Ragnar Granit

Ragnar Granit Nobelpristagare i fysiologi eller medicin 1967
KNO, LVA
Född30 oktober 1900[1][2][3]
Riihimäki, Finland
Död12 mars 1991[1][2][3] (90 år)
Stockholm[4]
Medborgare iFinland och Sverige
Utbildad vidHelsingfors universitet
Svenska normallyceum
SysselsättningNeuroforskare, universitetslärare, pedagog, läkare, fysiolog
ArbetsgivareKarolinska Institutet
BarnMichael Granit (f. 1930)
FöräldrarArtturi Vilhelm Granit[5]
Bertie Malmberg[5]
Utmärkelser
Frihetskorsets 4. klass (1918)[6]
Statsrådet Mauritz Hallbergs pris (1935)
Björkénska priset (1948)
Föreläsning till Sillimans minne (1953)
Utländsk ledamot av Royal Society (1960)[7]
Nobelpriset i fysiologi eller medicin (1967)[8][9]
Kommendörstecknet av I klass av Finlands Lejons orden[6]
Kungliga Serafimerorden[6]
Hedersdoktor vid University of Hong Kong
Kommendör av Nordstjärneorden[6]
Redigera Wikidata

Ragnar Arthur Granit, född 30 oktober 1900 i Riihimäki, Finland (familjen var ursprungligen från Korpo), död 12 mars 1991 i Engelbrekts församling, Stockholm, var en finlandssvensk fysiolog och med.o.kir.dr. (1927). Granit hör till de mest kända medicin­forskarna i Finland genom tiderna och var en av de internationellt sett främsta utforskarna av nervsystemet och sinnena under 1900-talet. Granit erhöll Nobelpriset i fysiologi eller medicin 1967 för sin forskning i synsinnet. Han var far till Michael Granit.

Biografi

Granit blev 1929 docent i fysiologi vid Helsingfors universitet och var 1937–1940 ordinarie professor. Han kallades sistnämnda år till Karolinska institutet i Solna, där han 1946–1967 var professor i neurofysiologi. Granit var en världens ledande forskare inom nerv- och sinnesfysiologin och utförde bland annat grundläggande undersökningar av färgseendet, för vilka han 1967 tilldelades Nobelpriset i fysiologi eller medicin tillsammans med amerikanarna Haldan Keffer Hartline och George Wald.

Ragnar Granit tilldelades Nobelpriset i fysiologi och medicin år 1967

Ett annat tema i Granits forskning var den centralnervösa kontrollen av muskelkontraktionen. Han presenterade sina rön i ett stort antal skrifter, bland annat Sensory mechanisms of the retina (1947) och Receptors and sensory perception (1955). Av Granits övriga verk kan nämnas Ung mans väg till Minerva (1941, rev. upplaga 1958), Finlandssvenskarna (1944) och memoarverket Hur det kom sig (1983).

Granit kallades år 1937 till ledamot av Finska Vetenskaps-Societeten[10] och invaldes 1944 som svensk ledamot nummer 912 av Kungliga Vetenskapsakademien. Han var styrelseledamot i Samfundet Nordens Frihet 1942–1945.[11] Han erhöll svenskt medborgarskap i mars 1941[12] och var församlingsmedlem i Finska församlingen i Stockholm. Han och hans hustru friherrinnan Marguerite Granit (1902–1991) är gravsatta i Korpo.[13]

Granit, som själv kallade sig ”både rikssvensk och finlandssvensk patriot”, var fast förankrad i Finland. Ett tecken på det är att han i uppslagsböcker och matriklar uppgav ”Stockholm och Korpo” som hemort. Trots att han bodde i Sverige i decennier bevarade han sitt finlandssvenska uttal. [14]

Verk

Skrivit

  • Farbentransformation und Farbenkontrast: Experimentelle Beiträge zur Theorie der Transformation (1926)
  • Die Elektrophysiologie der Netzhaut und des Sehnerven, mit besonderer Berücksichtigung der theoretischen Begründung der Flimmermethode (1936)
  • Ung mans väg till Minerva (1941)
  • Sensory mechanism of the retina with appendix on electroretinography (1947)
  • Receptors and sensory perception: A discussion of aims, means, and results of electrophysiological research into the process of reception (1955)
  • Charles Scott Sherrington: An appraisal (1966)
  • The basis of motor control: Integrating the activity of muscles, alpha and gamma motoneurons and their leading control systems (1970)
  • The purposive brain (1979)
  • Hur det kom sig: Forskarminnen och motiveringar (1983)

Redigerat

  • Finlandssvenskarna: En antologi (1944)
  • Utur stubbotan rot: Essäer till 200-årsminnet av Carl von Linnés död (1978)

Källor

  1. ^ [a b] Encyclopædia Britannica, Ragnar Arthur Granit, läst: 9 oktober 2017.[källa från Wikidata]
  2. ^ [a b] Brockhaus Enzyklopädie, Ragnar Arthur Granit, läst: 9 oktober 2017.[källa från Wikidata]
  3. ^ [a b] Bibliothèque nationale de France, BnF Catalogue général : öppen dataplattform, Ragnar Granit, licens: öppen licens.[källa från Wikidata]
  4. ^ Gemeinsame Normdatei, läst: 31 december 2014, licens: CC0.[källa från Wikidata]
  5. ^ [a b] Leo van de Pas, Genealogics, 2003, läs online och läs online.[källa från Wikidata]
  6. ^ [a b c d] Matti Klinge (red.), Kansallisbiografia, Finska litteratursällskapet och Finska historiska samfundet, läst: 28 februari 2021.[källa från Wikidata]
  7. ^ List of Royal Society Fellows 1660-2007, Royal Society, s. 143, läs online.[källa från Wikidata]
  8. ^ The Nobel Prize in Physiology or Medicine 1967, Nobelprize.org (på engelska), Nobelstiftelsen, läs online, läst: 3 februari 2021.[källa från Wikidata]
  9. ^ Table showing prize amounts (på engelska), Nobelstiftelsen, april 2019, läs online, läst: 3 februari 2021.[källa från Wikidata]
  10. ^ Elfving, Fredrik (MCMXXXVIII). Finska Vetenskapssocietetens historia 1838-1938. sid. 307 
  11. ^ Byström, Tora (2009). Nordens frihet: samfundet, tidningen, kretsen. Lund: Sekel Bokförlag. sid. 355. Libris 11583186. ISBN 978-91-85767-47-2. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:umu:diva-25758 
  12. ^ Ämbetsbetyg.
  13. ^ Lundberg, Stefan (18 juni 2017). ”Ragnar Granit – vår bortglömda Nobelpristagare”. Hufvudstadsbladet: s. 10–11. http://www.hbl.fi/artikel/ragnar-granit-var-bortglomda-nobelpristagare/. 
  14. ^ ”Granit, Ragnar”. Biografiskt lexikon för Finland. Helsingfors: Svenska litteratursällskapet i Finland. 2008–2011. URN:NBN:fi:sls-5171-1416928957777 

Externa länkar

v  r
Nobelpristagare i fysiologi eller medicin
1901–1925
von Behring (1901) · Ross (1902) · Ryberg Finsen (1903) · Pavlov (1904) · Koch (1905) · Golgi, Cajal (1906) · Laveran (1907) · Metjnikov, Ehrlich (1908) · Kocher (1909) · Kossel (1910) · Gullstrand (1911) · Carrel (1912) · Richet (1913) · Bárány (1914) · Inga priser utdelades 1915–1918. · Bordet (1919) · Krogh (1920) · Inget pris utdelades 1921. · Hill, Meyerhof (1922) · Banting, Macleod (1923) · Einthoven (1924) · Inget pris utdelades 1925.
1926–1950
Fibiger (1926) · Wagner-Jauregg (1927) · Nicolle (1928) · Eijkman, Hopkins (1929) · Landsteiner (1930) · Warburg (1931) · Sherrington, Adrian (1932) · Morgan (1933) · Whipple, Minot, Murphy (1934) · Spemann (1935) · Dale, Loewi (1936) · Szent-Györgyi (1937) · Heymans (1938) · Domagk (1939) · Inga priser utdelades 1940–1942. · Dam, Doisy (1943) · Erlanger, Gasser (1944) · Fleming, Chain, Florey (1945) · Muller (1946) · C. Cori, G. Cori, Houssay (1947) · Müller (1948) · Hess, Moniz (1949) · Kendall, Reichstein, Hench (1950)
1951–1975
Theiler (1951) · Waksman (1952) · Krebs, Lipmann (1953) · Enders, Weller, Robbins (1954) · Theorell (1955) · Cournand, Forssmann, Richards (1956) · Bovet (1957) · Beadle, Tatum, Lederberg (1958) · Ochoa, Kornberg (1959) · Burnet, Medawar (1960) · von Békésy (1961) · Crick, Watson, Wilkins (1962) · Eccles, Hodgkin, Huxley (1963) · Bloch, Lynen (1964) · Jacob, Lwoff, Monod (1965) · Rous, Huggins (1966) · Granit, Hartline, Wald (1967) · Holley, Khorana, Nirenberg (1968) · Delbrück, Hershey, Luria (1969) · Katz, von Euler, Axelrod (1970) · Sutherland (1971) · Edelman, Porter (1972) · von Frish, Lorenz, Tinbergen (1973) · Claude, de Duve, Palade (1974) · Baltimore, Dulbecco, Temin (1975)
1976–2000
Blumberg, Gajdusek (1976) · Guillemin, Schally, Yalow (1977) · Arber, Nathans, Smith (1978) · Cormack, Hounsfield (1979) · Benacerraf, Dausset, Snell (1980) · Sperry, Hubel, Wiesel (1981) · Bergström, Samuelsson, Vane (1982) · McClintock (1983) · Jerne, Köhler, Milstein (1984) · Brown, Goldstein (1985) · Cohen, Levi-Montalcini (1986) · Tonegawa (1987) · Black, Elion, Hitchings (1988) · Bishop, Varmus (1989) · Murray, Thomas (1990) · Neher, Sakmann (1991) · Fischer, Krebs (1992) · Roberts, Sharp (1993) · Gilman, Rodbell (1994) · Lewis, Nüsslein-Volhard, Wieschaus (1995) · Doherty, Zinkernagel (1996) · Prusiner (1997) · Furchgott, Ignarro, Murad (1998) · Blobel (1999) · Carlsson, Greengard, Kandel (2000)
Från 2001
Hartwell, Hunt, Nurse (2001) · Brenner, Horvitz, Sulston (2002) · Lauterbur, Mansfield (2003) · Axel, Buck (2004) · Marshall, Warren (2005) · Fire, Mello (2006) · Capecchi, Evans, Smithies (2007) · zur Hausen, Barré-Sinoussi, Montagnier (2008) · Blackburn, Greider, Szostak (2009) · Edwards (2010) · Beutler, Hoffmann, Steinman (2011) · Gurdon, Yamanaka (2012) · Rothman, Schekman, Südhof (2013) · O'Keefe, E. Moser, M-B. Moser (2014) · Campbell, Ōmura, Tu (2015) · Ohsumi (2016) · Hall, Rosbash, Young (2017) · Allison, Honjo (2018) · Kaelin, Ratcliffe, Semenza (2019) · Alter, Houghton, Rice (2020) · Julius, Patapoutian (2021) · Pääbo (2022) · Karikó, Weissman (2023)
v  r
Statsrådet Mauritz Hallbergs pris av Svenska litteratursällskapet i Finland
1920-1939
1920: Gunnar Castrén · 1921: Rolf Witting · 1922: Jarl Wasastjerna · 1923: Erik Nordenskiöld · 1923: Hjalmar Tallqvist · 1924: Tor Karsten · 1925: Albert Lilius · 1926: Magnus Hammarström · 1927: Carl Axel Nordman · 1927: Ossian Aschan · 1928: Hugo Pipping · 1929: Yrjö Hirn · 1930: Ragnar Hemmer · 1931: Väinö Tanner · 1932: K. J. Hartman · 1933: Karl Lindman · 1934: Gabriel Nikander · 1935: Ragnar Granit · 1936: Eirik Hornborg · 1937: Hans Ruin · 1938: Eric Anthoni · 1939: Johannes Wahlberg
1940-1959
1940: Rafael Karsten · 1941: Lars-Ivar Ringbom · 1942: E. N. Tigerstedt · 1943: Bruno Lesch · 1944: Nils Cleve · 1945: Erik Ekelund · 1946: Bertel Hintze · 1947: Kurt Buch · 1948: Gunvor Kerkkonen · 1949: Olav Ahlbäck · 1950: Göran Schildt · 1951: Jacobus Sundman · 1952: Carl-Eric Thors · 1953: Jan-Magnus Jansson · 1954: Gunnar Fougstedt · 1955: Erik Stenius · 1956: Hans Blomberg · 1957: Lars Wahlbeck · 1958: Åke Granlund · 1959: Carl-Rudolf Gardberg
1960-1979
1960: Lars-Ivar Ringbom · 1961: C. E. Knoellinger · 1962: Lars Huldén · 1963: Edward Andersson · 1964: Lars Erik Taxell · 1964: Bengt von Törne · 1965: Olof Riska · 1966: Carl Axel Nordman · 1967: John Vikström · 1967: Johan Wrede · 1968: Stig Jägerskiöld · 1969: Stig-Erik Bergström · 1970: Björn Kurtén · 1971: Nils Storå · 1972: Dag Anckar · 1973: Torsten Edgren · 1974: Caj-Gunnar Lindström · 1974: Leif Nordberg · 1975: Carl Jacob Gardberg · 1976: Hans Saxén · 1977: Birgit Klockars · 1978: Fabian Dahlström · 1979: Erik Andersson
1980-1999
1980: Krister Ståhlberg · 1981: Peter Slotte · 1981: Rainer Fagerlund · 1982: Allan Rosas · 1982: Peter Wetterstein · 1983: Göran Djupsund · 1983: Lauri Karvonen · 1984: Max Engman · 1985: Tore Ahlbäck · 1985: Mariam Ginman · 1986: Lena Sisula-Tulokas · 1986: Olle Sirén · 1987: Eljas Orrman · 1988: Ilkka Hirvonen · 1989: Ann-Marie Ivars · 1990: Marketta Sundman · 1991: Anne-Marie Londen · 1992: Ulrika Wolf-Knuts · 1993: Nils Erik Villstrand · 1994: Anna-Maria Åström · 1995: Seppo Kjellberg · 1996: Harriet Strandell · 1997: Mikael Lindfelt · 1998: Merja Koskela · 1999: Beatrice Silén · 1999: Juhani Martikainen
2000-2019
2000: John Sundholm · 2001: Björn Vikström · 2002: Holger Lillqvist · 2003: Petri Salo · 2004: Susanne Österlund-Pötzsch · 2005: Henry Nygård · 2006: Anna Slotte-Lüttge · 2006: André Swanström · 2007: Jutta Ahlbeck-Rehn · 2008: Pamela Slotte · 2009: Nina Martola · 2010: Stefan Nygård · 2011: Mårten Knuts · 2011: Maria Vainio-Kurtakko · 2012: Michel Ekman · 2013: Charlotta af Hällström-Reijonen · 2013: Jennica Thylin-Klaus · 2014: Harry Lunabba · 2015: Julia Tidigs · 2016: Matias Kaihovirta · 2016: Anna Möller-Sibelius · 2017: Freja Rudels · 2018: Kari Tarkiainen · 2019: Julia Dahlberg
2020-2039
2020: Sarah Wikner · 2021: Sophie Holm
Auktoritetsdata
• WorldCat • VIAF: 109076693LCCN: n79026882ISNI: 0000 0001 1081 6570GND: 102773785Libris XL: b8nqqtcv0cr0451 Katalogiserade verk. Andra katalogiserade bidrag.SUDOC: 050142720BNF: cb12989164b (data)BIBSYS: 90244909NLA: 35139787NDL: 00441508NKC: nlk20000079149CiNii: DA01544784 • Alvin: alvin-person:5441