Hg och Hg2

Hg och Hg2
07230028 Hg 785.jpg
Hg 785 i Grängesberg Lokmuseet
FordonstypEllok
Tillverkningsår1947–1951
Byggt antal65 st
TillverkareSverige ASEA och Motala Verkstad
AxelföljdBo'Bo'
Drivhjulsdiameter1 100 mm
Spårvidd1 435 mm (normalspår)
DrivmedelElektricitet
Transmissiontasslagermotorer
Effekt1 300 kW
Största tillåtna hastighet80 km/h
Startdragkraft157 kN
Tjänstevikt63,6-64,8 ton
OperatörerSverige SJ, TGOJ, BJ, SDJ

Hg och Hg2 var två mycket närstående ellokstyper hos SJ (och för Hg även TGOJ) som användes till lätt passagerar- och godstrafik samt växling.[1]

Behov av lätta ellok

I samband med att SJ på 1930-talet började elektrifiera även mindre linjer som inte kunde ta de tunga elloken av D-typ behövde man ett lättare alternativ. De första lättare elloken med mittplacerad enkelhytt var Ha, Hb, Hc och Hd. De hade likartat utseende som Hg och Hg2, men var svagare, lättare och för Ha och Hb även något kortare. De olika modellerna var successiva förbättringar, och Hg (samt Hg2, som egentligen var ombyggda Hg) var slutresultatet i den följden.[1]

Utseende

Loket hade ett mycket karakteristiskt utseende med en mittplacerad enkelhytt och svagt sluttande motorhuvar framför och bakom denna. Strömavtagaren var placerad på det i sidled lätt välvda hyttaket. Som alla lok och vagnar från den här tiden var SJ-versionerna målade i rödbrunt[2]. TGOJ-loken hade dock det vanliga TGOJ-utförandet vid den här tiden: Ljusare brunorange med vita linjer i front och akter, samt en ensam vit linje längs sidan av hytten[1].

Multipelkörning

Under 1970-talet kom Hg2, som var Hg-lok som hade byggts om så de kunde användas för multipelkörning. På så sätt kunde Hg2-loken användas även för att dra tunga godståg.[1]

Sista åren

Hg och Hg2 användes fram till 1992 hos SJ, 1993 hos TGOJ. Flera lok finns bevarade som museilok.[1]

Se även

  • Humle och Dumle (tåg)

Referenser

  1. ^ [a b c d e] ”Lokguide Ha/Hb/Hc/Hd/Hg”. Järnväg.net. http://www.jarnvag.net/lokguide/h. Läst 5 juni 2010. 
  2. ^ Diehl, Ulf; Nilsson, Lennart (1976). Svenska lok och motorvagnar 1976-01-01. Stockholm: Svenska Järnvägsklubben. sid. 50-53. ISBN 91-85098-18-3 
v  r
Svenska fordonstyper på järnväg
Ellok
141  142  143  161  185  193  241  242  441  Bg  Bk  Br  Bs  Bt  D  Da  Dm  Dm3  El13  El16  Ha  Hb  Hc  Hd  Hg  Hg2  Iore  Ma  Mb  Mg  Oa  Ob  Oc  Od  Oe  Of  Of2  Of3  Pa  Pb  Qa  Qb  Ra  Rb  Rc  Rd  Re  Rm  Rz  Ua  Ub  Uc  Ud  Ue  Uf  Öa  Öb  Öc  Öd 
Ellok 891 mm
Bap  Bbp  Bcp  Bdp
Diesellok
261  921  941  942  Di3  Di8  G 1206  T21  T22  T23  T31  T41  T42  T43  T44  T45  T46  T51  T66  T68  Tb  Tc  Td  TME  TMX  TMY  TMZ  V3  V4  V5  V10  V11  Zs  Zö  Z3  Z4  Z5  Z65  Z66  Z67  Z68  Z70/Z71
Diesellok 891 mm
Tp  T2p  Z4p  Z6p
Ånglok
A (1863)  A (1906)  A2  A/A2/A3/A5  B (1856)  B (1909)  Ba/OKc  B2  B3  B4  Cc  C3  D/Da/Db  E/E2  E3/E4  E6  E8  E9  E10  F (1863)  F (1914)  Ga/G2/G3  G4  G5/Gb  G6/Gb2  G7  G8/G9  G10/N3  G11  H/OKa/A3  H3/A6/A7  H3s/A8  Kd  M3s/E11  M/Ma/Mb/Mc/Md  M3/E12  M3a  M3b  M3t  N/Na  Na (TGOJ)  N2  N3  Sa  S1  S2/Sb  Ta/Tb/B5  Y3/S10  Y3a  Åt 
Ånglok 891 mm
Gp  Stortyskarna
Elmotorvagnar
C10  C16  X1  X2  X2K  X3  X5  X6  X7  X8  X9  X10  X11  X12  X14  X15  X16  X17  X20-X23  X31  X32  X40  X50-X55  X60  X61  X62  X74  X420  ER1  Zefiro Express
Elmotorvagnar 891 mm
X2p  X3p  X4p  X7p  X9p  X10p  X15p
Dieselmotorvagnar
Yo1  Y1  Y2  Y3  Y4  Y6  Y7  Y8  Y31  Y32  Y41
Fordon för spårvidd 1067 mm
Z4t  YCo4t  YBo5t
Dieselmotorvagnar 891 mm
Yp/Yop/Yo1p  YCo4p   YCo5p