Riksdagen 1840–1841


Riksdagen 1840–1841
Ståndsriksdag
Stockholm
Riksdagens varaktighet
14 januari 1840–16 juni 1841
(519 dagar)
◄ 1834–18351844–1845 ►
Redigera Wikidata

Riksdagen 1840–1841 ägde rum i Stockholm.

Ständerna sammanträdde till lagtima riksdag i Stockholm den 14 januari 1840. Lantmarskalk var Otto Palmstierna. Prästeståndets talman var ärkebiskop Carl Fredrik af Wingård. Borgarståndets talman var Lars Gustaf Holm och bondestådets talman Anders Ericsson.

På 1840–41 års riksdag samlade oppositionen all sin kraft till strid mot "allenastyrandet" och "Braheväldet". Vissa ville tvinga kung Karl XIV Johan att abdikera. Man skulle överhopa den gamle kungen med så mycket obehag att han skulle tröttna och i desperation nedlägga kronan samt överlämna regeringen åt kronprins Oskar, som ansågs vara frisinnad.[1]

I själva verket var det dock endast en mindre del av oppositionsmännen som ville driva saken så långt. Det stora flertalet samlade sig kring programmet "Till kamp mot ministären!" Häftigast riktade oppositionen sina angrepp mot justitiestatsminister Mathias Rosenblad.[1]

Rosenblad tvingades avgå från sitt statsrådsämbete, och hans exempel följdes efter hand av hela raden reaktionära män inom ministären. Till deras efterträdare tvingades Karl Johan att utse mer frisinnade män. Dock lyckades han undslippa att ta in någon av de egentliga oppositionsmännen i statsrådet.[2]

På denna riksdag fick "Braheväldet" också en knäck i och med att Magnus Brahe tvingades avgå från sitt generaladjutantskap för armén. Nödd och tvungen gav Karl Johan även sitt samtycke till en del reformer i samhället.[2]

Riksdagen avslutades den 16 juni 1841.

v  r
Svenska riksdagar
Medeltiden
(herredagsmöten (urval)
Sveriges lilla riksvapen
Reformationstiden
(de första ståndsriksdagarna)
Stormaktstiden
(fr.o.m. 1617 års riksdagsordning)
Frihetstiden
(fr.o.m. 1723 års riksdagsordning)
Gustavianska tiden
(fr.o.m. 1772 års regeringsform)
De sista ståndsriksdagarna
(fr.o.m. 1809 års regeringsform)
Tvåkammarriksdagen
(fastställt i
1866 års riksdagsordning)
1867 1868 1869 1870 1871 (lagtima) 1871 (urtima) 1872 1873 1874 1875 1876 1877 1878 1879 1880 1881 1882 1883 1884 1885 1886 1887 (A) 1887 (B) 1888 1889 1890 1891 1892 (lagtima) 1892 (urtima) 1893 1894 1895 1896 1897 1898 1899 1900 1901 1902 1903 1904 1905 (lagtima) 1905 (första urtima) 1905 (andra urtima) 1906 1907 1908 1909 1910 1911 1912 1913 1914 (A) 1914 (B) 1915 1916 1917 1918 (lagtima) 1918 (urtima) 1919 (lagtima) 1919 (urtima) 1920 1921 1922 1923 1924 1925 1926 1927 1928 1929 1930 1931 1932 1933 1934 1935 1936 1937 1938 1939 (lagtima) 1939 (urtima) 1940 (lagtima) 1940 (urtima) 1941 1942 1943 1944 1945 1946 1947 1948 1949 1950 1951 1952 1953 1954 1955 1956 1957 1958 (A) 1958 (B) 1959 1960 1961 1962 1963 1964 1965 1966 1967 1968 1969 1970
Enkammarriksdagen
(fastställt i
1974 års regeringsform
och riksdagsordning)

Referenser

  1. ^ [a b] Grimberg, Carl. ”215 (Svenska folkets underbara öden / VIII. 1809 års män, Karl Johans och Oskar I:s tid samt Vårt näringsliv och kommunikationsväsen under teknikens tidevarv 1809-1859)”. runeberg.org. https://runeberg.org/sfubon/8/0217.html. Läst 14 januari 2023. 
  2. ^ [a b] Grimberg, Carl. ”218 (Svenska folkets underbara öden / VIII. 1809 års män, Karl Johans och Oskar I:s tid samt Vårt näringsliv och kommunikationsväsen under teknikens tidevarv 1809-1859)”. runeberg.org. https://runeberg.org/sfubon/8/0220.html. Läst 14 januari 2023.