Riksdagen 1930


Riksdagen 1930
Tvåkammarriksdag
Stockholm
Riksdagens varaktighet
10 januari 1930–14 juni 1930
(155 dagar)
◄ 19291931 ►
Redigera Wikidata

Riksdagen 1930 ägde rum i Stockholm.

Riksdagens kamrar sammanträdde i riksdagshuset den 10 januari 1930. Riksdagsarbetet inleddes ceremoniellt genom riksdagens högtidliga öppnande i rikssalen på Stockholms slott den 11 januari. Första kammarens talman var Axel Vennersten (Nationella partiet), andra kammarens talman var Bernhard Eriksson (S). Riksdagen avslutades den 14 juni 1930.[1]

Under riksdagens lopp avgavs 280 propositioner. I första kammaren väcktes 343 motioner, i andra kammaren och 557. Riksstaten slutade på 813 367 200 kronor.[2]

Några av de beslut som fattades under riksdagen 1930:[2]

  • Båda kamrarna avslog motioner om arbetarsemestrar.
  • Sedan regeringen föreslagit prolongering av lagen om arbetstidens begränsning, antog riksdagen permanent lag i ämnet, avsedd att träda i kraft den 1 januari 1931.
  • I dechargefrågan framställde Konstitutionsutskottet tio anmärkningar enligt § 107 regeringsformen, vilka samtliga lades till handlingarna, i ett fall dock med gillande i andra kammaren. Den sistnämnda anmärkningen gällde att utrikesnämnden inte på ett tidigare stadium hörts i fråga om instruktionerna för Sveriges ombud vid tullkonferensen i Genève.
  • Ny lag antogs om församlingsstyrelse. Kyrkofullmäktige blev obligatoriskt i församlingar med över 5 000 invånare.
  • Riksdagen begärde ny allsidig utredning av Sveriges försvarsfråga.
  • Till en ny havsisbrytare beviljades ett anslag av 3 400 000 kr.
  • För att lätta jordbrukets kreditbekymmer inrättades Svenska jordbrukskreditkassan med en grundfond av 15 miljoner kronor, varjämte stadgarna för jordbrukskreditkassor och centralkassor i vissa punkter ändrades.
  • Beslut fattades om uppförande av Karolinska sjukhuset.
  • Utredning begärdes om statens övertagande av Kinnekulleverken.
  • Nya kommunallagar antogs, huvudsakligen byggda på en formell revision av de tidigare, för att få en förbättrad och mera överskådlig framställning, och en tydligare formulering.
  • Ett avtal med Stockholms stad om exploatering av delar av Ladugårdsgärdet godkändes.
  • Personlig professur beviljades åt professor Jöran Sahlgren med uppdrag att leda ortnamnsundersökningarna. Anslag beviljades till ortnamnsarbetet.
  • Socialdemokratiska motioner om grundlagsändringar i syfte att stärka regeringsmakten avslogs.
  • Lagen om riksbanken ändrades för att utvidga bankens sedelutgivningsrätt, utan att bankens guldkassa behövde ökas.
  • En ny testamentslag antogs. Lagen utgjorde en fortsättning av den revision av ärvdabalken som påbörjades genom 1928 års arvslag.

Referenser

  1. ^ Riksdagsbeslutet vid riksdagen 1930.
  2. ^ [a b] Riksdagen 1930 i Svenska Dagbladets Årsbok – händelserna 1930 (1931)
v  r
Svenska riksdagar
Medeltiden
(herredagsmöten (urval)
Sveriges lilla riksvapen
Reformationstiden
(de första ståndsriksdagarna)
Stormaktstiden
(fr.o.m. 1617 års riksdagsordning)
Frihetstiden
(fr.o.m. 1723 års riksdagsordning)
Gustavianska tiden
(fr.o.m. 1772 års regeringsform)
De sista ståndsriksdagarna
(fr.o.m. 1809 års regeringsform)
Tvåkammarriksdagen
(fastställt i
1866 års riksdagsordning)
1867 1868 1869 1870 1871 (lagtima) 1871 (urtima) 1872 1873 1874 1875 1876 1877 1878 1879 1880 1881 1882 1883 1884 1885 1886 1887 (A) 1887 (B) 1888 1889 1890 1891 1892 (lagtima) 1892 (urtima) 1893 1894 1895 1896 1897 1898 1899 1900 1901 1902 1903 1904 1905 (lagtima) 1905 (första urtima) 1905 (andra urtima) 1906 1907 1908 1909 1910 1911 1912 1913 1914 (A) 1914 (B) 1915 1916 1917 1918 (lagtima) 1918 (urtima) 1919 (lagtima) 1919 (urtima) 1920 1921 1922 1923 1924 1925 1926 1927 1928 1929 1930 1931 1932 1933 1934 1935 1936 1937 1938 1939 (lagtima) 1939 (urtima) 1940 (lagtima) 1940 (urtima) 1941 1942 1943 1944 1945 1946 1947 1948 1949 1950 1951 1952 1953 1954 1955 1956 1957 1958 (A) 1958 (B) 1959 1960 1961 1962 1963 1964 1965 1966 1967 1968 1969 1970
Enkammarriksdagen
(fastställt i
1974 års regeringsform
och riksdagsordning)