Anna-Maria Åström
| Anna-Maria Åström | |
| Född | 15 september 1951[1] (72 år) Helsingfors[1] |
|---|---|
| Medborgare i | Finland[2] |
| Sysselsättning | Etnolog |
| Befattning | |
| Professor (1999–)[3] | |
| Arbetsgivare | Åbo Akademi[1] |
| Partner | Leif Salmén (1993–)[4] |
| Föräldrar | Sven-Erik Åström |
| Utmärkelser | |
| Statsrådet Mauritz Hallbergs pris (1994) Statens pris för informationsspridning (2002)[3] | |
| Redigera Wikidata | |
Anna-Maria Åström, född 15 september 1951 i Helsingfors, är en finländsk etnolog och professor emerita vid Åbo Akademi.
Åström, som är dotter till Sven-Erik Åström, blev politices magister med allmän statslära som huvudämne 1975 och studerade därefter etnologi vid Lappfjärds folkhögskola, Åbo Akademi och Helsingfors universitet.[5] Filosofie doktor blev hon 1994. Hon var 1979–1986 anställd vid Folkkultursarkivet, 1987–1999 forskare vid Finlands Akademi och från 1999 till 2015[6] professor i etnologi, särskilt nordisk, vid Åbo Akademi.
Åströms forskning omspänner cirka 200 studier med ett brett spektrum av samfunds- och kulturanalyser kring bland annat seder och riter, levnadslopp, familj och släkt, turism och strömmingsmarknad, köpcentra och museer, kulturkontakt och identitet, staden, borgerligheten samt etnologisk teori, exempelvis mentalitetshistoria och historisk antropologi. Såväl när det gäller ett stort empiriskt material som fältstudier på mikronivå är perspektivet präglat av strukturhistoria och semiotik.
Förutom doktorsavhandlingen "Sockenboarne" - Herrgårdskultur i Savolax 1790–1850 (1993) har hon skrivit flera artiklar och redigerat monografier kring bland annat stads-, hem-, släkt- och brukskultur, till exempel Kaskö – kontinuitet och förändring i en småstad (1985), Hemma bäst (1990) och Memories of my town (2003). Bland de av henne ledda större forskningsprojekten kan nämnas Kulturell konfrontation och självbild, som resulterade i verket Gränsfolkets barn. Finlandssvensk marginalitet och självhävdelse i kulturanalytiskt perspektiv (2001). Åström har därvid samt i samband med arkiv- och fältforskningen, symposier och kongresser skolat upp en ny generation finlandssvenska etnologer. Hennes samhällsinsatser gäller i hög grad föreningen Brage, dess folklivssektion samt tidskriften Laboratorium för folk och kultur, som hon lett sedan grundandet 1989. Hon har suttit i direktionen för Brages pressarkiv (1986–2006) och Svenska litteratursällskapets styrelse (1999–) samt nämnder.
Källor
Uppslagsverk
- Åström, Anna-Maria i Uppslagsverket Finland (webbupplaga, 2012). CC-BY-SA 4.0
Noter
- ^ [a b c] Finlands professorer 1640-2007, Professorsförbundet, 2008, s. 852, ISBN 978-952-99281-1-8.[källa från Wikidata]
- ^ Libris, 7 november 2012, läs online, läst: 24 augusti 2018.[källa från Wikidata]
- ^ [a b] Kuka kukin on 2015, Otava, 2014, s. 1044, ISBN 978-951-1-28228-0.[källa från Wikidata]
- ^ Leif Salmén on kuollut – Kollegat muistelevat: ”Television vaalitenttien vetäjänä yksi parhaimmista ja tiukimmista, kenties ikinä” (på finska), Sanoma Media Finland, Helsingin Sanomat, 19 november 2019, läs online, läst: 20 november 2019.[källa från Wikidata]
- ^ Huldén, Niklas (30 oktober 2014). ”Synpunkten: etnologen Anna-Maria Åström”. Artefacta – nätverket för föremålsstudier. Arkiverad från originalet den 8 januari 2018. https://web.archive.org/web/20180108062428/http://www.artefacta.fi/sv/nyheter/synpunkten_etnologen_anna-maria_astrom.475.news. Läst 7 januari 2018.
- ^ ”Åbo Akademi – Forskare”. Åbo Akademi. 16 december 2015. Arkiverad från originalet den 19 augusti 2015. https://web.archive.org/web/20150819195905/http://www.abo.fi/fakultet/etnforskare. Läst 7 januari 2018.
| ||||||||||||||||||||
|
