Ralf Nordgren

Ralf Nordgren
FöddRalf Runar Nordgren
2 augusti 1936[1]
Vasa, Finland
Död6 april 2014[2] (77 år)
Helsingfors
Medborgare iFinland
SysselsättningFörfattare
Befattning
Universitetsadjunkt, svenska (1966–1989)
ArbetsgivareHelsingfors universitet
FöräldrarAili Nordgren
SläktingarPehr Henrik Nordgren (syskon)
Utmärkelser
Tollanderska priset (1969)
Redigera Wikidata

Ralf Runar Nordgren, född 2 augusti 1936 i Vasa, död 6 april 2014 i Helsingfors, var en finländsk författare. Han var son till Aili Nordgren och bror till Pehr Henrik Nordgren.

Nordgren blev filosofie kandidat 1965 och var lektor i svenska vid Helsingfors universitet 1966–1989. Han inledde sitt författarskap som samhällskritisk lyriker i Folk klättrar omkring (1964). Ironisk skärpa utmärker också samlingar som Vägen till himlen stängd (1970), Idyll och program (1972) och Åttonde dag (1974), medan han i senare diktböcker anslår en mjukare och mera ömsint ton. Det gäller framför allt naturbilderna i Stensamling (1979), fadersporträttet i Jag kan inte säga för mycket (1983) och En rörelse i landskapet (1998), en kärleksförklaring i lyrisk form.

Främst blev Nordgren ändå en av sin generations ledande finlandssvenska prosaister, emellanåt med en dragning till en personligt gestaltad magisk realism. Samhällsproblematiken är ständigt närvarande i texterna, där uppbrottet från en kommunistisk uppväxt blir ett återkommande tema. Universitetsmiljön är utgångspunkten för de sextiotalistiska tidsbilderna i romanerna Med (1968) och Fjärilsörat (1971), där berättarens alter ego Jean Breng bland annat är med om de berömda "barnbjudningarna" hos president Urho Kekkonen. Den strikt komponerade romanen Det har aldrig hänt (1977) förenar på ett lysande sätt dokumentärt och fiktivt material med utgångspunkt från en avrättning av två rödgardister på Åland under finska inbördeskriget. Ett mindre lyckat försök att experimentera med prosaformen görs i Stjäl dig ett liv (1980).

Nordgren uppvisade starka åländska rötter, och en småstadsmiljö som har likheter med hans barndomsstad Mariehamn är en central arena för den stort upplagda krigsromanen Pianobärarna (1987), där språkglädjen firar triumfer. Svårigheten att förena individuellt och kollektivt ansvar skildras i Han vaktade en å (1994), delvis skriven på finska (Joenvartijan rakkaus, 1994). Han sammanställde även en biografi över sin morbror, diktaren och träsnidaren Runar Salminen (2003). Han tilldelades Tollanderska priset 1969 och Längmanska kulturfondens Finlandspris till finlandssvenska författare 1971.

Nordgren engagerade sig politiskt inom Vänsterförbundet och bevakade svenska frågor ur arbetarrörelsens perspektiv i Svenska Finlands folkting.

Källor

Noter

  1. ^ Ralf Nordgren, Biografiskt lexikon för Finland, Svenska litteratursällskapet i Finland, läs online.[källa från Wikidata]
  2. ^ Ralf Nordgren, läs online.[källa från Wikidata]
v  r
Tollanderska priset av Svenska litteratursällskapet i Finland
1913-1929
1913: Valfrid Vasenius, Bertel Gripenberg · 1914: Hjalmar Procopé, Arvid Mörne, Jacob Tegengren · 1915: Jacob Tegengren, John Arnold Bergh, Sigrid Backman · 1916: Hjalmar Procopé, Ture Janson, Richard Malmberg, Runar Schildt · 1917: Karin Smirnoff, Jarl Hemmer, Ragnar Ekelund, Erik Furuhjelm, Gabriel Sanden · 1918: Emil Zilliacus, Runar Schildt · 1919: Ragnar Ekelund · 1920: Jarl Hemmer · 1921: Arvid Mörne · 1922: Josefina Bengts · 1923: Ture Janson · 1924: Wilhelm Ruuth · 1925: Sigurd Nordenstreng · 1926: Bertel Gripenberg · 1927: Arvid Mörne · 1928: Gabriel Rein · 1929: Arvid Mörne
1930-1949
1930: Emil Zilliacus · 1931: Arvid Mörne · 1932: Emil Zilliacus · 1933: R.R. Eklund · 1934: Hagar Olsson · 1935: Hans Ruin · 1936: Sigurd Frosterus · 1937: Sally Salminen · 1938: Eric Anthoni · 1939: Harald Jernström · 1940: Jacob Tegengren · 1941: Ivar Heikel · 1942: Bertel Gripenberg · 1943: Elmer Diktonius · 1944: R.R. Eklund · 1945: Bertel Hintze · 1946: Solveig von Schoultz · 1947: Olav Ahlbäck · 1948: Mirjam Tuominen · 1949: Sven Lindman
1950-1969
1950: Hagar Olsson · 1951: Eirik Hornborg · 1952: Göran Schildt · 1953: Walentin Chorell · 1954: Oscar Parland · 1955: Ole Torvalds · 1956: Göran Stenius · 1957: Åke Granlund · 1958: Bo Carpelan · 1959: Carl-Rudolf Gardberg · 1960: Erik Heinrichs · 1961: Anna Bondestam · 1962: Bo Carpelan · 1963: Oscar Parland · 1964: Nils Erik Wickberg · 1965: Lars Huldén · 1966: Christer Kihlman · 1967: Rabbe Enckell, Anders Cleve · 1968: Birgit Klockars, Kurt Zilliacus · 1969: Ralf Nordgren, Johan Wrede
1970-1989
1970: John Gardberg · 1971: Tove Jansson · 1972: Karin Allardt Ekelund · 1973: Olof Enckell · 1974: Tito Colliander · 1975: Oscar Nikula · 1976: Thomas Warburton · 1977: Nils Erik Wickberg · 1978: Valdemar Nyman · 1979: Anna Bondestam · 1980: Stig Jägerskiöld · 1981: Solveig von Schoultz · 1982: Lorenz von Numers · 1983: Bo Carpelan · 1984: Torsten Steinby · 1985: Johannes Salminen · 1986: Gösta Ågren · 1987: Georg Henrik von Wright · 1988: Christer Kihlman · 1989: Johan Wrede
1990-2009
1990: Peter Sandelin · 1991: Göran Schildt · 1992: Mikael Enckell · 1993: Jan-Magnus Jansson · 1994: Claes Andersson · 1995: Lars Huldén · 1996: Erik Allardt · 1997: Olle Sirén · 1998: Tua Forsström · 1999: Märta Tikkanen · 2000: George C. Schoolfield · 2001: Erik Kruskopf · 2002: Jörn Donner · 2003: Merete Mazzarella · 2004: Carl Jacob Gardberg · 2005: Irmelin Sandman Lilius · 2006: Inga-Britt Wik · 2007: Johan Bargum · 2008: Klaus Törnudd · 2009: Leif Salmén
2010-
2010: Ralf Långbacka · 2011: Ulla-Lena Lundberg · 2012: Kurt Högnäs · 2013: Rainer Knapas · 2014: Bo Lönnqvist · 2015: Birgitta Boucht · 2016: Bengt Ahlfors · 2017: Max Engman · 2018: Kjell Westö · 2019: Tuva Korsström · 2020: Monika Fagerholm · 2021: Fredrik Lång · 2022: Robert Åsbacka · 2023: Gustav Björkstrand
Auktoritetsdata
• WorldCat • VIAF: 64079877LCCN: n80066890ISNI: 0000 0000 5185 6256Libris XL: 53hlpp1p18krlv7 Katalogiserade verk. Andra katalogiserade bidrag.SUDOC: 03242759XBNF: cb123459323 (data)BIBSYS: 90057901