Erik Heinrichs

Erik Heinrichs
Erik Heinrichs, 1945.
Född21 juli 1890[1]
Helsingfors
Död16 november 1965[2] (75 år)
Helsingfors
BegravdBrändö begravningsplats
Medborgare iFinland
Utbildad vidHelsingfors universitet
École supérieure de guerre
Nya svenska samskolan
SysselsättningOfficer, författare
FöräldrarAxel Heinrichs
SläktingarBertil Heinrichs (syskon)
Utmärkelser
Tre Stjärnors orden, tredje klass (1926)[3]
Officer av Hederslegionen (1927)[4]
2:a graden av Örnkorsets orden (1935)[5]
Kommendörstecknet av I klass av Finlands Vita Ros’ orden (1939)[6]
Frihetskorsets storkors (1940)[7]
Järnkorset av 1:a klass (1941)[4]
Frihetskorsets Mannerheimkors av 2. klass (1942)[8]
Tyska korset i guld (1943)
Riddarkorset av Järnkorset (1944)[4]
Frihetskorsets Mannerheimkors av 1. klass (1944)[9]
Tollanderska priset (1960)
Järnkorset av 2:a klassen[8]
Minnesmedalj för deltagande i 1941-1945 års krig[8]
Vinterkrigets minnesmedalj[8]
Finlands Reservofficersförbunds förtjänstmedalj i guld[8]
Järnkorset av 2:a klassen[8]
Tilläggsspänne till Järnkorset[8]
Frihetskrigets minnesmedalj[8]
Kommendörs storkors av Storfurst Gediminas orden[8]
Kommendörstecknet av Finlands Vita Ros’ orden[8]
Mikael den tappres orden
Kommendör med stjärna av Polonia Restituta
Frihetskorsets 3. klass[8]
Ärekorset[8]
Storkors med helig krona av Kungariket Ungerns förtjänstorden[8]
Kommendör med stora korset av Svärdsorden[8]
Storkorset av Rumänska Stjärnans orden[8]
Redigera Wikidata
Den här artikeln behöver källhänvisningar för att kunna verifieras. (2015-11)
Åtgärda genom att lägga till pålitliga källor (gärna som fotnoter). Uppgifter utan källhänvisning kan ifrågasättas och tas bort utan att det behöver diskuteras på diskussionssidan.

Axel Erik Heinrichs, född 21 juli 1890 i Helsingfors, död 16 november 1965 i Helsingfors, var finländsk militär. Major 1918, överstelöjtnant 1919, överste 1928, generalmajor 1933, generallöjtnant 1940, general av infanteriet 1941.[10][11]

Biografi

Erik Heinrichs farfar var ursprungligen rikssvensk och hette Henriksson. Erik Heinrichs avlade studentexamen 1908.[10]

Heinrichs fick sin militära utbildning vid finska jägarbataljonen i Tyskland 1915–1918 och Franska militärhögskolan 1925–1928.[10][11]

Under finska inbördeskriget 1918 var Heinrichs bataljonskommendör.[11]

Heinrichs var generalstabschef under vinterkriget 1940–1941 och fortsättningskriget 1942–1944. Han var överbefälhavarens representant i Tyskland januari-februari och maj-juni 1941, och förde befäl över Karelska armén 1941–1942, när Östkarelen erövrades. Han fungerade som rådgivare till Gustaf Mannerheim 1941–1945, Kommendör för försvarsmakten under 1945 och expert vid VSB-förhandlingarna 1948. [10]

Heinrichs författarbana fick en fortsättning efter andra världskriget, med verk som Kléber i Egypten (1946) och Vid franska Atlantkusten i de hundra dagarnas spår (1957). Det obestridliga huvudarbetet i hans produktion är ändå Mannerheimgestalten I–II (1957–1959). Heinrichs kallades till hedersdoktor vid Helsingfors universitet 1957.[10][11]

Privat var han gift med 1921 Maria (dotter till Gustav Paulig), död 1985. Han var bror till Bertil Heinrichs.[10]

Källor

  1. ^ Erik Heinrichs, Biografiskt lexikon för Finland, Svenska litteratursällskapet i Finland, läs online.[källa från Wikidata]
  2. ^ SNAC, Erik Heinrichs, läs online, läst: 9 oktober 2017.[källa från Wikidata]
  3. ^ Valdības Vēstnesis, 260, 17 november 1926 .[källa från Wikidata]
  4. ^ [a b c] Matti Klinge (red.), Kansallisbiografia, Finska litteratursällskapet och Finska historiska samfundet.[källa från Wikidata]
  5. ^ läs online, president.ee , läst: 16 juni 2023.[källa från Wikidata]
  6. ^ Korkeimpien suomalaisten kunniamerkkien haltijat 1918–1969, Tietosanakirja-osakeyhtiö, 1970, s. 36, läs online.[källa från Wikidata]
  7. ^ Korkeimpien suomalaisten kunniamerkkien haltijat 1918–1969, Tietosanakirja-osakeyhtiö, 1970, s. 14, läs online.[källa från Wikidata]
  8. ^ [a b c d e f g h i j k l m n o] läs online, www.mannerheim-ristinritarit.fi , läst: 16 juni 2023.[källa från Wikidata]
  9. ^ läs online, www.mannerheim-ristinritarit.fi .[källa från Wikidata]
  10. ^ [a b c d e f] ”Heinrichs, Erik”. Biografiskt lexikon för Finland. Helsingfors: Svenska litteratursällskapet i Finland. 2008–2011. URN:NBN:fi:sls-4412-1416928957018 
  11. ^ [a b c d] Heinrichs, Erik i Uppslagsverket Finland (webbupplaga, 2012). CC-BY-SA 4.0

Externa länkar

  • Wikimedia Commons har media som rör Erik Heinrichs.
    Bilder & media
  • Axel Erik och Maria Heinrichs familjearkiv vid Svenska litteratursällskapet i Finland
v  r
Tollanderska priset av Svenska litteratursällskapet i Finland
1913-1929
1913: Valfrid Vasenius, Bertel Gripenberg · 1914: Hjalmar Procopé, Arvid Mörne, Jacob Tegengren · 1915: Jacob Tegengren, John Arnold Bergh, Sigrid Backman · 1916: Hjalmar Procopé, Ture Janson, Richard Malmberg, Runar Schildt · 1917: Karin Smirnoff, Jarl Hemmer, Ragnar Ekelund, Erik Furuhjelm, Gabriel Sanden · 1918: Emil Zilliacus, Runar Schildt · 1919: Ragnar Ekelund · 1920: Jarl Hemmer · 1921: Arvid Mörne · 1922: Josefina Bengts · 1923: Ture Janson · 1924: Wilhelm Ruuth · 1925: Sigurd Nordenstreng · 1926: Bertel Gripenberg · 1927: Arvid Mörne · 1928: Gabriel Rein · 1929: Arvid Mörne
1930-1949
1930: Emil Zilliacus · 1931: Arvid Mörne · 1932: Emil Zilliacus · 1933: R.R. Eklund · 1934: Hagar Olsson · 1935: Hans Ruin · 1936: Sigurd Frosterus · 1937: Sally Salminen · 1938: Eric Anthoni · 1939: Harald Jernström · 1940: Jacob Tegengren · 1941: Ivar Heikel · 1942: Bertel Gripenberg · 1943: Elmer Diktonius · 1944: R.R. Eklund · 1945: Bertel Hintze · 1946: Solveig von Schoultz · 1947: Olav Ahlbäck · 1948: Mirjam Tuominen · 1949: Sven Lindman
1950-1969
1950: Hagar Olsson · 1951: Eirik Hornborg · 1952: Göran Schildt · 1953: Walentin Chorell · 1954: Oscar Parland · 1955: Ole Torvalds · 1956: Göran Stenius · 1957: Åke Granlund · 1958: Bo Carpelan · 1959: Carl-Rudolf Gardberg · 1960: Erik Heinrichs · 1961: Anna Bondestam · 1962: Bo Carpelan · 1963: Oscar Parland · 1964: Nils Erik Wickberg · 1965: Lars Huldén · 1966: Christer Kihlman · 1967: Rabbe Enckell, Anders Cleve · 1968: Birgit Klockars, Kurt Zilliacus · 1969: Ralf Nordgren, Johan Wrede
1970-1989
1970: John Gardberg · 1971: Tove Jansson · 1972: Karin Allardt Ekelund · 1973: Olof Enckell · 1974: Tito Colliander · 1975: Oscar Nikula · 1976: Thomas Warburton · 1977: Nils Erik Wickberg · 1978: Valdemar Nyman · 1979: Anna Bondestam · 1980: Stig Jägerskiöld · 1981: Solveig von Schoultz · 1982: Lorenz von Numers · 1983: Bo Carpelan · 1984: Torsten Steinby · 1985: Johannes Salminen · 1986: Gösta Ågren · 1987: Georg Henrik von Wright · 1988: Christer Kihlman · 1989: Johan Wrede
1990-2009
1990: Peter Sandelin · 1991: Göran Schildt · 1992: Mikael Enckell · 1993: Jan-Magnus Jansson · 1994: Claes Andersson · 1995: Lars Huldén · 1996: Erik Allardt · 1997: Olle Sirén · 1998: Tua Forsström · 1999: Märta Tikkanen · 2000: George C. Schoolfield · 2001: Erik Kruskopf · 2002: Jörn Donner · 2003: Merete Mazzarella · 2004: Carl Jacob Gardberg · 2005: Irmelin Sandman Lilius · 2006: Inga-Britt Wik · 2007: Johan Bargum · 2008: Klaus Törnudd · 2009: Leif Salmén
2010-
2010: Ralf Långbacka · 2011: Ulla-Lena Lundberg · 2012: Kurt Högnäs · 2013: Rainer Knapas · 2014: Bo Lönnqvist · 2015: Birgitta Boucht · 2016: Bengt Ahlfors · 2017: Max Engman · 2018: Kjell Westö · 2019: Tuva Korsström · 2020: Monika Fagerholm · 2021: Fredrik Lång · 2022: Robert Åsbacka · 2023: Gustav Björkstrand
Auktoritetsdata
• WorldCat • VIAF: 72193084LCCN: n79144586ISNI: 0000 0000 7860 9079GND: 118916793 • Alvin: alvin-person:68276