Max Born

Se även: Max Born (skådespelare)
Max Born Nobelpristagare i fysik 1954
Född11 december 1882[1][2][3]
Wrocław[4][5][6]
Död5 januari 1970 (87 år)
Göttingen[7][8]
BegravdStadtfriedhof Göttingen[9]
kartor
Medborgare iTyska riket, Storbritannien[10] och Förenade kungariket Storbritannien och Irland
Utbildad vidGöttingens universitet,
Ruprecht-Karls-Universität Heidelberg,
Universitetet i Wrocław,
Zürichs universitet,
Gonville and Caius College
SysselsättningFysiker[11], fackboksförfattare, teoretisk fysiker, universitetslärare, matematiker, akademiker, forskare[12]
Befattning
Professor
ArbetsgivareGöttingens universitet (1908–1914)
Humboldt-Universität zu Berlin (1914–1919)
Johann Wolfgang Goethe-Universität (1919–1921)
Göttingens universitet (1921–1933)
Edinburghs universitet (1936–1952)
Noterbara verkBorn–Oppenheimer-approximationen
MakaHedwig Born
BarnIrene Helen Käthe Born (f. 1914)[13]
Gustav Victor Rudolf Born (f. 1921)
FöräldrarGustav Born
Margarethe 'Gretchen' Kauffmann[13]
SläktingarOlivia Newton-John
Max Born (skådespelare)
Utmärkelser
Medlem av Royal Society of Edinburgh (1937)
Fellow of the Royal Society (1939)[14]
Makdougall Brisbane Prize (1942)
Max Planck-medaljen (1948)
Hughesmedaljen (1950)
Guthrieföreläsning (1953)
Nobelpriset i fysik (1954)[15][16]
Förbundsrepubliken Tysklands förtjänstorden – stora kommendörskorset med stjärna och axelrem (1959)
Namnteckning
Redigera Wikidata

Max Born, född 11 december 1882 i Breslau, död 5 januari 1970 i Göttingen[17], var en tysk matematiker och fysiker som mottog Nobelpriset i fysik 1954.[18] Han var en av 11 som skrev på Russell-Einsteinmanifestet.

Utbildning

Max Born föddes i vad som då var Breslau i Tyskland (numera Wrocław i Polen) som son till professor Gustav Born, anatom och embryolog, och hans fru Margarete (född Kauffmann), som kom från en schlesisk textilfabrikörfamilj. Han studerade vid König Wilhelm Gymnasium i Breslau, men visade inte upp någon större studiebegåvning.[17]

Born läste sedan vid universiteten i Breslau, där han bland annat studerade matriskalkyl, samt vid universiteten i Heidelberg, Zürich, Göttingen och för en kortare tid i Cambridge.[18]

Akademisk karriär

Born kom tillbaka till Breslau 1908, där han bland annat studerade relativitetsteorin. År 1909 fick han en tjänst som oavlönad privatdocent vid Göttingenuniversitetet.[18]

Hans mest betydande arbete utfördes vid Göttingenuniversitetet, där han hade en professur i fysik mellan 1921 och 1933.[18] Han forskade bland annat i kvantmekanik (en term som myntades av Born) tillsammans med Werner Heisenberg och Wolfgang Pauli, som var en av Borns studenter. I samband med forskningen i kvantmekanik tog Born bland annat fram en statistisk tolkning av Schrödingers vågfunktion[17], för vilket han fick Nobelpriset i fysik 1954.[19]

Han tvingades att lämna Tyskland på grund av sin judiska börd 1933, och tillbringade tre år vid Cambridgeuniversitetet och ett halvår vid Indian Institute of Science i Bangalore. Därefter (1936) och till sin pensionering 1953 var han professor vid Edinburghuniversitetet.[18]

Privatliv

År 1913 gifte han sig med Hedwig Ehrenberg, dotter till juridikprofessorn Victor Ehrenberg, i Göttingen. De fick en son och två döttrar.[17] Sonen Gustav Victor Rudolf Born blev farmakolog.

Efter pensioneringen återvände han till Tyskland och bosatte sig i Bad Pyrmont nära Göttingen.[17]

Utmärkelser

Max Born erhöll många utmärkelser för sitt arbete. Bland annat var han medlem i vetenskapsakademierna i Berlin, Bangalore, Boston, Bukarest, Dublin, Edinburgh, Göttingen, Stockholm, där han blev ledamot 1952, Köpenhamn, Lima, Moskva, London, där han blev ledamot 1939, samt Washington[17][18]

Nedslagskratern Born på månen och asteroiden 13954 Born är uppkallade efter honom.[20][21]

Publicerade böcker

  • The Restless Universe – en populariserad beskrivning för studenter
  • Einstein's Theory of Relativity 1924.
  • Dynamics of Crystal Lattices (med Huang Kun)
  • Optik
  • Moderne Physik
  • Atomic Physics
  • Mechanics of the Atom, Frederic Ungar Publ. Co., 1960
  • Principles of Optics (med Emil Wolf)
  • Natural Philosophy of Cause and Chance
  • Zur Quantummechanik
  • Natural Philosophy of Cause and Chance, Born löser Kants pussel Ding an Sich, saken i sig själv.

Litteratur

  • Max Born, Hedwig Born, Albert Einstein. The Born-Einstein Letters.

Källor

Noter

  1. ^ Bibliothèque nationale de France, BnF Catalogue général : öppen dataplattform, läs online, läst: 10 oktober 2015, licens: öppen licens.[källa från Wikidata]
  2. ^ MacTutor History of Mathematics archive, läst: 22 augusti 2017.[källa från Wikidata]
  3. ^ SNAC, Max Born, läs online, läst: 9 oktober 2017.[källa från Wikidata]
  4. ^ Zbigniew Czapla, Linear Birefringence in Diisopropylammonium Bromide Crystal, vol. 462, 1, Ferroelectrics, 4 april 2014, s. 70-73, 10.1080/00150193.2014.890878, läs online.[källa från Wikidata]
  5. ^ Sander Gilman, Are jews smarter than everyone else?, vol. 6, 1, Mens Sana Monographs, 1 januari 2008, s. 41-47, 10.4103/0973-1229.34526, 22013349, läs online.[källa från Wikidata]
  6. ^ läs online, Springer .[källa från Wikidata]
  7. ^ The End of the Certain World: The Life and Science of Max Born, the Nobel Scientist who Ignited the Quantum Revolution, vol. 66, 3, Annals of Science, juli 2009, s. 433-436, 10.1080/00033790801919629, läs online och läs online.[källa från Wikidata]
  8. ^ Max Born, Über Quantenmechanik, vol. 26, Zeitschrift für Physik, 1924, s. 379-395, 10.1007/BF01327341, läs online.[källa från Wikidata]
  9. ^ Find a Grave, läs online.[källa från Wikidata]
  10. ^ läs online, www.nndb.com .[källa från Wikidata]
  11. ^ Transnational academic mobility, knowledge, and identity capital, vol. 31, 5, Discourse, december 2010, s. 577-591, 10.1080/01596306.2010.516939, läs online.[källa från Wikidata]
  12. ^ Rutherford Memorial Lecture, 1979. The New Physics, vol. 380, 1778, Proceedings of the Royal Society A, 8 mars 1982, s. 1-28, 10.1098/RSPA.1982.0027, läs online.[källa från Wikidata]
  13. ^ [a b] Leo van de Pas, Genealogics, 2003, läs online och läs online.[källa från Wikidata]
  14. ^ MacTutor History of Mathematics archive.[källa från Wikidata]
  15. ^ The Nobel Prize in Physics 1954, Nobelprize.org (på engelska), Nobelstiftelsen, läs online, läst: 5 februari 2021.[källa från Wikidata]
  16. ^ Table showing prize amounts (på engelska), Nobelstiftelsen, april 2019, läs online, läst: 5 februari 2021.[källa från Wikidata]
  17. ^ [a b c d e f] J J O'Connor och E F Robertson (oktober 2003). ”Max Born” (på engelska). University of St Andrews. Arkiverad från originalet den 3 januari 2011. https://web.archive.org/web/20110103120740/http://turnbull.mcs.st-and.ac.uk/~history/Biographies/Born.html. Läst 20 maj 2009. 
  18. ^ [a b c d e f] ”Max Born – Biografi” (på engelska). Nobelstiftelsen. https://www.nobelprize.org/prizes/physics/1954/born/biographical/. Läst 20 maj 2009. 
  19. ^ ”Nobelpriset i fysik 1954” (på engelska). Nobelstiftelsen. https://www.nobelprize.org/prizes/physics/1954/summary/. Läst 20 maj 2009. 
  20. ^ ”Born on Moon” (på engelska). International Astronomical Union. 18 oktober 2010. https://planetarynames.wr.usgs.gov/Feature/828. Läst 14 december 2023. 
  21. ^ ”Minor Planet Center 13954 Born” (på engelska). Minor Planet Center. https://www.minorplanetcenter.net/db_search/show_object?object_id=13954. Läst 14 december 2023. 

Externa länkar

  • Wikimedia Commons har media som rör Max Born.
    Bilder & media
  • Max Born hos Nobelstiftelsen (på engelska) med hans nobelföreläsning 11 december 1954 The Statistical Interpretations of Quantum Mechanics
v  r
Nobelpristagare i fysik
1901–1925
Röntgen (1901) · Lorentz, Zeeman (1902) · Becquerel, P. Curie, M. Curie (1903) · Strutt (1904) · Lenard (1905) · Thomson (1906) · Michelson (1907) · Lippmann (1908) · Marconi, Braun (1909) · van der Waals (1910) · Wien (1911) · Dalén (1912) · Onnes (1913) · von Laue (1914) · W. Bragg, L. Bragg (1915) · Utdelades ej 1916. · Barkla (1917) · Planck (1918) · Stark (1919) · Guillaume (1920) · Einstein (1921) · N. Bohr (1922) · Millikan (1923) · Siegbahn (1924) · Franck, Hertz (1925)
1926–1950
Perrin (1926) · Compton, Wilson (1927) · Richardson (1928) · de Broglie (1929) · Raman (1930) · Utdelades ej 1931. · Heisenberg (1932) · Schrödinger, Dirac (1933) · Utdelades ej 1934. · Chadwick (1935) · Hess, Anderson (1936) · Davisson, Thomson (1937) · Fermi (1938) · Lawrence (1939) · Utdelades ej 1940–1942. · Stern (1943) · Rabi (1944) · Pauli (1945) · Bridgman (1946) · Appleton (1947) · Blackett (1948) · Yukawa (1949) · Powell (1950)
1951–1975
Cockcroft, Walton (1951) · Bloch, Purcell (1952) · Zernike (1953) · Born, Bothe (1954) · Lamb, Kusch (1955) · Shockley, Bardeen, Brattain (1956) · Yang, T. Lee (1957) · Tjerenkov, Frank, Tamm (1958) · Segrè, Chamberlain (1959) · Glaser (1960) · Hofstadter, Mössbauer (1961) · Landau (1962) · Wigner, Goeppert-Mayer, Jensen (1963) · Townes, Basov, Prochorov (1964) · Tomonaga, Schwinger, Feynman (1965) · Kastler (1966) · Bethe (1967) · Alvarez (1968) · Gell-Mann (1969) · Alfvén, Néel (1970) · Gabor (1971) · Bardeen, Cooper, Schrieffer (1972) · Esaki, Giæver, Josephson (1973) · Ryle, Hewish (1974) · A. Bohr, Mottelson, Rainwater (1975)
1976–2000
Richter, Ting (1976) · Anderson, Mott, van Vleck (1977) · Kapitsa, Penzias, Wilson (1978) · Glashow, Salam, Weinberg (1979) · Cronin, Fitch (1980) · Bloembergen, Schawlow, Siegbahn (1981) · Wilson (1982) · Chandrasekhar, Fowler (1983) · Rubbia, van der Meer (1984) · von Klitzing (1985) · Ruska, Binnig, Rohrer (1986) · Bednorz, Müller (1987) · Lederman, Schwartz, Steinberger (1988) · Ramsey, Dehmelt, Paul (1989) · Friedman, Kendall, R. Taylor (1990) · de Gennes (1991) · Charpak (1992) · Hulse, J. Taylor (1993) · Brockhouse, Shull (1994) · Perl, Reines (1995) · D. Lee, Osheroff, Richardson (1996) · Chu, Cohen-Tannoudji, Phillips (1997) · Laughlin, Störmer, Tsui (1998) · 't Hooft, Veltman (1999) · Alfjorov, Kroemer, Kilby (2000)
Från 2001
Cornell, Ketterle, Wieman (2001) · Davis, Koshiba, Giacconi (2002) · Abrikosov, Ginzburg, Legget (2003) · Gross, Politzer, Wilczek (2004) · Glauber, Hall, Hänsch (2005) · Mather, Smoot (2006) · Fert, Grünberg (2007) · Nambu, Kobayashi, Masukawa (2008) · Kao, Boyle, Smith (2009) · Geim, Novoselov (2010) · Perlmutter, Schmidt, Riess (2011) · Wineland, Haroche (2012)  · Englert, Higgs (2013) · Akasaki, Amano, Nakamura (2014) · Kajita, McDonald (2015) · Kosterlitz, Haldane, Thouless (2016) · Weiss, Barish, Thorne (2017) · Ashkin, Mourou, Strickland (2018) · Peebles, Mayor, Queloz (2019) · Penrose, Genzel, Ghez (2020) · Manabe, Hasselmann, Parisi (2021) · Aspect, Clauser, Zeilinger (2022) · Agostini, Krausz, L'Huillier (2023)
Auktoritetsdata
• WorldCat • VIAF: 27126854LCCN: n50050350ISNI: 0000 0001 1023 110XGND: 118513621Libris XL: 20dgg65l06xg2gg Katalogiserade verk. Andra katalogiserade bidrag.SUDOC: 03158733XBNF: cb122772830 (data)BIBSYS: 90078340MGP: 18245NLA: 35020387NDL: 00433892NKC: ola2002153872ICCU: UFIV023513BNE: XX867197CiNii: DA00101030CANTIC: a11339974