Kjell Westö

Kjell Westö
Kjell Westö
Kjell Westö
PseudonymAnders Hed
Född6 augusti 1961 (62 år)
Helsingfors, Finland
YrkeFörfattare, journalist
NationalitetFinland Finsk
SpråkSvenska
Verksam1986
GenrerRomaner, noveller, dikter
DebutverkTango orange
PriserFinlandiapriset, Nordiska rådets litteraturpris
BarnBenjamin Westö, Carolus Westö
SläktingarMårten Westö (bror)
Webbplatshttp://kjellwesto.com/
Kjell Westö på Bokmässan 2022

Kjell Anders Westö, född 6 augusti 1961 i Helsingfors, är en finlandssvensk författare. Han debuterade som poet år 1986, men övergick snabbt till att skriva noveller och småningom till romaner. Han fick sitt genombrott med romanen Drakarna över Helsingfors (1996), som tillsammans med Vådan av att vara Skrake (2000), Där vi en gång gått (2006) och Gå inte ensam ut i natten (2009) bildar en svit av fristående romaner om Helsingfors. Westö fick Finlandiapriset 2006 för Där vi en gång gått, och år 2014 belönades han med Nordiska rådets litteraturpris för Hägring 38.

Biografi

Ungdom

Kjell Westö växte upp i stadsdelen Munkshöjden i nordvästra Helsingfors. Familjen var helt svenskspråkig, men redan under den tidiga barndomen lärde han sig finska och talar språket flytande sedan dess. När Westö var tio år gammal flyttade familjen till Munksnäs.[1] Föräldrarna John-Eric och Christina Westö, född Hedberg, hade vuxit upp i Österbotten, men flyttat till Helsingfors för att studera. De var utexaminerade från Svenska handelshögskolan och fadern arbetade inom musikindustrin. Till familjen hörde också den yngre brodern Mårten, som senare blev författare och översättare.

Westö har berättat att han älskade att skriva fantasiuppsatser i skolan.[2] Hans stora intresse som barn var idrott men i tonåren tog musikintresset över och han började spela gitarr i olika källarband.

Westö studerade journalistik vid Svenska social- och kommunalhögskolan i Helsingfors[3] åren 1981-85 och litteratur vid Helsingfors universitet 1985-87. Han tog dock aldrig någon examen.

Före sin författarkarriär arbetade han som journalist vid tidningarna Hufvudstadsbladet och Ny Tid och publicerade reportage, dikter och noveller i unglitterära tidskrifter såsom KLO och Folkjournalen. Han arbetade också som skivförsäljare och skrev musikkritik i bland annat Hufvudstadsbladet.

Westö är frånskild och har två vuxna söner. Han bor i Helsingfors innerstad och hans största fritidsintresse är fortfarande musiken. Han spelar gitarr i två coverband, WHAT? och Nyrok Dolls.

Författarkarriär

Kjell Westö debuterade 1986 med diktsamlingen Tango orange.[4] Samlingen, som ger uttryck för en ungdomligt berusad och samtidigt pessimistisk livssyn,[5] uppmärksammades och följdes snabbt av ytterligare två diktsamlingar. [4]

Efter detta började Westö skriva prosa i form av noveller. Hans novellsamling Utslag och andra noveller från år 1989, skriven på en urban och vardagsnära prosa,[5] blev en kritikerframgång och nominerades för Finlandiapriset.

Westö romandebuterade med Drakarna över Helsingfors år 1996 och boken blev hans genombrott.[4] Den behandlar samhälls- och strukturomvandlingarna[5] från andra världskrigets slut till mitten av 1990-talet, med familjeband och generationskonflikter som centrala temata. Också staden Helsingfors och dess utveckling spelar en central roll i romanen. Romanen dramatiserades och sattes upp som teaterpjäs på Teater Viirus år 2000 i regi av Reko Lundán och filmatiserades av Peter Lindholm år 2001.

Westös andra roman Vådan av att vara Skrake kom år 2000 och nominerades till Finlandiapriset. I boken sammanbinder Westö de manliga huvudpersonernas marginella öden i en fiktiv helsingforsisk förortsmiljö.[5]

Romanen Lang kom två år senare (2002) och i den skildrar Westö den samtida medievärlden ironiskt och satiriskt.[5] Romanen nominerades för Finlandiapriset och Nordiska rådets litteraturpris och översattes till tretton språk.

Westös fjärde roman Där vi en gång gått (2006), en kollektivroman som skildrar 1900-talets första tre årtionden via ett Helsingfors i förändring, blev en enorm framgång och belönades med Finlandiapriset. Den blev både teaterpjäs, film och tv-serie och med den blev Westö även känd i Sverige. Romanen har översatts till åtta språk.

Romanen Gå inte ensam ut i natten från år 2009 är den fjärde och sista av de fristående böckerna i Helsingforssviten och beskriver 1960-talets popvärld med arbetarklassens olika livsöden i fokus.[5]

År 2011 publicerades Sprickor, en samling krönikor och essäer från tjugofem års tid, och 2013 kom romanen Hägring 38. Den är en thrillerartad skildring av Finlands svåra tid strax före andra världskriget. Romanen nominerades för Augustpriset och Finlandiapriset 2013 och belönades med Nordiska rådets litteraturpris och Sveriges Radios romanpris 2014. Samma år fick Westö också Samfundet De Nios Stora pris samt Aniarapriset för sitt samlade författarskap. Båda priserna delas ut i Sverige. Hägring 38 har översatts till sjutton språk, och hösten 2017 sattes romanen upp som teaterpjäs på finska på Nationalteatern i Helsingfors.

År 2022 utgav han tillsammans med brodern Mårten Westö dubbelbiografin Åren. Två bröder berättar.[6]

Kjell Westö var sommarpratare i Sveriges Radios program Sommar i P1 2001 och 2014 och Westö var Vegas sommarpratare år 2014.

Westö var medlem i finska statens litteraturkommission 1998–2001 och medlem i Konstrådet (Finland) åren 2016–2018.

Bibliografi (i urval)

Utmärkelser

Där vi en gång gått belönades 2006 med Finlandiapriset och 2007 med Akademiska bokhandels så kallade Skugg-Finlandia för mest sålda bok. För Hägring 38 tilldelades Westö Sveriges Radios Romanpris[7] och Nordiska rådets litteraturpris 2014[8] med motiveringen "Nordiska rådets litteraturpris tilldelas den finländske författaren Kjell Westö för romanen Hägring 38 som på stämningsmättad prosa levandegör ett kritiskt ögonblick i Finlands historia med bäring på vår samtid."

  • 1990 – Finska statens litteraturpris för Utslag och andra noveller

Källor

Webbkällor

  • Kjell Westö, Schildts & Söderströms
  • ”Kjell Westö”. Albert Bonniers Förlag. http://www.albertbonniersforlag.se/Forfattare/W/Kjell-Westo/. 
  • Kjell Westö, Otava

Noter

  1. ^ Marko Gustafsson. ”Miten minusta tuli minä, Kjell Westö”. http://yle.fi/elavaarkisto/artikkelit/miten_minusta_tuli_mina_kjell_westo_44800.html#media=44805. Läst 23 november 2012. 
  2. ^ ”Kjell Westö har ett behov av att bättra på verkligheten”. https://svenska.yle.fi/artikel/2015/04/30/kjell-westo-har-ett-behov-av-att-battra-pa-verkligheten. Läst 30 maj 2017. 
  3. ^ ”Kjell Westö - Sommar och Vinter i P1”. Sveriges Radio. http://sverigesradio.se/sida/avsnitt/396903?programid=2071&playepisode=396903. Läst 7 augusti 2014. 
  4. ^ [a b c] Schildts&Söderströms. ”Kjell Westö”. Arkiverad från originalet den 24 augusti 2014. https://archive.is/20140824085920/http://www.sets.fi/Author.php?id=187. Läst 23 november 2012. 
  5. ^ [a b c d e f] Nationalencyklopedin. ”Kjell Westö”. http://www.ne.se/lang/kjell-west%C3%B6. Läst 23 november 2012. 
  6. ^ ”Åren. Två bröder berättar. Barndom sedd från två håll – men utan djup”. https://www.svd.se/a/eJMRjM/barndom-sedd-fran-tva-hall-men-utan-djup. Läst 16 augusti 2023. 
  7. ^ ”Sveriges Radios Romanpris 2014”. Sveriges Radio. http://sverigesradio.se/sida/artikel.aspx?programid=499&artikel=5803635. 
  8. ^ [a b] ”Kjell Westö fick Nordiska rådets litteraturpris 2014 för “Hägring 38””. Nordiska rådet. 29 oktober 2014. http://www.norden.org/sv/aktuellt/nyheter/kjell-westoe-fick-nordiska-raadets-litteraturpris-2014-foer-201chaegring-38201d. Läst 30 oktober 2014. 
  9. ^ ”Kjell Westö får Pro-Finlandia”. Hufvudstadsbladet. 2 december 2008. Arkiverad från originalet den 19 oktober 2014. https://archive.is/20141019094703/http://hbl.fi/nyheter/2008-12-02/kjell-westo-far-pro-finlandia. 
  10. ^ ”Kjell Westö får Aniarapriset”. Hufvudstadsbladet. 2 september 2014. Arkiverad från originalet den 12 september 2014. https://web.archive.org/web/20140912090039/https://hbl.fi/kultur/2014-09-02/650961/kjell-westo-far-aniarapriset. Läst 24 november 2014. 

Vidare läsning

  • Tallberg-Nygård, Manuela (2017). Semiosfärerna över Helsingfors: Kjell Westös romankvartett i intrakulturell och interkulturell översättning. Acta Translatologica Helsingiensia, 5 (Diss.). Helsingfors: Helsingfors universitet. ISSN 1799-3156. ISBN 978-951-51-3841-5. https://core.ac.uk/download/pdf/132491051.pdf 
  • Torsten Fagerholm (26 september 2019). ””Finlandssvenska författare tjänar sällan några pengar””. Affärsmagasinet Forum (2019-07): s. 16-21. ISSN 0533-070X. https://forum-mag.fi/finlandssvenska-forfattare-tjanar-sallan-nagra-pengar/. 

Externa länkar

  • Wikimedia Commons har media som rör Kjell Westö.
    Bilder & media
  • Kjell Westös arkiv vid Svenska litteratursällskapet i Finland
  • Westö, Kjell i Uppslagsverket Finland (webbupplaga, 2012). CC-BY-SA 4.0


v  r
Tollanderska priset av Svenska litteratursällskapet i Finland
1913-1929
1913: Valfrid Vasenius, Bertel Gripenberg · 1914: Hjalmar Procopé, Arvid Mörne, Jacob Tegengren · 1915: Jacob Tegengren, John Arnold Bergh, Sigrid Backman · 1916: Hjalmar Procopé, Ture Janson, Richard Malmberg, Runar Schildt · 1917: Karin Smirnoff, Jarl Hemmer, Ragnar Ekelund, Erik Furuhjelm, Gabriel Sanden · 1918: Emil Zilliacus, Runar Schildt · 1919: Ragnar Ekelund · 1920: Jarl Hemmer · 1921: Arvid Mörne · 1922: Josefina Bengts · 1923: Ture Janson · 1924: Wilhelm Ruuth · 1925: Sigurd Nordenstreng · 1926: Bertel Gripenberg · 1927: Arvid Mörne · 1928: Gabriel Rein · 1929: Arvid Mörne
1930-1949
1930: Emil Zilliacus · 1931: Arvid Mörne · 1932: Emil Zilliacus · 1933: R.R. Eklund · 1934: Hagar Olsson · 1935: Hans Ruin · 1936: Sigurd Frosterus · 1937: Sally Salminen · 1938: Eric Anthoni · 1939: Harald Jernström · 1940: Jacob Tegengren · 1941: Ivar Heikel · 1942: Bertel Gripenberg · 1943: Elmer Diktonius · 1944: R.R. Eklund · 1945: Bertel Hintze · 1946: Solveig von Schoultz · 1947: Olav Ahlbäck · 1948: Mirjam Tuominen · 1949: Sven Lindman
1950-1969
1950: Hagar Olsson · 1951: Eirik Hornborg · 1952: Göran Schildt · 1953: Walentin Chorell · 1954: Oscar Parland · 1955: Ole Torvalds · 1956: Göran Stenius · 1957: Åke Granlund · 1958: Bo Carpelan · 1959: Carl-Rudolf Gardberg · 1960: Erik Heinrichs · 1961: Anna Bondestam · 1962: Bo Carpelan · 1963: Oscar Parland · 1964: Nils Erik Wickberg · 1965: Lars Huldén · 1966: Christer Kihlman · 1967: Rabbe Enckell, Anders Cleve · 1968: Birgit Klockars, Kurt Zilliacus · 1969: Ralf Nordgren, Johan Wrede
1970-1989
1970: John Gardberg · 1971: Tove Jansson · 1972: Karin Allardt Ekelund · 1973: Olof Enckell · 1974: Tito Colliander · 1975: Oscar Nikula · 1976: Thomas Warburton · 1977: Nils Erik Wickberg · 1978: Valdemar Nyman · 1979: Anna Bondestam · 1980: Stig Jägerskiöld · 1981: Solveig von Schoultz · 1982: Lorenz von Numers · 1983: Bo Carpelan · 1984: Torsten Steinby · 1985: Johannes Salminen · 1986: Gösta Ågren · 1987: Georg Henrik von Wright · 1988: Christer Kihlman · 1989: Johan Wrede
1990-2009
1990: Peter Sandelin · 1991: Göran Schildt · 1992: Mikael Enckell · 1993: Jan-Magnus Jansson · 1994: Claes Andersson · 1995: Lars Huldén · 1996: Erik Allardt · 1997: Olle Sirén · 1998: Tua Forsström · 1999: Märta Tikkanen · 2000: George C. Schoolfield · 2001: Erik Kruskopf · 2002: Jörn Donner · 2003: Merete Mazzarella · 2004: Carl Jacob Gardberg · 2005: Irmelin Sandman Lilius · 2006: Inga-Britt Wik · 2007: Johan Bargum · 2008: Klaus Törnudd · 2009: Leif Salmén
2010-
2010: Ralf Långbacka · 2011: Ulla-Lena Lundberg · 2012: Kurt Högnäs · 2013: Rainer Knapas · 2014: Bo Lönnqvist · 2015: Birgitta Boucht · 2016: Bengt Ahlfors · 2017: Max Engman · 2018: Kjell Westö · 2019: Tuva Korsström · 2020: Monika Fagerholm · 2021: Fredrik Lång · 2022: Robert Åsbacka · 2023: Gustav Björkstrand
Auktoritetsdata
• WorldCat • VIAF: 73897805LCCN: n2002029981ISNI: 0000 0001 0915 4207GND: 130325473Libris XL: jgvx0kl25f86nw5 Katalogiserade verk. Andra katalogiserade bidrag.SUDOC: 030436362BNF: cb121851133 (data)BIBSYS: 90888150NKC: jo2008427159ICCU: UBOV118693