravitationsvågor.

Bibliografi (urval)

  • Gravitation (med Charles Misner och John Wheeler) (1973)
  • Black Holes: The Membrane Paradigm (med Douglas MacDonald och Richard H. Price) (1986)
  • Black Holes & Time Warps: Einstein's Outrageous Legacy (med förord av Stephen Hawking samt en introduktion av Frederick Seitz) (1994)
  • The Future of Spacetime (med Stephen Hawking, Igor Novikov, Timothy Ferris samt introduktion av Alan Lightman, Richard H. Price) (2002)
  • Modern Classical Physics: Optics, Fluids, Plasmas, Elasticity, Relativity, and Statistical Physics (med Roger Blandford) (2013)
  • The Science of Interstellar (med förord av Christopher Nolan) (2014)

Referenser

Den här artikeln är helt eller delvis baserad på material från engelskspråkiga Wikipedia, Kip Thorne, 12 februari 2016.

Noter

  1. ^ ”How Building a Black Hole for Interstellar Led to an Amazing Scientific Discovery” (på amerikansk engelska). WIRED. http://www.wired.com/2014/10/astrophysics-interstellar-black-hole/. Läst 12 februari 2016. 
  2. ^ Kluger, Jeffrey. ”Interstellar Director on The Science Behind The Movie”. http://time.com/3602525/christopher-nolan-physics-interstellar-kip-thorne/. Läst 12 februari 2016. 
  3. ^ ”The Newest Search for Gravitational Waves has Begun”. LIGO Lab | Caltech. https://www.ligo.caltech.edu/news/ligo20150918. Läst 12 februari 2016. 
  4. ^ [a b] ”Einstein's gravitational waves found at last”. Nature News & Comment. http://www.nature.com/news/einstein-s-gravitational-waves-found-at-last-1.19361. Läst 12 februari 2016. 
  5. ^ LIGO Scientific Collaboration and Virgo Collaboration; Abbott, B. P.; Abbott, R.. ”Observation of Gravitational Waves from a Binary Black Hole Merger”. Physical Review Letters 116 (6): sid. 061102. doi:10.1103/PhysRevLett.116.061102. http://link.aps.org/doi/10.1103/PhysRevLett.116.061102. Läst 12 februari 2016. 
  6. ^ ”Gravitational waves detected 100 years after Einstein's prediction | NSF - National Science Foundation”. www.nsf.gov. http://www.nsf.gov/news/news_summ.jsp?cntn_id=137628. Läst 12 februari 2016. 
  7. ^ ”Första beviset på att svarta hål verkligen finns - DN.SE” (på svenska). DN.SE. http://www.dn.se/nyheter/vetenskap/forsta-beviset-pa-att-svarta-hal-verkligen-finns/. Läst 12 februari 2016. 
  8. ^ ”Gravitational Waves Detected 100 Years After Einstein's Prediction”. LIGO Lab | Caltech. https://www.ligo.caltech.edu/news/ligo20160211. Läst 12 februari 2016. 

Externa länkar

  • Wikimedia Commons har media som rör Kip Thorne.
    Bilder & media
  • Populärvetenskaplig information om nobelpriset från KVA, på svenska
v  r
Nobelpristagare i fysik
1901–1925
Röntgen (1901) · Lorentz, Zeeman (1902) · Becquerel, P. Curie, M. Curie (1903) · Strutt (1904) · Lenard (1905) · Thomson (1906) · Michelson (1907) · Lippmann (1908) · Marconi, Braun (1909) · van der Waals (1910) · Wien (1911) · Dalén (1912) · Onnes (1913) · von Laue (1914) · W. Bragg, L. Bragg (1915) · Utdelades ej 1916. · Barkla (1917) · Planck (1918) · Stark (1919) · Guillaume (1920) · Einstein (1921) · N. Bohr (1922) · Millikan (1923) · Siegbahn (1924) · Franck, Hertz (1925)
1926–1950
Perrin (1926) · Compton, Wilson (1927) · Richardson (1928) · de Broglie (1929) · Raman (1930) · Utdelades ej 1931. · Heisenberg (1932) · Schrödinger, Dirac (1933) · Utdelades ej 1934. · Chadwick (1935) · Hess, Anderson (1936) · Davisson, Thomson (1937) · Fermi (1938) · Lawrence (1939) · Utdelades ej 1940–1942. · Stern (1943) · Rabi (1944) · Pauli (1945) · Bridgman (1946) · Appleton (1947) · Blackett (1948) · Yukawa (1949) · Powell (1950)
1951–1975
Cockcroft, Walton (1951) · Bloch, Purcell (1952) · Zernike (1953) · Born, Bothe (1954) · Lamb, Kusch (1955) · Shockley, Bardeen, Brattain (1956) · Yang, T. Lee (1957) · Tjerenkov, Frank, Tamm (1958) · Segrè, Chamberlain (1959) · Glaser (1960) · Hofstadter, Mössbauer (1961) · Landau (1962) · Wigner, Goeppert-Mayer, Jensen (1963) · Townes, Basov, Prochorov (1964) · Tomonaga, Schwinger, Feynman (1965) · Kastler (1966) · Bethe (1967) · Alvarez (1968) · Gell-Mann (1969) · Alfvén, Néel (1970) · Gabor (1971) · Bardeen, Cooper, Schrieffer (1972) · Esaki, Giæver, Josephson (1973) · Ryle, Hewish (1974) · A. Bohr, Mottelson, Rainwater (1975)
1976–2000
Richter, Ting (1976) · Anderson, Mott, van Vleck (1977) · Kapitsa, Penzias, Wilson (1978) · Glashow, Salam, Weinberg (1979) · Cronin, Fitch (1980) · Bloembergen, Schawlow, Siegbahn (1981) · Wilson (1982) · Chandrasekhar, Fowler (1983) · Rubbia, van der Meer (1984) · von Klitzing (1985) · Ruska, Binnig, Rohrer (1986) · Bednorz, Müller (1987) · Lederman, Schwartz, Steinberger (1988) · Ramsey, Dehmelt, Paul (1989) · Friedman, Kendall, R. Taylor (1990) · de Gennes (1991) · Charpak (1992) · Hulse, J. Taylor (1993) · Brockhouse, Shull (1994) · Perl, Reines (1995) · D. Lee, Osheroff, Richardson (1996) · Chu, Cohen-Tannoudji, Phillips (1997) · Laughlin, Störmer, Tsui (1998) · 't Hooft, Veltman (1999) · Alfjorov, Kroemer, Kilby (2000)
Från 2001
Cornell, Ketterle, Wieman (2001) · Davis, Koshiba, Giacconi (2002) · Abrikosov, Ginzburg, Legget (2003) · Gross, Politzer, Wilczek (2004) · Glauber, Hall, Hänsch (2005) · Mather, Smoot (2006) · Fert, Grünberg (2007) · Nambu, Kobayashi, Masukawa (2008) · Kao, Boyle, Smith (2009) · Geim, Novoselov (2010) · Perlmutter, Schmidt, Riess (2011) · Wineland, Haroche (2012)  · Englert, Higgs (2013) · Akasaki, Amano, Nakamura (2014) · Kajita, McDonald (2015) · Kosterlitz, Haldane, Thouless (2016) · Weiss, Barish, Thorne (2017) · Ashkin, Mourou, Strickland (2018) · Peebles, Mayor, Queloz (2019) · Penrose, Genzel, Ghez (2020) · Manabe, Hasselmann, Parisi (2021) · Aspect, Clauser, Zeilinger (2022) · Agostini, Krausz, L'Huillier (2023)
Auktoritetsdata
• WorldCat • VIAF: 108141048LCCN: n83826321ISNI: 0000 0001 1697 5126ORCID: 0000-0002-9475-4318GND: 121312453SUDOC: 031677835BNF: cb12284753x (data)BIBSYS: 90190748MGP: 63787NLA: 35548968NDL: 00655185NKC: jn19990008521BNE: XX1091213CiNii: DA00087789CANTIC: a11401199