Danilo Di Luca

Danilo Di Luca
Danilodiluca.jpg
NamnDanilo Di Luca
Född2 januari 1976 (48 år)
HemlandItalien Italien
Längd168 cm
Vikt61 kg
Stallinformation
Nuvarande stallAcqua & Sapone
DisciplinLandsväg
RollCyklist
Proffsstall
1998
1999–2001
2002–2004
2005–2007
2008–2009
2011
2012
Riso Scotti
Cantina Tollo
Saeco
Team Liquigas
LPR Brakes
Team Katusha
Acqua & Sapone
Viktiga segrar
UCI ProTour 2005
Giro d'Italia 2007, 8 etapper
Vuelta a España, 2 etapper
Lombardiet runt 2001
Amstel Gold Race 2005
La Flèche Wallonne 2005
Baskien runt 2005
Liège-Bastogne-Liège 2007
Senast uppdaterad: 8 maj 2012
Danilo Di Luca, Tour de Pologne 2007.

Danilo Di Luca, född 2 januari 1976 i Spoltore, Pescara, är en italiensk professionell tävlingscyklist.

Efter att i augusti 2009 fastnat i en dopningskontroll beslutade sig Di Luca för att avsluta sin karriär. 2011 kom han tillbaka till cykelsporten och säsongen 2012 tävlar han för det italienska stallet Acqua & Sapone.

Karriär

Danilo Di Luca blev professionell 1998 med det italienska stallet Riso Scotti. Samma år slutade han trea på U23-världsmästerskapens linjelopp efter landsmännen Ivan Basso och Rinaldo Nocentini.

Di Luca tävlade mellan 2005 och 2007 för UCI ProTour-stallet Team Liquigas. Från 2008 tävlade den italienska cyklisten för LPR Brakes. Di Luca är framförallt en framgångsrik endagscyklist med bland annat segrar i loppen Lombardiet runt, Flèche Wallonne, Amstel Gold Race och Liège-Bastogne-Liège, men han klarar sig också bra på de långa etapploppen och han tog två etappsegrar och blev fyra totalt i Giro d'Italia 2005. 2005 var ett framgångsrikt år för Di Luca då han blev den förste vinnaren av nystartade UCI Pro Tour, vilket kan jämföras med att vara etta på världsrankingen.

Di Lucas största seger i karriären var totalsegern i Giro d'Italia 2007. Han vann 1 minut och 55 sekunder före tvåan Andy Schleck från Luxemburg. Di Luca vann också den fjärde etappen under tävlingen.

Efter Giro d'Italia kom det fram att Danilo Di Luca hade lämnat ett dopningsprov med onormala hormonvärden efter etappen till Monte Zoncolan den 30 maj.[1] I slutet av 2007, med bara en UCI ProTour-tävling kvar, blev Di Luca avstängd från cykelsporten i tre månader för iblandning i dopningshärvan 'Oil for drugs'.[2] Han blev dessutom struken från ProTour-rankingen, som han då ledde. Team Liquigas förlängde inte kontraktet med Di Luca efter avstängningen och från säsongen 2008 tävlade han för LPR Brakes.

Di Luca vann etapp 4 av Settimana Ciclista Lombarda 2008. Samma år slutade han tvåa på etapp 3 av Tirreno-Adriatico. Han slutade också trea på etapp 6 av samma tävling.

I april 2009 slutade Di Luca trea på etapp 3 av Giro del Trentino bakom Robert Hunter och Stefano Garzelli. Di Luca vann också etapp 4 av tävlingen. LPR Brakes blev inbjudna till Giro d'Italia 2009 och Danilo di Luca blev kapten för laget under tävlingen. I maj vann italienaren etapp 4 av Giro d'Italia framför Stefano Garzelli och Franco Pellizotti.[3] En dag senare slutade han tvåa på etapp 5 av tävlingen och tog samtidigt över den rosa ledartröjan från svensken Thomas Lövkvist. På etapp 8 slutade italienaren trea bakom Kanstantsin Siŭtsoŭ och Edvald Boasson Hagen. Di Luca vann också etapp 10 av tävlingen. Sex etapper senare slutade han trea på etapp 16, en placering som han också tog på etapp 17 och 19. På den sista etappen, etapp 21, låg Danilo Di Luca 20 sekunder bakom ryssen Denis Mensjov. Mensjov kraschade under loppet, men lyckades trots det utöka ledningen med 21 sekunder och ryssen vann Giro d'Italia 2009, 41 sekunder framför Di Luca[4]. Italienaren vann dock poängtävlingen framför Mensjov.

Di Luca och hans Team LPR blev inte inbjudna till Tour de France 2009, men han blev ändå ett samtalsämne under tävlingen när det visade sig att han hade lämnat två prover under årets Giro d'Italia som visade spår av tredje generationens EPO, CERA.[5]

Efter att i augusti 2009 fastnat i en dopningskontroll, där både A- och B-prov befanns positiva, stängdes Di Luca av från allt tävlande i två år och han beslöt sig i och med det att avsluta sin cykelkarriär.

Säsongen 2011 var Di Luca tillbaka på cykeln och tävlade för det ryska stallet Team Katusha, dock utan några större framgångar.

Säsongen 2012 tävlar Di Luca för det italienska stallet Acqua & Sapone.

Stall

Externa länkar

  • Officiell webbplats

Referenser

  1. ^ Italian paper calls Giro doping test results 'abnormal', First Edition Cycling News for June 25, 2007, Cyclingnews.com
  2. ^ Di Luca given doping suspension, BBC Sport Cycling
  3. ^ Di Luca still the cold-blooded killer, Stage 4 - Tuesday, May 12: Padova - San Martino di Castrozza, 162km, Cyclingnews.com
  4. ^ ”Russian Menchov clinches Giro in Rome drama” (på engelska). Reuters. 31 maj 2009. https://cn.reuters.com/article/uk-cycling-giro/russian-menchov-clinches-giro-in-rome-drama-idUKTRE54U17Q20090531. Läst 10 oktober 2021. 
  5. ^ Di Luca positive for CERA in Giro, July 22, 2009, Cyclingnews.com
v  r
Segrare av Giro d’Italia Giro d’Italia
1909: Luigi Ganna
1910: Carlo Galetti
1911: Carlo Galetti
1912: Atala–Dunlop (lagtävling)
1913: Carlo Oriani
1914: Alfonso Calzolari
1915–18
1919: Costante Girardengo
1920: Gaetano Belloni
1921: Giovanni Brunero
1922: Giovanni Brunero
1923: Costante Girardengo
1924: Giuseppe Enrici
1925: Alfredo Binda
1926: Giovanni Brunero
1927: Alfredo Binda
1929: Alfredo Binda
1930: Luigi Marchisio
1931: Francesco Camusso
1932: Antonio Pesenti
1933: Alfredo Binda
1934: Learco Guerra
1935: Vasco Bergamaschi
1936: Gino Bartali
1937: Gino Bartali
1938: Giovanni Valetti
1939: Giovanni Valetti
1940: Fausto Coppi
1941–45
1946: Gino Bartali
1947: Fausto Coppi
1948: Fiorenzo Magni
1949: Fausto Coppi
1950: Hugo Koblet
1951: Fiorenzo Magni
1952: Fausto Coppi
1953: Fausto Coppi
1954: Carlo Clerici
1955: Fiorenzo Magni
1956: Charly Gaul
1957: Gastone Nencini
1958: Ercole Baldini
1959: Charly Gaul
1960: Jacques Anquetil
1961: Arnaldo Pambianco
1962: Franco Balmamion
1963: Franco Balmamion
1964: Jacques Anquetil
1965: Vittorio Adorni
1966: Gianni Motta
1967: Felice Gimondi
1968: Eddy Merckx
1969: Felice Gimondi
1970: Eddy Merckx
1971: Gösta Pettersson
1972: Eddy Merckx
1974: Eddy Merckx
1975: Fausto Bertoglio
1976: Felice Gimondi
1977: Michel Pollentier
1978: Johan De Muynck
1979: Giuseppe Saronni
1980: Bernard Hinault
1981: Giovanni Battaglin
1982: Bernard Hinault
1983: Giuseppe Saronni
1984: Francesco Moser
1985: Bernard Hinault
1986: Roberto Visentini
1987: Stephen Roche
1988: Andy Hampsten
1989: Laurent Fignon
1990: Gianni Bugno
1991: Franco Chioccioli
1992: Miguel Indurain
1993: Miguel Indurain
1994: Evgeni Berzin
1995: Tony Rominger
1996: Pavel Tonkov
1997: Ivan Gotti
1998: Marco Pantani
1999: Ivan Gotti
2000: Stefano Garzelli
2001: Gilberto Simoni
2002: Paolo Savoldelli
2003: Gilberto Simoni
2004: Damiano Cunego
2005: Paolo Savoldelli
2006: Ivan Basso
2007: Danilo Di Luca
2008: Alberto Contador
2009: Denis Menchov
2010: Ivan Basso
2011: Michele Scarponi
2012: Ryder Hesjedal
2013: Vincenzo Nibali
2014: Nairo Quintana
2015: Alberto Contador
2016: Vincenzo Nibali
2017: Tom Dumoulin
2018: Chris Froome
2019: Richard Carapaz
2020: Tao Geoghegan Hart
2021: Egan Bernal
2022: Jai Hindley
2023: Primož Roglič
För komplett lista, se artikel lista över segrare i Giro d’Italia