Lars Huldén

Lars Huldén
Lars Huldén, 2012.
Lars Huldén, 2012.
Född5 februari 1926
Jakobstad
Död11 oktober 2016 (90 år)
Helsingfors
YrkeFörfattare
NationalitetFinländsk Finland Finland
SpråkSvenska
Verksam1958–2016
GenrerPoesi, essäer, språkvetenskap, ortsnamn
HemortMunsala[1]
Make/makaIngeborg ("Bojen") Slotte
BarnFyra söner, däribland Mats Huldén
SläktingarEvert Huldén och Ester Nyvik (föräldrar)

Lars Evert Huldén, född 5 februari 1926 i Jakobstad i Finland, död 11 oktober 2016 i Helsingfors, var en finlandssvensk språkvetare, författare och översättare.[2]

Karriär

Lars Huldén var son till bonden och författaren Evert Huldén och lärarinnan Ester Sofia Nyvik. Han växte upp på hemmanet Nörråkers i Monå by i Munsala och började studera vid Helsingfors universitet 1944. Han studerade vid Uppsala universitet 1947–1949 för Ivar Modéer och därefter åter vid Helsingfors universitet, där han tog en kandidatexamen 1950. På Uppsala universitet lade han 1952 fram en avhandling pro gradu om ortnamnen i Munsala. Han disputerade 1957 vid Helsingfors universitet i filologi med en avhandling om "verbböjningen i Österbottens svenska folkmål". Avhandlingen gällde den starka verbböjningen, och två år senare behandlade han den svaga verbböjningen. Hans forskningsområden var främst dialekter på svenska och ortnamn, samt Carl Michael Bellmans och Johan Ludvig Runebergs diktning. Han var föreståndare för Arbetarinstitutet i Gamlakarleby 1951–1956, professor i nordisk filologi vid Helsingfors universitet från 1958[3] och därefter professor i nordiska språk vid samma lärosäte 1964–1989. Huldén var styrelsemedlem i Svenska litteratursällskapet i Finland åren 1965–1992 och styrelsens ordförande 1983–1992. Han fungerade som inspektor för Vasa nation åren 1969–1981.

Huldén debuterade som poet 1958 med Dräpa näcken och har därefter utgivit ungefär 40 diktsamlingar.

H:s lyrik är rotad i det moderna livets vardagstonfall men m ständig kontakt m litterär o intellektuell tradition. Språnget däremellan blir för H både en ironisk o expressiv distans där humor o subtila effekter blir verksamma medel för att tolka det moderna livets splittring o det intimas, inte minst kärlekens landskap.
Litteraturlexikon. Natur och kultur 1974.[3]

Som forskare ägnade han sig åt Carl Michael Bellman och Johan Ludvig Runeberg samt svenska dialekter och ortnamn. Som översättare översatte han bland annat Shakespearepjäser samt Kalevala tillsammans med sonen Mats Huldén.

Han blev 1971 ledamot av Finska Vetenskaps-Societeten.[4] och 1978 av Kungl. Gustaf Adolfs Akademien.

År 1986 utnämndes han till hedersdoktor vid Uppsala universitet och 1996 vid Islands universitet.[5]

Lars Huldén gifte sig 1948 med journalisten Ingeborg ("Bojen") Slotte (1926–2004). Paret fick fyra söner.[6] Åren 1973–1993 bebodde han hedersbostaden Diktarhemmet i Borgå.

Bibliografi

Poesi

  • Dräpa näcken (Schildt, 1958)
  • Speletuss (1961)
  • Spöfågel (Schildt, 1964)
  • Enrönnen (Schildt, 1966)
  • Dikter i fosterländska ämnen (Schildt, 1967)
  • Sju nya och ganska lustiga visor (Schildt, 1968)
  • Herr Varg! (Rabén & Sjögren, 1969)
  • Herdedikter (Schildt, 1973)
  • Läsning för vandrare (Schildt, 1974)
  • Långdansen: dikter 1958–1976 i urval (Rabén & Sjögren, 1976)
  • Island i december och andra resedikter (1976)
  • Heim/Hem: dikt på munsalamål och högsvenska (Schildt, 1977)
  • J.L. Runeberg och hans vänner: dikter (Rabén & Sjögren, 1978)
  • Dikter vid särskilda tillfällen (1979)
  • Jag blir gammal, kära du (Schildt, 1981)
  • Dikterna till jubileet (Svenska folkpartiet, 1981)
  • Mellan jul och Ragnarök (Fripress, 1984)
  • Resedikter (1987)
  • Judas Iskariot Samfundet årsbok 1987 (Fripress, 1987)
  • Visor på två sorters svenska (Eget förlag, 1987)
  • På Pindi klint: akademiska dikter (Schildt, 1990)
  • Psalmer för trolösa kristna (Schildt, 1991)
  • Dikter om Bellman (1992)
  • När flaggorna flög: tillfällesdikter (Svenska folkskolans vänner, 1992)
  • Vers och prosa under ganska många år (Samfundet Sverige-Finland, 1997)
  • Vegas färd: osammanhängande poetisk berättelse om ett förlopp (Schildt, 1997)
  • Den finlandssvenska dikten. 10 (Bonnier, 2001)
  • Sånger för scen och kabaré (Schildt, 2002)
  • Återkommen från Atlanta: dikter (Schildt, 2005)
  • Utförlig beskrivning av en bärplockares väg: dikter från femtio år (Schildt, 2006)
  • Himmelshögt och vattentätt: dikter (Schildt, 2007)
  • Akademiska dikter och visor (Svenska litteratursällskapet i Finland, 2008)
  • To å ja, vi boåda = Du och jag, vi båda: dikter på Munsaladialekt (Schildt, 2010)
  • Kajaneborg 1636: dikter (Eget förlag, 2010)
  • Inga stjärnor i natt, sir (Schildt & Söderström, 2012)

Prosa

  • Hus: berättelser (Schildt, 1979)
  • Berättelser ur mitt förflutna liv (Fripress, 1990)
  • Berättelser om mig och andra (Schildt, 1992)
  • Berättelser i urval 1979–1996 (Schildt, 1996)
  • Känt och okänt folk och fä: berättelser (Schildt, 2008)
  • Läsning för vandrare och andra (Schildts & Söderströms 2016)

Pjäser

  • Halvåtta i kväll (1968)
  • Violinisterna (1968)
  • Österbotten, Österbotten (1970)
  • Två Raseborgsspel 1974) [Innehåll: Förräderiet (1971) ; Under torparsolen (1973)]
  • Anders: en herdes saga (Karleby ungdomsförening, 1990)
  • Tre spel om kärlek (Svenska folkskolans vänner, 2009) [Innehåll: En kärlek i Prag ; Amalia ; Himmelsk vägtjänst]

Litteratur- och språkvetenskap (urval)

  • Verbböjningen i Österbottens svenska folkmål. 1 (1957) [Diss. Helsingfors]
  • Verbböjningen i Österbottens svenska folkmål. 2 (1959)
  • Om samordning hos Bellman (1961)
  • Ordstudier i Fredmans epistlar 1963
  • Finlands svenska litteratur. 1, Från medeltiden till Åboromantiken (tillsammans med Jarl Gallén, Olof Enckell, Erik Ekelund) (Bonnier, 1968)
  • Carl Michael Bellman (Natur & Kultur, 1994)
  • En folkets man: berättelsen om Anders Svedberg från Munsala (tillsammans med AnCi Holm) (Svenska folkskolans vänner, 2001)
  • Finlandssvenska bebyggelsenamn (Svenska litteratursällskapet i Finland, 2001)
  • Bellmansstudier. Saml 24: uppsatser (Proprius, 2012)

Översättningar (urval)

  • William Shakespeare: Kung Lear (King Lear) (otryckt översättning för Stockholms stadsteater 1973)
  • John Arden och Margaretta D'Arcy: The Ballygombeen bequest (otryckt översättning för Stockholms stadsteater 1974)
  • William Shakespeare: Othello (Othello) (översatt tillsammans med Mats Huldén, Ordfront, 1987)
  • William Shakespeare: Rickard III (King Richard III) (Ordfront, 1989)
  • Caj Bremer och Kai Nieminen: Fuuga = Fuga = Fugue (Musta taide, 1992) [trespråkig utgåva]
  • William Shakespeare: Trettondagsafton (Twelfth night) (1993)
  • William Shakespeare: Köpmannen i Venedig (The merchant of Venice) (Ordfront, 1995)
  • Molière: Den tanklöse (L'Étourdi ou les contretemps) (1996)
  • Kalevala: finsk folkdikt (Kalevala) (översatt tillsammans med Mats Huldén, Atlantis, 1999)
  • Mimmo Morina: Dikter: Selecta minima 1964–1998 (översatt tillsammans med Mats Huldén, Euroeditor, 2001)

Priser och utmärkelser

Litteratur

  • Saari, Mirja – Londen, Anne-Marie – Nilsson, Kim (red.): Xenia Huldeniana: en vänskrift tillägnad Lars Huldén på hans 60-årsdag 5.2.1986. Helsingfors universitet, 1986.
  • Sorvali, Irma: Sju studier tillägnade Lars Huldén på hans 60-årsdag 5.2.1986. Oulun yliopisto, 1986.
  • Lars Huldén; Patrick Bruun (1986), Lars Huldén : festskrift 5.2.1986 / [festskriftskommittén: Patrick Bruun...ja muita]., Skrifter utgivna av Svenska litteratursällskapet i Finland, Helsingfors, Wikidata Q113529877, ISSN 0039-6842, https://urn.fi/urn:NBN:fi-fd2019-00022180 
  • Wik, Inga-Britt (red.): Strövtåg i ordskogen: Lars Huldén om liv och verk. Svenska litteratursällskapet i Finland, 2002.
  • Stenwall, Åsa: Den omöjliga hemkomsten: rötter och rotlöshet hos några österbottniska författare. Schildt, 2006.
  • Skulle det bli brösttoner? Svenskösterbottniska författarporträtt. Scriptum, 2007.
  • Assmuth, Lari – Harling-Kranck, Gunilla – Lillqvist, Jonas (red.): Lars Huldén: Bibliografi 1949-2007. Svenska litteratursällskapet i Finland, 2007.

Källor

Litteratur

Noter

  1. ^ hämtat från: finskspråkiga Wikipedia.[källa från Wikidata]
  2. ^ Sund, Britt: Lars Huldén har gått ur tiden. Vasabladet 12.10.2016.
  3. ^ [a b] Litteraturlexikon: svensk litteratur under 100 år, s. 111. Natur & Kultur, 1974.
  4. ^ ”Ordinarie ledamöter – Varsinaiset jäsenet – Regular members”. Finska Vetenskaps-Societeten. Arkiverad från originalet den 2 april 2015. https://web.archive.org/web/20150402094939/http://www.scientiarum.fi/pdf/LEDAMOTSLISTOR/fvswebb_invals%C3%A5r_2015-01-27.pdf. Läst 3 mars 2015. 
  5. ^ ”Honorary Degrees”. Islands universitet. Arkiverad från originalet den 11 november 2013. https://web.archive.org/web/20131111154633/http://english.hi.is/honorary_degrees/honorary_degrees. Läst 11 november 2013. 
  6. ^ Östman, Jeanette: Jobbet isolerade mig från familjen. Arkiverad 18 oktober 2016 hämtat från the Wayback Machine. Hufvudstadsbladet den 8 november 2015.
  7. ^ Marit Lindqvist (5 april 2013). ”Den dansande björnen 20 år - Jubileumsår för Yles lyrikpris”. Yle. https://svenska.yle.fi/artikel/2013/04/05/den-dansande-bjornen-20-ar-jubileumsar-yles-lyrikpris. Läst 5 januari 2020. 
  8. ^ Huldén, Lars i Uppslagsverket Finland (webbupplaga, 2012). CC-BY-SA 4.0

Externa länkar

  • Hedlund, Tom: Akademiska dikter och visor: Diktarnas fest är inte riktigt över. Svenska Dagbladet den 9 augusti 2009.
  • Huldén, Lars i Uppslagsverket Finland (webbupplaga, 2012). CC-BY-SA 4.0
  • Presentation av Lars Huldén på Schildt och Söderströms webbplats.
  • Lars Huldéns arkiv vid Svenska litteratursällskapet i Finland
  • Lars Huldén (1926-2016) hos Litteraturbanken
v  r
Tollanderska priset av Svenska litteratursällskapet i Finland
1913-1929
1913: Valfrid Vasenius, Bertel Gripenberg · 1914: Hjalmar Procopé, Arvid Mörne, Jacob Tegengren · 1915: Jacob Tegengren, John Arnold Bergh, Sigrid Backman · 1916: Hjalmar Procopé, Ture Janson, Richard Malmberg, Runar Schildt · 1917: Karin Smirnoff, Jarl Hemmer, Ragnar Ekelund, Erik Furuhjelm, Gabriel Sanden · 1918: Emil Zilliacus, Runar Schildt · 1919: Ragnar Ekelund · 1920: Jarl Hemmer · 1921: Arvid Mörne · 1922: Josefina Bengts · 1923: Ture Janson · 1924: Wilhelm Ruuth · 1925: Sigurd Nordenstreng · 1926: Bertel Gripenberg · 1927: Arvid Mörne · 1928: Gabriel Rein · 1929: Arvid Mörne
1930-1949
1930: Emil Zilliacus · 1931: Arvid Mörne · 1932: Emil Zilliacus · 1933: R.R. Eklund · 1934: Hagar Olsson · 1935: Hans Ruin · 1936: Sigurd Frosterus · 1937: Sally Salminen · 1938: Eric Anthoni · 1939: Harald Jernström · 1940: Jacob Tegengren · 1941: Ivar Heikel · 1942: Bertel Gripenberg · 1943: Elmer Diktonius · 1944: R.R. Eklund · 1945: Bertel Hintze · 1946: Solveig von Schoultz · 1947: Olav Ahlbäck · 1948: Mirjam Tuominen · 1949: Sven Lindman
1950-1969
1950: Hagar Olsson · 1951: Eirik Hornborg · 1952: Göran Schildt · 1953: Walentin Chorell · 1954: Oscar Parland · 1955: Ole Torvalds · 1956: Göran Stenius · 1957: Åke Granlund · 1958: Bo Carpelan · 1959: Carl-Rudolf Gardberg · 1960: Erik Heinrichs · 1961: Anna Bondestam · 1962: Bo Carpelan · 1963: Oscar Parland · 1964: Nils Erik Wickberg · 1965: Lars Huldén · 1966: Christer Kihlman · 1967: Rabbe Enckell, Anders Cleve · 1968: Birgit Klockars, Kurt Zilliacus · 1969: Ralf Nordgren, Johan Wrede
1970-1989
1970: John Gardberg · 1971: Tove Jansson · 1972: Karin Allardt Ekelund · 1973: Olof Enckell · 1974: Tito Colliander · 1975: Oscar Nikula · 1976: Thomas Warburton · 1977: Nils Erik Wickberg · 1978: Valdemar Nyman · 1979: Anna Bondestam · 1980: Stig Jägerskiöld · 1981: Solveig von Schoultz · 1982: Lorenz von Numers · 1983: Bo Carpelan · 1984: Torsten Steinby · 1985: Johannes Salminen · 1986: Gösta Ågren · 1987: Georg Henrik von Wright · 1988: Christer Kihlman · 1989: Johan Wrede
1990-2009
1990: Peter Sandelin · 1991: Göran Schildt · 1992: Mikael Enckell · 1993: Jan-Magnus Jansson · 1994: Claes Andersson · 1995: Lars Huldén · 1996: Erik Allardt · 1997: Olle Sirén · 1998: Tua Forsström · 1999: Märta Tikkanen · 2000: George C. Schoolfield · 2001: Erik Kruskopf · 2002: Jörn Donner · 2003: Merete Mazzarella · 2004: Carl Jacob Gardberg · 2005: Irmelin Sandman Lilius · 2006: Inga-Britt Wik · 2007: Johan Bargum · 2008: Klaus Törnudd · 2009: Leif Salmén
2010-
2010: Ralf Långbacka · 2011: Ulla-Lena Lundberg · 2012: Kurt Högnäs · 2013: Rainer Knapas · 2014: Bo Lönnqvist · 2015: Birgitta Boucht · 2016: Bengt Ahlfors · 2017: Max Engman · 2018: Kjell Westö · 2019: Tuva Korsström · 2020: Monika Fagerholm · 2021: Fredrik Lång · 2022: Robert Åsbacka · 2023: Gustav Björkstrand
v  r
Statsrådet Mauritz Hallbergs pris av Svenska litteratursällskapet i Finland
1920-1939
1920: Gunnar Castrén · 1921: Rolf Witting · 1922: Jarl Wasastjerna · 1923: Erik Nordenskiöld · 1923: Hjalmar Tallqvist · 1924: Tor Karsten · 1925: Albert Lilius · 1926: Magnus Hammarström · 1927: Carl Axel Nordman · 1927: Ossian Aschan · 1928: Hugo Pipping · 1929: Yrjö Hirn · 1930: Ragnar Hemmer · 1931: Väinö Tanner · 1932: K. J. Hartman · 1933: Karl Lindman · 1934: Gabriel Nikander · 1935: Ragnar Granit · 1936: Eirik Hornborg · 1937: Hans Ruin · 1938: Eric Anthoni · 1939: Johannes Wahlberg
1940-1959
1940: Rafael Karsten · 1941: Lars-Ivar Ringbom · 1942: E. N. Tigerstedt · 1943: Bruno Lesch · 1944: Nils Cleve · 1945: Erik Ekelund · 1946: Bertel Hintze · 1947: Kurt Buch · 1948: Gunvor Kerkkonen · 1949: Olav Ahlbäck · 1950: Göran Schildt · 1951: Jacobus Sundman · 1952: Carl-Eric Thors · 1953: Jan-Magnus Jansson · 1954: Gunnar Fougstedt · 1955: Erik Stenius · 1956: Hans Blomberg · 1957: Lars Wahlbeck · 1958: Åke Granlund · 1959: Carl-Rudolf Gardberg
1960-1979
1960: Lars-Ivar Ringbom · 1961: C. E. Knoellinger · 1962: Lars Huldén · 1963: Edward Andersson · 1964: Lars Erik Taxell · 1964: Bengt von Törne · 1965: Olof Riska · 1966: Carl Axel Nordman · 1967: John Vikström · 1967: Johan Wrede · 1968: Stig Jägerskiöld · 1969: Stig-Erik Bergström · 1970: Björn Kurtén · 1971: Nils Storå · 1972: Dag Anckar · 1973: Torsten Edgren · 1974: Caj-Gunnar Lindström · 1974: Leif Nordberg · 1975: Carl Jacob Gardberg · 1976: Hans Saxén · 1977: Birgit Klockars · 1978: Fabian Dahlström · 1979: Erik Andersson
1980-1999
1980: Krister Ståhlberg · 1981: Peter Slotte · 1981: Rainer Fagerlund · 1982: Allan Rosas · 1982: Peter Wetterstein · 1983: Göran Djupsund · 1983: Lauri Karvonen · 1984: Max Engman · 1985: Tore Ahlbäck · 1985: Mariam Ginman · 1986: Lena Sisula-Tulokas · 1986: Olle Sirén · 1987: Eljas Orrman · 1988: Ilkka Hirvonen · 1989: Ann-Marie Ivars · 1990: Marketta Sundman · 1991: Anne-Marie Londen · 1992: Ulrika Wolf-Knuts · 1993: Nils Erik Villstrand · 1994: Anna-Maria Åström · 1995: Seppo Kjellberg · 1996: Harriet Strandell · 1997: Mikael Lindfelt · 1998: Merja Koskela · 1999: Beatrice Silén · 1999: Juhani Martikainen
2000-2019
2000: John Sundholm · 2001: Björn Vikström · 2002: Holger Lillqvist · 2003: Petri Salo · 2004: Susanne Österlund-Pötzsch · 2005: Henry Nygård · 2006: Anna Slotte-Lüttge · 2006: André Swanström · 2007: Jutta Ahlbeck-Rehn · 2008: Pamela Slotte · 2009: Nina Martola · 2010: Stefan Nygård · 2011: Mårten Knuts · 2011: Maria Vainio-Kurtakko · 2012: Michel Ekman · 2013: Charlotta af Hällström-Reijonen · 2013: Jennica Thylin-Klaus · 2014: Harry Lunabba · 2015: Julia Tidigs · 2016: Matias Kaihovirta · 2016: Anna Möller-Sibelius · 2017: Freja Rudels · 2018: Kari Tarkiainen · 2019: Julia Dahlberg
2020-2039
2020: Sarah Wikner · 2021: Sophie Holm
Auktoritetsdata
• WorldCat • VIAF: 114726615LCCN: n79054205ISNI: 0000 0001 1084 8804GND: 124343813Libris XL: 64jlkspq3rxwcmj Katalogiserade verk. Andra katalogiserade bidrag.SUDOC: 028496299BNF: cb120320596 (data)NKC: jn20020404003