Iraj Mirza

Iraj Mirza
Iraj Mirza, iransk upplysningstänkare och poet.
Föddoktober 1874
Tabriz, Iran
Död14 mars 1926[1]
Teheran, Iran
BegravdZahir-od-dowleh
Medborgare iQajarimperiet
SysselsättningPoet, översättare, författare
Redigera Wikidata

Jalal ol-Mamalek Iraj Mirza (persiska: ایرج میرزا جلال‌الممالک), född 1874 i Tabriz, Iran, död 1926 i Teheran, Iran, berömd persisk poet, son till den qajariske prinsen Gholam Hossein Mirza.

Biografi

Iraj Mirza föddes i oktober 1874 i staden Tabriz. Han var barnbarns barn till den qajariske shahen Fath Ali Shah (d. 1834), den andre regenten av den qajariska dynastin. Iraj Mirzas far Gholam Hossein Mirza var officiell "litterär smakdomare" vid shahen Mozaffar od-Din Shahs hov. Iraj Mirza fick privat skolning och studerade vid Darol-fonun ("Högskolan") i Tabriz. Vid 15 års ålder behärskade han franska, arabiska och turkiska flytande. Han var även vida beläst i persisk litteratur och utmärkte sig i kalligrafi. Vid 16 års ålder gifte han sig. Vid hans fars död efterträdde han denne som litterär smakdomare vid hovet och fick sedermera titeln jalal-ol-mamalek ("Rikenas majestät").

Några år senare lämnade Iraj Mirza hovet och tog anställning hos guvernören Ali Khan Amindoule i provinsen Azerbaijan. Före den konstitutionella revolutionen i Iran 1905-6 flyttade han till Teheran och tog anställning vid det hovliga skrivarkansliet Darol-Ensha.

Mot slutet av qajareran anställdes Iraj Mirza vid Kulturministeriet och sedermera vid Finansministeriet. Han avled 14 mars 1926 i Teheran och begravdes på Zahir od-Doules begravningsplats i norra Teheran.

Poesi

Iraj Mirza räknas som en av de främsta diktarna under sin levnad. Han var den förste som skrev vardaglig poesi på allvar och inkorporerade idiomatiska uttryck från talspråket i den senklassiska persiska dikten. Han är även omtyckt för sin satir och kritik av islam och det sociala tillståndet i det iranska samhället (särskilt kvinnornas låga ställning). Han blev djupt påverkad av den konstitutionella rörelsen och bidrog till att introducera moderna västerländska idéer och begrepp i den iranska samhälls- och kulturdebatten. Av den anledningen räknas han som en viktig iransk "upplysningstänkare". Hans kritik av islams kvinnoförtryck framkommer i dikterna Hejab (Slöjan) och Tasvir-e zan (Bilden av kvinnan).

Källor

  1. ^ Iraj Mirza, läs online, läst: 9 oktober 2017.[källa från Wikidata]

Externa länkar

  • Låten Ve över mitt hjärta ("Aman az in Del") som framfördes av sångerskan Qamar vid Iraj Mirzas begravning
  • Iraj Mirzas dikt Hejab (Slöjan)
v • r
Persisk litteratur
Antiken
Zarathustra (Gatha, ca 1400 f.Kr) • Pahlavilitteraturen (300- till 900-talet) • Bozorgmehr Bokhtagan (500-talet) • Barbad (600-talet e.Kr)
Persisk miniatyr med verser av Hafez
Medeltiden
Ruzbeh Pur Dāduē (d. 756) • Rudaki (d. 941) • Daqiqi (d. 980) • Ferdousi (Shahnameh, d. 1020) • Tusen och en natt (ca 900–1000-talet) • Avicenna (d. 1037) • Manuchehri Damghani (d. 1040) • Hujwiri (d. 1077) • Nizam al-Mulk (d. 1092) • Mohammad Ghazali (d. 1111) • Omar Khayyam (d. 1122) • Ahmad Ghazali (d. 1126) • Hamadani (d. 1131) • Suhrawardi (d. 1191) • Sana'i (d. 1131) • Nizami Aruzi (1100-talet) • Nezami (d. 1209) • Attâr (d. 1230) • Shams ad-din Tabrizi (d. 1248) • Jalal al-din Rumi (d. 1273) • Fakhr ad-din Araqi (d. 1289) • Sa'di (d. 1292) • Kermani (d. 1352) • Hafez (d. 1390) • Jami (d. 1492) • Mohammad Fozuli (d. 1556)
Modern tid
Iraj Mirza (d. 1926) • Mohammad Iqbal (d. 1938) • Ahmad Kasravi (d. 1946) • Muhammad-Taqi Bahar (d. 1951) • Mohammad Ali Jamalzadeh (d. 1997) • Nima Yushij (d. 1959) • Sadeq Hedayat (d. 1951) • Bozorg Alavi (d. 1997) • Ahmad Shamlu (d. 2000) • Parvin E'tesami (d. 1941) • Sohrab Sepehri (d. 1980) • Forough Farrokhzad (d. 1967) • Simin Daneshvar (d. 2012) • Bahram Beyzai (1938–) • Goli Taraghi (1939–) • Mina Assadi (1943–) • Hushang Moradi Kermani (1944–) • Shahrnush Parsipur (1946–) • Jila Mossaed (1948–) • Robab Moheb (1953–) • Mana Aghaee (1973–)
Iranister, översättare
och litteraturvetare
Institutioner